PKK

Minst fem personer dog och flera skadades i ett misstänkt terrordåd utanför Ankara under onsdagen. Turkiet anklagar kurdiska PKK och har genomfört flera attacker. ”Flyginsatser har genomförts mot terrormål i norra Irak och Syrien och 32 mål förstördes. Våra flyginsatser kommer med bestämdhet att fortsätta”, skriver det turkiska försvarsdepartementet. Turkietkännaren Paul Levin menar att det är för tidigt att säga om det faktiskt är PKK som ligger bakom attacken. – Det är ofta PKK som man brukar peka ut. De har genomfört en rad terrordåd sedan de bildades på 80-talet. Det är nästan en instinkt av regeringen att peka ut PKK och det är inte alltid de utpekningarna stämmer. Det finns en rad aktörer både inom och utanför Turkiet som skulle kunna ligga bakom ett sådant här dåd. Jag tycker att det är för tidigt att peka finger på någon enskild aktör. PKK brukar ta på sig ansvaret när de genomför attacker, inte alltid men ganska ofta. Jag tycker att man ska vänta lite grann, säger han i Nyhetsmorgon. Det händer nu Attacken skedde vid statliga Turkish Aerospace (TAI). Flera turkiska medier rapporterar att de som genförde dådet tog en taxi till platsen under ett vaktombyte. Den ena ska då ha detonerat en bomb medan andra började skjuta med automatvapen. Flera filmer från platsen har fått stor spridning. – Vi vet att det är två förövare som kom i en bil och försökte ta sig in på ett turkiskt bolag som bygger flygplan och krigsmaterial, militärflygplan och drönare och annat. Det är ett stort och viktigt turkiskt bolag som är knutet till den turkiska staten i dag. Vi vet att det skedde en explosion och sen sköt de med automatvapen. Vad jag förstår så är det fem döda och två av dem ska vara två de här förövarna, en man och en kvinna, säger Paul Levin. Vad kommer hända nu? – Om man tittar på tidigare fall så brukar Turkiet slå tillbaka militärt mot PKK. PKK har blivit nedkämpat i stort sett Turkiet och finns i stället i Irak. Turkiet finns redan där militärt och brukar ofta slå till militärt i Irak. Ibland pekar man också ut PKK:s allierade i Syrien och slår till där också.

Turkiet pekar ut PKK som ansvariga för terrorattacken i Ankara. Nu går de till attack mot PKK-mål i norra Irak och Syrien.  – Totalt 32 mål som tillhörde terroristerna förstördes, säger försvarsdepartementet i ett uttalande.

Onsdagens terrordåd mot den turkiska flygindustrin kom timmar efter att regimen meddelat att den söker fred med kurdiska PKK. Ännu är inget känt om förövarna, men en hel del tyder på att de tillhör en PKK-falang som motsätter sig den fängslade PKK-ledarens Abdullah Öcalans fredssonderingar med Turkiet.

När röken lagt sig, mandatperioden är slut och Kristersson en dag lägger politiken på hyllan kommer den 7 mars 2024 vara en av hans viktigaste dagar – kanske den viktigaste. Det var visserligen Socialdemokraterna som – om än motvilligt – inledde Natoprocessen genom att först kovända, och sedan lämna in en ansökan. Det var Socialdemokraterna som skrev under avtalet i Madrid som låg till grund för den fortsatta natoprocessen. Men riksdagsvalet kom emellan, och det blev Kristersson som fick uppdraget att leda Natoprocessen i hamn. Kristersson har under sin 18 månader långa Natoresa fått hantera en milt sagt instabil och lynnig president Erdogan och en lika opålitlig ungersk premiärminister. Lägg till det PKK-demonstrationer och koranbränningar i en tillsynes aldrig sinande ström. Kristersson har fått kritik där man menat att han krökt rygg för diktatorer – men han lyckades till slut. Enorm militär skillnad Alla riksdagspartier utom V och MP är för ett svenskt Natomedlemskap. En väldigt stor majoritet av riksdagen alltså. Det finns en anledning till det. Oavsett om man gillar eller ogillar Nato så har de facto inget Natoland blivit anfallet under dess 75-åriga historia. Sverige är militärt sett i ett löjligt mycket bättre läge när vi är medlemmar i Nato. Före Natomedlemskapet hade vi ”försvarsförsäkringar” men inga ”försvarsgarantier” som ett Natomedlemskap innebär. Det är en avgörande skillnad. Före Nato var vi i ungefär samma situation som Ukraina var. Vi hade, om vi blivit anfallna av Ryssland, fått vapenleveranser och sjukvårdsartiklar – men det hade inte kommit några amerikanska soldater som kämpat för vår frihet. Ica-handlare och sjuksköterskor skulle försvara vår frihet Det hade varit svenska folket som – precis som i Ukraina – hade fått hålla i gevären. Det hade varit Ica-handlare Jansson och sjuksköterskan Andersson som skulle försvara vår frihet och möta ryska erfarna specialstyrkor. Med ett Natomedlemskap har vi Artikel 5 i Natofördraget att förlita oss på. Det betyder ”en för alla – alla för en” betyder ”, som Kristersson sa flera gånger i sitt tal till nationen. Om vi som Natomedlemmar nu blir angripna så möter Ryssland inte bara Sverige – utan även USA, Tyskland, Frankrike, Kanada, Storbritannien och hela Natos 32 nationers samlade stridskraft. I det säkerhetsläge Sverige och Europa befinner sig i är det – milt uttryckt – väldigt stor skillnad. Kristersson bärgade hem pokalen – har anledning att fira Betalar Sverige ett högt pris för denna enorma militära skillnad? Det beror på vem du frågar. Många är oroade för vad som händer om Donald Trump blir president. Hans Natokritiska uttalanden har fått politiker i Europa att fundera på hur Nato klarar sig utan USA under de fyra år han möjligen är president. Det finns oklarheter vad gäller kärnvapen på svensk mark och en oro för att Sverige dras in i krig som vi inte har att göra med. Men en bred parlamentarisk enighet råder om att det bästa för Sverige är att vi är medlemmar. Kristersson var statsministern som bärgade hem pokalen. När Kristersson åker hem igen väntar säkert nya sprängningar, ekonomisk oro och jobbiga opinionssiffror. Men idag kommer han säkerligen att fira.

