Representanthusets

Representanthuset är den ena av de två kamrarna i USA:s federala lagstiftande församling, kongressen. Representanthuset består av 435 ledamöter som väljs vartannat år och representerar olika delstater i USA. Representanthuset har bland annat ansvar för att lägga fram och rösta om lagförslag, besluta om budgeten och genomföra riksrättsåtal mot höga ämbetsmän.

Denna text har genererats automatiskt

Klart: Republikanerna  tar full kontroll över kongressen

Klart: Republikanerna tar full kontroll över kongressen

Efter att rösträkningen pågått i mer än en vecka har Republikanerna nu säkrat minst 218 platser i representanthuset, vilket krävs för att få majoritet i kammaren. Republikanerna kommer därmed att kontrollera både senaten och representanthuset. Kongressegern gör det svårt för Demokraterna att stå i vägen för Trump, som under valrörelsen bland annat lovat att genomföra massdeportationer, skattesänkningar och att omforma den amerikanska ekonomin. Representanthusets nuvarande talman Mike Johnson, som med Trumps godkännande också vunnit partiets nominering till talman nästa år, har talat om nedskärningar i statsapparaten och lovat att ta fram en "blåslampa" mot politiska satsningar som genomförts av Demokraterna. Men majoriteten i representanthuset ser ut att bli knapp och det återstår att se om det möjligtvis kan ställa till det för Trump, som kan bli beroende av en liten grupp republikaner som håller sig mer mot mitten. Sådana interna strider har präglat Republikanernas styre i representanthuset de senaste åren. Men partiet har också blivit mer lojalt med den tillträdande presidenten, jämfört med hur det var under Trumps första mandatperiod i Vita huset.

"Har chans att bli den mäktigaste presidenten under hela min livstid"

"Har chans att bli den mäktigaste presidenten under hela min livstid"

Efter mer än en veckas rösträkning kan CNN och NBC nu säga att Republikanerna säkrar 218 av sammanlagt 435 stolar i det amerikanska representanthuset. Om prognosen stämmer innebär det att Donald Trumps parti kontrollerar det amerikanska parlamentets båda kammare, det vill säga hela kongressen. Dessutom har Högsta domstolen gett honom immunitet. – Det skulle göra det mycket lättare för Trump att få igenom sin politik. Det är lätt att få uppfattningen att presidenten kan bestämma allt själv, men det är kongressen som sitter på plånboken, säger Andreas Utterström, USA-expert. Eftersom Donald Trump dessutom vann både elektorsrösterna och ”popular vote” har han också väljarna på sin sida. ”Lika stor makt som en superhjälte” Utan att vinna kongressen kan det bli svårt för en president att få igenom alla sina vallöften. Men det problemet slipper alltså Donald Trump. Och Högsta domstolens immunitet gör det hela ännu enklare. – Det är en helt en annan Donald Trump än han som var president 2016. Om jag var honom skulle jag lägga gasen i botten och rätta till det som han inte blev nöjd med under sin förra mandatperiod, säger Utterström. Kampanjens vallöften innefattade bland annat utvisning av illegala invandrare, stora skattesänkningar och införandet av tullar. – Efter att Trump tillfrisknade från covid-19 lekte han med tanken att visa sig för amerikanska folket i en Supermandräkt. Nu behöver han ingen dräkt, för nu har väljarna och Högsta domstolen gett honom lika stor makt som en superhjälte, säger Andreas Utterström. Dag 1: Stänga gränser Först den 20 januari kommer Donald Trump att sväras in som USA:s 47:e president. Redan då, under sin första dag i Ovala rummet, har Trump lovat att genomföra en rad reformer, bland annat att avsluta kriget i Ukraina och ”inleda den största inhemska utvisningsprocessen”. Gränsen ska stängas, inflationen ska besegras och ”transgendergalenskapskurser” ska försvinna. Fredrik Bergman Evans är jurist och expert i konstitutionell rätt. Han tror att Trumps huvudfokus under den första dagen istället kommer att ligga på att få bukt med åtalen som är riktade mot honom och eventuellt benåda några av de som deltog i stormningen av kongressen.

