Peter Kullgren

Nu är det hög tid att landsbygdsminister Peter Kullgren och finansminister Elisabeth Svantesson ger oss kycklingbönder samma konkurrensmöjligheter som övriga kött- och äggproducerande bönder i Sverige, skriver Ulrik Helgstrand ordförande i Svensk fågel.

Det är Sverige och Finland som fiskar merparten av Östersjöns sill och strömming och Finland tar allra mest. Inför denna veckas fiskeförhandlingar var Sveriges utgångspunkt att EU:s föreslagna kvoter skulle minskas medan Finland ansåg att förslaget var bra och dessutom vetenskapligt förankrat, eftersom det baserats på underlag från det internationella havsforskningsrådet ICES. Sverige anser däremot att det finns brister med underlagen och att det behövs mer säkerhetsmarginal för att skydda fiskbestånd som ofta och länge varit hotade. Därför vill Sverige ha lägre kvoter än vad havsforskningsrådet föreslår. Det svenska nederlaget cementerades När förhandlingarna avslutats hade de finska förhandlarna fått som de ville, strömmingskvoten dubblades i centrala Östersjön och landets jordbruksminister var ”mycket nöjd”. Medan Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren var ”besviken” över att kvoterna inte blev lägre. Och det svenska nederlaget cementerades av en ”mycket bekymrad” statsminister Ulf Kristersson: – Det finns en alldeles uppenbar risk för överfiske, sa Kristersson till TT. Så hur kan ändå denna besvikelse presenteras som något annat än en dålig förhandling? Enligt landsbygdsministern hade resultatet blivit ännu sämre om Sverige inte deltagit i beslutet. Och på den punkten får han stöd av den finska sidan där en tjänsteman säger till TV4 att de två länderna haft ett gott samarbete, dock utan att vilja precisera på vilka punkter Finland fått kompromissa. Hade Sverige kunnat göra annorlunda? Peter Kullgrens lösning blir politikerns: att plocka fram en precis siffra som ett mått på att nederlaget också var en framgång. Enligt Kullgren hade kvoterna blivit minst 15 000 ton högre om Sverige hade skjutit ut sig ur förhandlingarna. Så hade Sverige kunnat göra annorlunda? Kritiker från till exempel Miljöpartiet säger att Peter Kullgren borde ha varit mer aktiv, långt tidigare och under en längre period. Men även den mest kritiska håller i grunden med landsbygdsministern om att läget i de här fiskeförhandlingarna är svårt, för Sverige är ensamt om att vilja minska kvoterna och då har man inga möjligheter att få andra länder med sig – man står ensam. De är förlorarna Forskare i Sverige tror att den starka och högljudda svenska debatten om fisket har gjort att Sveriges regeringar driver en annan linje än övriga Östersjöländer. Och detta är skälet till att Sverige inte får med sig andra länder på en mer restriktiv linje. Konsekvenserna av beskedet om de nya fiskekvoterna är att det industriella fisket i Östersjön får fortsätta. Förlorare är fiskare, forskare och politiker som likt statsministern tror att detta kommer att leda till överfiske och allt värre konsekvenser för Östersjön. Och om de har rätt är den stora förloraren alltså Östersjön.

Idag kom beskedet att sill- och strömmingskvoten dubblas i centrala Östersjön nästa år. Detta trots att Sverige hade som mål att driva på för en minskning. – Jag är faktiskt skitarg för att vara helt krass. Vi har ett jättesvårt läge med Östersjön och strömmingen är ju en nyckelart i hela ekosystemet. Det här kan verkligen vara en dödsstöt för strömmingen och för hela Östersjön, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. Organisationen har tidigare larmat om vad ökat fiske skulle innebära för Östersjön. – Vi har verkligen katastrofläge för strömmingen. Vi har haft det under många år och Östersjön behöver verkligen en andningspaus. Och i det läget så väljer de att höja kvoterna. Det är ju helt obegripligt, säger Rindevall. Skarp kritik från EU-ledamöter Bland annat slog ministrarna i dag fast EU-kommissionens förslag om att öka kvoten av sill och strömming i centrala Östersjön med 108 procent jämfört med i fjol. – Stillströmmingen har minskat jättekraftigt och det är en nyckelart för väldigt många andra arter. Den är jätteviktig för att torsken ska komma tillbaka, den är jätteviktig för sälen, den är jätteviktig för sjöfåglarna och för kustfiskarna. Det här kommer påverka ekosystemet ännu värre, säger Rindevall. Men Naturskyddsföreningen är inte de enda som har riktat skarp kritik mot kvoterna. Även svenska ledamöter i EU-parlamentet har reagerat. "Beklagligt att inte fler länder förstår det allvarliga läget i Östersjön", skriver Jessica Polfjärd (M) på X. "Peter Kullgren har i dag levererat en dödsdom för Östersjön", hälsar Emma Wiesner (C) via SMS. ”Kan inte bli mer akut än det är just nu” Naturskyddsföreningens Rindevall uppmanar nu den svenska regeringen till att agera på hemmaplan. – Det handlar bland annat om att flytta ut trålgränsen, att införa skydd i Marina områden på ett annat sätt än vad som finns idag. Omprövning av vattenkraften är en jätteviktig del av att skydda arterna. – Regeringen måste göra allt vad de kan nationellt just nu. Jag tror inte det kan bli mer akut än vad det är just nu, fortsätter hon. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ger inte mycket för oppositionens kritik. – De kan få rätt mycket kritik tillbaka: varför gjorde ni ingenting under de åtta år som ni styrde nu senast? Varför lyckades aldrig ni under hela den tiden då de fleråriga planerna har varit att landa på Internationella havsforskningsrådets minimiråd? Det är lätt att vara kaxig i opposition, men de har aldrig tagit fram en så stark ståndpunkt och aldrig lyckats till den här nivån, säger Kullgren till TT.