Fanns det någon tvekan om att Erdogan skulle skriva under? Efter att såväl utrikesutskottet som det turkiska parlamentet godkänt den svenska Natoansökan hade det varit mycket svårt för president Erdogan att inte skriva under. Han kontrollerar majoriteten i parlamentet så han visste förstås hela tiden att det skulle bli ett godkännande – efter att han släppte fram frågan till utrikesutskottet. Däremot har det funnits spekulationer om att han skulle vänta med att skriva under så att Ungern kunde komma länge med sin process. Så blev alltså inte fallet. Erdogan vill sannolikt hellre skynda på F-16-processen i den amerikanska kongressen än vänta in en nyckfull Orban. Har han fått något i utbyte? Den långa processen har varit tuff för Sverige men Turkiets president Erdogan har varit en skarp förhandlare. Han har fått en massa saker i utbyte. Sverige har lyft vapensanktioner, minskat sitt stöd till de kurdiska partierna i Syrien och snörpt åt snaran runt PKK-stöttare – precis som Erdogan ville. Han har dessutom visat samtliga Natoländer vilken position Turkiet har i Natoalliansen. Dessutom har USA:s president Biden nu skickat en uppmaning till medlemmar i kongressen angående stridsplanen F-16 som Turkiet vill köpa. Den processen har dessutom lett till att de mycket spända relationerna med Grekland mjukats upp. Allt detta samtidigt som han fortsätter ha kontakt med Putin, Irans premiärminister Raisi var på besök i Ankara under onsdagen och kritiken mot Israel är övertydlig. Erdogan är sannolikt nöjd med resultatet. Vad kommer ske i F-16-frågan nu? Redan efter den amerikanske utrikesminister Blinkens besök i Turkiet för ett par veckor sedan spekulerades det om att F-16-affären hade gjort framsteg. Efter att Turkiet godkänt den svenska Natoansökan skulle saken skickas till kongressen som utreder frågan. Det har tidigare funnits skeptiker till F-16-försäljning till Turkiet inom kongressen, men det återstår att se om det finns några hinder kvar. När kommer Ungerns godkännande? Trots löften om att de inte skulle vara sist, är de nu alltså sist. Utan att ha något att förhandla om, eller tydliga krav. Det har i dagarna fortsatt komma motstridiga signaler från Ungern men sannolikt är att de tar upp frågan efter vinteruppehållet eller kallar in ett brådskande extramöte. Det är inte så roligt att vara helt ensam mot alla Natoländerna.

Att utrikesutskottet godkände ansökan var ett viktigt första steg. Nu ska ärendet först röstas om i parlamentet, och sedan signeras av Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Att Erdogan målat ut Sverige som en fristad för PKK kan vara en ”björntjänst” till honom själv, om han nu vill se Sverige i Nato. – Erdogan har gjort sig en björntjänst när han i två års tid basunerat ut att Sverige är en fristad för PKK, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Erdogan har själv sagt att stridsflyget F-16 från USA är en viktig fråga för Turkiet. Även om han behöver ett godkännande av Sverige i Nato finns osäkerheter med omröstningen, säger Levin. Sluten eller öppen omröstning? Sverige är en politiskt känslig fråga, och de ledamöter som inte gillar idén av Sverige i Nato skulle kunna gå under radarn med ett ”nej” om det blir sluten omröstning. – Jag är osäker på om det blir en hemlig omröstning eller öppen. Om man kan identifiera vem som röstar vad är det lättare att använda partipiskan, men är det en hemlig omröstning kan det bli en politisk dynamik där till och med regeringsföreträdare väljer att rösta emot, säger Paul Levin. Det är fortfarande oklart när parlamentet ska rösta. – Som vi alla vet har vi blivit en del av förhandlingarna kring stridsflygplanen F-16. Erdogan har tidigare sagt att han vill att USA ska behandla frågan om stridsflygplan i amerikanska kongressen parallellt med att Turkiets parlament gör det, säger Paul Levin. Tror att Sverige är Natomedlem till sommaren Turkietkännaren Paul Levins gissning är att Sverige är medlem i Nato vid nästa Natotoppmöte till sommaren. Då firar alliansen 75 år och det är troligt att man vill vara klar med utvidgningen av organisationen, säger han. – Jag gissar att det dröjer fram till dess. Men det kan dröja månader, det kan dröja veckor, säger Levin. Det turkiska parlamentet ska rösta i frågan. Tidigast den 29 december tror turkietkännaren Michael Sahlin, men mer troligt efter 7 januari när parlamentet återsamlats, säger Paul Levin. Även Ungern måste godkänna ansökan innan Sverige kan bli medlem i Nato.