Trump ger Musk nytt toppjobb – att effektivisera statsapparaten

Trump ger Musk nytt toppjobb – att effektivisera statsapparaten

Trumps nya departement för myndighetseffektivisering förkortas Doge, likt memet föreställande en hund som också Musks favoritkryptovaluta dogecoin har som logotyp. Musk ska leda arbetet tillsammans med den tidigare presidentaspiranten Vivek Ramaswamy. ”Jag är glad att meddela att den store Elon Musk, i samarbete med den amerikanske patrioten Vivek Ramaswamy, kommer att leda Department of Government Efficiency”, skriver Trump i ett uttalande. "Tillsammans ska dessa två underbara amerikaner bana väg för min administration att avveckla den statliga byråkratin, skära ned överflödiga regler, minska slösaktiga utgifter och omstrukturera federala myndigheter", skriver han vidare i uttalandet. ”Chockvågor” Musk säger att det ska "skicka chockvågor genom systemet, och hos alla som är involverade i statligt slöseri". Doge ska enligt Trump bistå regeringen med råd och vägledning samt tillsammans med Vita huset driva på för omfattande strukturella förändringar. Trump benämner det hela som ett departement, men det är oklart om det ska lyda under regeringen. – Det kommer bli drastiska nedskärningar, säger TV4 Nyheternas USA-korrespondent Tomas Kvarnkullen. – Vi vet inte exakt vad det är man kommer rikta in sig på, men Donald Trump har under sin valkampanj talat om att uppemot 100 000 statliga jobb kan komma att påverkas, fortsätter han. Arbetet ska vara färdigt senast 4 juli 2026, enligt uttalandet. Fox-profil blir försvarsminister Trump utsåg under tisdagskvällen en rad nyckelspelare i sin nya regering. Fox News-profilen Pete Hegseth blir försvarsminister. Han är en av programledarna för "Fox & friends weekend", där Trump deltagit flera gånger. Hegseth har militär erfarenhet och har tjänstgjort bland annat i Afghanistan och Irak. Samtidigt står det klart att Kirsti Noem utses till minister för inrikes säkerhet. Trump nominerar också John Ratcliffe till chef för underrättelsetjänsten CIA. Han tjänstgjorde som USA:s nationella underrättelsechef de sista månaderna av Trumps förra mandatperiod och var innan dess ledamot i representanthuset för Texas. Golfpartner till Mellanöstern Tidigare på tisdagskvällen utsåg Trump även den tidigare Arkansasguvernören Mike Huckabee till att bli USA:s nästa ambassadör i Israel. Det står också klart att fastighetsinvesteraren Steven Witkoff, Trumps mångåriga vän och golfpartner, blir särskilt sändebud för Mellanöstern. Trump bekräftade också den förhandstippade utnämningen av Mike Waltz som nationell säkerhetsrådgivare. Waltz, som i förra veckan blev omvald till representanthuset, är en ivrig Trumpanhängare och beskrivs ha en hökaktig inställning till Kina.

Besegrad, besviken – och utdömd: "Hon har en loser-stämpel just nu"

Besegrad, besviken – och utdömd: "Hon har en loser-stämpel just nu"

Det blev inte så jämnt som de flesta trodde. Donald Trump röstades fram som USA:s näste president – med god marginal. Republikanerna vann också majoritet i senaten och ser även ut att ta hem representanthuset. Valet kan därmed inte ses som något annat som en fiasko för Kamala Harris, som med stor sannolikhet inte kommer att ställa upp i fler presidentval. – Jag tror att det är slut på politik nu. Jag tror att hon har en loser-stämpel nu. Jag tror att det är svårt att få chansen igen om man har förlorat mot en kandidat som hade två riksrättsprocesser bakom sig över 90 åtalspunkter, säger USA-kännaren Andreas Utterström. Experten förklarar vidare vad som gick snett under valrörelsen. – Det är för att hon erbjöd amerikanerna en traditionell politik med traditionella lösningar som de inte längre vill ha. Donald Trump står för något helt annat. Enkla lösningar, tydliga budskap och en auktoritär ledarstil. Och är det det som folk vill ha så spelar det ingen roll om motståndaren erbjuder någonting annat, säger han och fortsätter: – Jag tror att Kamala Harris skulle ha haft ett mer empatiskt sätt att prata om ekonomi på. Många amerikaner upplever att de står inför avgrundens rand och jag tror att hon borde ha visat mer empati istället för att försöka övertala dem om att ekonomin faktiskt är stark. Två viktigaste frågorna Enligt siffror från undersökningen AP Votecast var ekonomin och integration de två frågor som väljarna brydde sig allra mest om. – Där var hon som svagast. Där blev hon passiv, hade mycket att stå till svars för och hade inte tillräckligt tydliga och bra svar, säger Andreas Utterström. Många inom demokraterna riktar dock inte sin besvikelse och ilska mot Kamala Harris – utan mot Joe Biden, som insisterade på att ställa upp i presidentvalet på nytt, för att sent under kampanjen hoppa av. – Biden har verkligen förstört för Kamala Harris. Han borde ha klivit av mycket tidigare så att man hade kunnat ha ett primärval. I stället hade Kamala Harris väldigt kort tid på sig. Det var också svårt för henne att distansera sig från Biden och ändå hålla ihop sin koalition och försöka stå för något nytt, säger Utterström. – Det är egentligen en omöjlig ekvation och jag tycker inte man kan lasta henne för förlusten, utan jag tror att demokraterna behöver fundera på vad de står för som parti och inte bara fundera på vem som som det är som ska framföra de där åsikterna. Därför visade undersökningarna fel Opinionsundersökningarna har duggat tätt inför valet och nästa alla pekat mot ett mycket jämnt val. Detta visade sig vara fel, vilket Utterström inte tycker är särskilt konstigt. Han förklarar att det ofta blir en blandning av gedigna undersökningar och ”rent skräp”. Det är också svårt att nå rätt grupper. USA-kännaren tror också att man har frågat om fel saker. – Man kanske mer ska försöka hitta ett sätt att mäta vad folk känner. Jag tror att det här valet avgjordes mycket av känslor och inte så mycket av sakfrågor som man kanske kan tro. Vem som nu tar över för demokraterna, med sikte mot Vita huset, återstår att se. – Liket efter Kamala Harris politiska karriär kommer inte ens hinna kallna innan folk börjar positionera sig för 2028. Det kommer att bli väldigt spännande och det är väldigt ovisst, säger Andras Utterström.