En uppgörelse är klar vid EU:s fiskeministermöte i Luxemburg. Bland annat slog ministrarna fast EU-kommissionens förslag om att öka kvoten av sill och strömming i centrala Östersjön med 108 procent jämfört med i fjol. Kvoten sattes trots att Sverige hade som målsättning att driva på för en minskning. Men det är vi totalt ensamma om. Det kommer alltså inte att bli verklighet. Min avvägning i dag handlar om att balansera det vi föreslår, sade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) på väg in till mötet i går. Grannlandet Finland tillhörde dem som i stället gärna såg en ökad kvot – med hänvisning till vetenskapen. När vi har vetenskapliga råd måste vi förlita oss på det. Vi har en återhämtning i bestånden när det gäller Östersjösillen och det är ett bra bevis inför framtiden, sade jord- och skogsbruksminister Sari Essayah i måndags. Övriga detaljer är ännu inte offentliggjorda. EU-parlamentsledamoten Isabella Lövin (MP) är skarpt kritisk. "Kullgrens misslyckande är förödande för Östersjön. Hans plan att få ner strömmingsfisket gick i stöpet. Ännu en gång har kvoterna satts på tok för högt", skriver Lövin i ett uttalande till TT.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) säger att regeringen driver en restriktiv linje för fisket i Östersjön när EU:s fiskeministrar träffas på måndag. Men oppositionen är starkt kritisk och menar att beståndet av strömming kan kollapsa.

Konflikten mellan skogsbolag och jägarkåren om hur älgstammen sköts i landet fortsätter att växer. Nu kallar landsbygdsministern till sig båda parter för att få till en lösning. – Det här extremt höga tonläget och skyttegravskriget som varit nu alldeles för länge fungerar inte. I november förväntar jag mig att man rapporterar tillbaka vad man kommit fram till, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och tillägger att han inte utesluter att regeringen annars tar tag i frågan. Anklagas för att hota jägare Som Kalla fakta visat upplever många inom jägarkåren att skogsbolagen missbrukar sin makt över älgförvaltningen. Bolagen anklagas av bland annat Svenska jägareförbundet för att topprida systemet genom att sätta sig i styrande positioner för att påverka jaktkvoterna. Allt för att få ned älgstammens storlek och på så sätt också betesskadorna i skogen. De anklagas också för att med hot försöka tvinga jägare att jaga mer – kritik som skogsbolagen tillbakavisar helt samtidigt som de beklagar att deras kommunikation misstolkas. Öppnar för förändring Kullgren menar att systemet kan behöva ändras – och utesluter inte att regeringen kliver in. – Det absolut bästa är om de två intressena kan komma framåt själva. Men gör man inte det får vi överväga om vi från offentlighetens sida ska förändra något i det system som vi har idag. Han vill undvika en situation där älgen riskerar att dö ut. – Vi vill inte se att vi hamnar i ett läge där älgen rödlistas i Sverige. Det vill vi absolut inte, avslutar Peter Kullgren.

Regeringen, med Peter Kullgren i spetsen, vill minska antalet vargar i Sverige – och har fått med sig övriga Europa på det. Nu får han stenhård kritik för att agera utifrån ”ett ideologiskt drivet varghat”. Samtidigt splittrar en helt annan djurfråga regeringspartierna.

Det finns risker med att framföra krav på minskat fiske som är så långt ifrån övriga att vi riskerar att betraktas som irrelevanta. Denna realitet kräver strategisk eftertanke, skriver Peter Kullgren i en replik.