Statsminister Ulf Kristersson kan snart lägga ett hektiskt 2023 bakom sig, men än är det inte över. TV4:s politiske kommentator menar att statsministern lär få svårt att hitta någon julro i år, med tanke på den dramatiska händelseutvecklingen både i Sverige och i världen. – Det blir nog inte så mycket "slå i glasen" för hans del i alla fall. Vi lever i kristider, säger Ulf Kristofferson i Efter fem. Det är framförallt tre områden som skulle kunna leda till huvudbry för statsministern i jul, menar Kristofferson. Natoprocessen, gängkriget och relationen till Sverigedemokraterna efter Jimmie Åkessons utspel om att moskéer bör rivas. ”Sänker trovärdigheten” När det kommer till Nato riskerar en alltför utdragen process att sänka förtroendet för Tidöpartierna och regeringen, menar Kristofferson. – Tobias Billström (M) börjar framstå som den obotliga optimisten som gång på gång har fel. Och även om regeringen inte bär skulden för att det drar ut på tiden sänker det trovärdigheten, säger han. Relationen till Turkiet, som också är av stor vikt när det kommer till Natoprocessen, är inte heller på topp. Detta trots att Sverige varit tillmötesgående mot Turkiet när det gäller hårdare tag mot terrorstämplade PKK. – Det räckte inte. Och nu har Sverige blivit en bricka i ett förhandlingsspel om att Turkiet ska få köpa stridsflyg av USA, säger Kristofferson. Uppepå allt detta kom också Jimmie Åkessons moskéutspel som en smocka för statsministern, menar Kristofferson. – Jag tror att han djupandades och räknade till tio. Här har han försökt dämpa bilden av att Sverige är ett muslimfientligt land, och så kommer Åkesson och säger det här. Samtidigt visar opinionsmätningar att SD är större än M, KD och L tillsammans. – Det är inte bara huvudvärk för Kristersson, det är migrän, säger Ulf Kristofferson. Gängkriget Som grädde på huvudvärksmoset kommer så det pågående gängkriget. Under lördagen skottskadades tre unga män i Södertälje, i ett gängkrig som inte tycks ha något slut. Samtidigt vet ingen vad som händer med Foxtrotnätverkets ledare Rawa Majid. – Vi vet inte om han sitter utomlands och beställer mord, skjutningar och sprängningar eller om han är i fängelse. Det är makabert att ingen vet vad som hänt honom, säger Ulf Kristofferson i Efter fem, och tillägger: – Kriminaliteten var huvudfrågan i den här valrörelsen. Det tar tid att ändra i lagstiftningen, men före nästa val, 2026, måste Kristersson kunna peka på en nedåtgående trend på längre sikt. Annars tror jag han kommer få väldigt svårt att behålla positionen som statsminister.

Sveriges Natoprocess kan dra ut ytterligare på tiden efter Turkiets president Erdogans senaste besked, säger Turkietkännaren Paul Levin till TT. – Det verkar som att förhandlingarna fortsätter. Vid Natomötet i Vilnius i somras lovade Erdogan att skicka ansökan till parlamentet, och att arbeta nära det i frågan. Det första löftet har han uppfyllt, men det är oklart om han uppfyller det andra – dagens besked tyder på att han lägger ansvaret på parlamentet, enligt Levin. USA och F-16-köpet kan också vara en faktor – det är inte säkert att Joe Biden kan baxa försäljningen genom kongressen, vilket kan skada Erdogans tillit till USA, fortsätter han. Tidigare under lördagen hävdade Erdogan att Sverige inte har tagit några steg mot terrorstämplade PKK:s verksamhet i landet.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan tycker fortfarande inte att Sverige har gjort tillräckligt när det gäller terrorstämplade PKK:s verksamhet i landet. Det säger han på en pressträff enligt turkiska medier. Erdogan säger enligt Reuters att Sverige tagit vissa steg gällande PKK-organiserade protester och vapenembargon mot Turkiet, men inte kring PKK:s aktivitet i Sverige. – Inga steg har tagits, säger han. Han säger att han talat med statsminister Ulf Kristersson om saken och att processen nu är i turkiska parlamentets händer. Senast den 10 december ska frågan tas upp där.