ANALYS: Nu kan Trump utöva sin makt på ett helt annat sätt

ANALYS: Nu kan Trump utöva sin makt på ett helt annat sätt

Det är bara andra gången i USA:s historia som en tidigare president, efter att ha blivit besegrad, kommer tillbaka och vinner en andra mandatperiod. Senaste det hände var 1892 och då hette den vinnande presidenten Grover Cleveland. För Trumps del verkade den politiska karriären vara slut efter att han lämnat Vita Huset i januari 2021. Visar att han är vad amerikaner älskar Men i och med den här valsegern visar han att han är vad amerikaner älskar: "A Comeback Kid!" Den här gången vinner Trump med stor marginal inte bara elektors-rösterna. Han slår också motståndaren Kamala Harris med flera miljoner röster när det gäller det absoluta röstetalet sett över hela USA. Om det här resultatet är en enorm framgång för Donald Trump och det republikanska parti han nu helt behärskar, så är det i motsvarande grad en bitter motgång för Kamala Harris och hennes parti. Harris och demokraterna verkar att inte ha tagit med i beräkningen att väljarna i första hand bryr sig om den egna plånboken och att det finns en stor oro hos många amerikaner inför vad som uppfattas som en oreglerad invandring. Det demokratiska partiet räknade med att en majoritet av de kvinnliga väljarna skulle stötta Harris. Något som inte höll i verkligheten enligt de första vallokals-undersökningarna. Demokraterna har en lång och svår process framför sig Harris satsade också hårt på sin liberala inställning till aborter, att det är kvinnan som själv ska få styra över sin kropp. Något som uppenbarligen inte hjälpte henne i valet. Det demokratiska partiet har en lång och svår process framför sig av omprövning och självrannsakan. Dessutom talar det mesta för att Republikanerna får majoritet i både senaten och representanthuset. Så när Donald Trump i januari nästa år på nytt flyttar in i Vita Huset i Washington så kan han utöva sin makt på ett helt annat sätt än när han senast var president!

Representanthusets på YouTube

Det amerikanska representanthusets erkännande av folkmordet 1915 utifrån ett politiskt perspektiv

Vahagn Avedian om det amerikanska representanthusets erkännande av folkmordet 1915 utifrån ett politiskt perspektiv.

Assyria TV på YouTube

Trump tappar majoriteten i representanthuset – behåller senaten

Trump tappar majoriteten i representanthuset – behåller senaten.

Expressen på YouTube

Representanthusets erkännande av folkmordet 1915 utifrån ett psykologiskt perspektiv

Önver Cetrez om det amerikanska representanthusets erkännande av folkmordet 1915 utifrån ett känslomässigt och psykologiskt ...

Assyria TV på YouTube

Vem är representanthusets talman Mike Johnson? | NTD NYHETER

Efter 3 turbulenta veckors sökande efter en talman har representanthuset slutligen beslutat sig för en ledare. Republikanerna ...

NTD Sverige på YouTube