Idag är 80 procent av EU:s livsmiljöer för växter och vilda djur i dåligt skick. Med den nya naturrestaureringslagen ska medlemsländerna återställa 20 procent av sina skadade naturområden till 2030, och 90 procent till 2050. När lagen klubbades igenom i början av sommaren skedde det utan stöd från den svenska regeringen, som vid flera tillfällen röstade emot den. Enligt en granskning av DN bedrev landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) dessutom en övertalningskampanj för att få andra EU-länder att stoppa förslaget. Det är något som får Världsnaturfonden att oroa sig över hur lagen kommer att hanteras framåt. – Regeringen har motarbetat lagen på många sätt och kraftigt skurit ner i naturvårdsanslagen. Därför finns det risk att det inte blir till höga mål i planen, och inte tillräckligt med åtgärder och styrmedel för att få till en storskalig restaurering av naturen, säger Emelie Nilsson, expert på naturvårdspolicy på Världsnaturfonden. ”Vi måste få mer anslag” Anders Berglund, naturvårdsförvaltare på Skärgårdsstiftelsen, är van vid att anslagen till naturvårdsinsatser varierar. Men i år är summan rekordlåg. Runt 90 procent lägre än förra året. – Det kommer nya krav hela tiden på skötsel av olika slag för att gynna arter. Men vi får mindre resurser, så det går inte ihop. Vi måste få mer anslag för den här typen av åtgärder. Vi har mycket naturvårdsåtgärder som är brådskande, som vi får skjuta framåt. ”Kommer behövas en rad olika åtgärder” Emelie Nilsson delar hans oro. – Det kommer behövas en rad olika åtgärder för att de ska lyckas. En viktig sak är att man får till ekonomiska styrmedel så att en mängd olika aktörer kan genomföra den här restaureringen konkret, och fortsätter: – Det finns många skogsägare som är intresserade av att bevara naturen och vill restaurera. Men de upplever att det finns en brist på rådgivning och ekonomiskt incitament. Regeringen har på sig till augusti 2026 att ta fram en nationell handlingsplan på hur de ska nå EU-målen. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L) har avböjt att kommentera.

Normalt sett skulle en statlig utredning om förbättrade konkurrensmöjligheter för mjölkbönder kanske inte lett till särskilt många höjda ögonbryn. Ändå är det stort ståhej kring utredaren Elisabeth Nilssons förslag om att slopa kornas betesrätt, som innebär att alla kossor och kalvar över sex månader ska få gå utomhus under sommaren. Tanken är att färre krav på bönderna ska få fart på den svenska mjölkproduktionen. Pompa och ståt Det här hade förmodligen varit lättare att genomföra om inte den ursprungliga betesrätts-lagen lanserats som en present till författaren Astrid Lindgrens 80-årsdag 1988. Gåvan överlämnades med pompa och ståt av den dåvarande socialdemokratiska statsministern Ingvar Carlsson, och fick snabbt namnet Lex Lindgren. Trots att huvudpersonen vid närmare genomläsning tyckte att lagen inte riktigt höll vad hon blivit lovad.

Men svenska politiker och tjänstemän lever än i dag farligt om de förefaller gå emot Sveriges mest sålda barnboksförfattare. Utredaren Elisabeth Nilsson fick snabbt bedyra att hon hade "den största respekten för Astrid Lindgren". Landsbygdsminister Peter Kullgren framhöll att Astrid Lindgren definitivt verkat för "ett Sverige han tycker om". För självklart har de som vill behålla betesrätten inte varit sena att smälla Emil i Lönnebergas upphovsmakare i huvudet på meningsmotståndarna. MP:s Alice Bah Kuhnke dundrade att "Tidöpartierna vanärar Astrid Lindgrens arv". Självutnämnt vänsterintellektuella tidningen Parabol slog till och med fast att "Lindgren vänder sig i sin grav". Nya ord i Lindgrens mun Men det är inte bara betesrätts-anhängare som blivit förvånansvärt skickliga på att kommunicera med de döda. "Astrid Lindgren skulle bli bedrövad över de fina markerna som växer igen" slog utredaren Elisabeth Nilsson fast. "Astrid Lindgren ville att vi skulle ha en levande landsbygd", fyllde landsbygsminister Peter Kullgren på.

Vad en person som varit död i 22 år tycker om dagens politiska förslag är naturligtvis omöjligt att säga. Men det kommer inte att hindra våra politiker när ett slopande av betesrätten nu ska ut på remiss. Nya ord kommer att läggas i Astrid Lindgrens mun. Lika säkert som att August Strindberg utan tvivel hade läst denna text med stor behållning.