SCB

Arbetslösheten ökar fortfarande, men bara svagt. Samtidigt ligger antalet sysselsatta i det närmaste stilla i oktober jämfört med föregående månader, visar säsongsrensade och trendade data från Statistikmyndigheten, SCB.

Statistiska centralbyrån, SCB, och Boverket har på uppdrag av regeringen gjort en analys av utanförskapet i Sverige. – Utanförskap och sociala problem ökar risken för att unga socialiseras och rekryteras in i kriminalitet. För att vi ska kunna bryta utanförskap och i förlängningen förebygga kriminalitet behöver vi bättre träffsäkerhet i våra åtgärder, sa Liberalernas partiledare Johan Pehrson, dåvarande arbetsmarknads- och integrationsminister, i december förra året. På onsdagen presenterades resultatet. Undersökningen identifierade 180 områden i Sverige med ett stort utanförskap. Platserna är utspridda i 66 kommuner. Cirka 710 000 personer är folkbokförda i dessa utanförskapsområden. 190 000 av dem är barn och unga. Särskild insats mot områdena Enligt regeringen är kartläggningen gjort utifrån parametrarna bidragsberoende, kriminalitet, lågt demokratiskt deltagande, svag arbetsmarknadsetablering, svaga skolresultat och trångboddhet. Listan över Sveriges utanförskapsområden ska nu användas för att veta vart insatserna ska riktas för att motverka problematiken. – Utanförskapets karta ger oss en skarpare bild än tidigare av var en särskild insats behövs för att stärka samhällsgemenskapen. Detta blir ett viktigt underlag för att träffsäkra insatser ska vara möjliga, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson i ett pressmeddelande.

Inflationen stiger. Mätt som KPIF uppgick den till 1,5 procent i oktober jämfört med 1,1 procent föregående månad.  Det visar preliminära siffror från SCB.  Men räknar man med effekterna av boräntorna är den oförändrad på 1,6 procent.

Välkommen till Superveckan. USA-val och en lång rad räntebesked, inklusive från Riksbanken, dominerar agendan. Mitt i alltihop kommer även SCB:s snabberäkning av inflationen i oktober – men tyvärr inte snabbt nog.

Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin ökade kraftigt under det andra kvartalet i år. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån SCB som publicerades på torsdagen. Utsläppen är de högsta för ett andra kvartal sedan 2021, och en av de huvudsakliga anledningarna är att användningen av fossilt diesel åter ökat efter att reduktionsplikten sänkts från 30 till 6 procent, konstaterar SCB. Att utsläppen ökar är dock inte oväntat, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Tvärtom är det inprisat i kalkylerna. – Vår bedömning från början har varit att utsläppen kommer öka något under 2024, för att sedan sjunka igen 2025 med all den klimatpolitik regeringen lägger fram, säger Romina Pourmokhtari till TV4 Nyheterna. ”Bred palett med mer klimatpolitik” De senaste årens kriser har haft en hård inverkan på svenska plånböcker – något Romina Pourmokhtari anser har gjort att regeringen behövt tänka om. Några av åtgärderna har varit sänkt reduktionsplikt och sänkt skatt på bensin. – Vi tar ansvar i ett tufft läge. Vi måste ha klimatpolitik som jobbar med folk och inte mot folk, och då måste vi anpassa bränslepriserna för det läge vi är i, men sen också plocka fram annat politik. Så en klimatpolitik som jobbar mer med folk tar längre tid – leder den till ökade utsläpp? – Nej vi har en period just nu där vi upplever något av en baksmälla. Den tidigare regeringens politik fokuserade väldigt mycket på bränslepriserna. Vi vill ha en bred palett med mer klimatpolitik och flera olika lösningar. Vi gör mer av flera olika små saker och då blir skillnaderna mot den tidigare politiken väldigt tydliga.

Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin ökar kraftigt. Ökad användning av fossil diesel är en viktig anledning. Vid årsskiftet sänktes reduktionsplikten för inblandning av biodrivmedel, noterar Statistiska centralbyrån (SCB).

Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin ökar kraftigt. Ökad användning av fossil diesel är en viktig anledning. Vid årsskiftet sänktes reduktionsplikten för inblandning av biodrivmedel, noterar Statistiska centralbyrån (SCB).

"Andra kvartalet 2024 har de högsta utsläppen för ett andra kvartal sedan 2021", säger Johanna Takman, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper, i ett pressmeddelande. Jämfört med andra kvartalet i fjol var ökningen 5,6 procent. Detta trots att svensk BNP (den samlade produktionen av varor och tjänster) bara ökade med en procent under perioden. Därmed ökade utsläppen med 4,5 procent per andel produktion i svensk ekonomi. – Vi tar fram kvartalsvis statistik för växthusgasutsläpp i Sveriges ekonomi. Det gör vi genom att först titta på energistatistik som vi sen omvandlar till utsläpp. Det vi sett är att utsläppen ökat till följd av ökade leveranser av fossilt diesel. Spårar vi det vidare så kan vi se att de ökningar vi sett i energistatistiken ligger i linje med justeringen av reduktionsplikten som gjordes vid årsskiftet, säger Nils Brown analytiker vid Statistikmyndigheten SCB i Nyhetsmorgon. – Även första kvartalet såg vi en relativt stor ökning mot föregående kvartal. De utsläppen ligger på en högre nivå än föregående år, i alla fall mot de två, tre senaste åren, tillägger Nils Brown.  Byggindustrin största boven Hushållen, byggbranschen och transportsektorn står för de största utsläppsökningarna. Allra störst ökning var det inom byggindustrin, plus 28 procent, "framför allt på grund av ökad användning av fossil diesel", skriver SCB. "Utsläppsökningarna från byggverksamhet, hushåll och transportbranschen kan kopplas till ökade leveranser av fossil diesel vilket har visats av månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik", skriver SCB som noterar att reduktionsplikten för inblandning av biodrivmedel i framför allt diesel sänktes kraftigt, från 30,5 procent till 6 procent, vid årsskiftet 2023/2024.

Statistik från SCB visar stora prisökningar mellan hösten 2019 och 2024. Priserna för inrikesflyg har exempelvis ökat med hela 77 procent under denna tid. Inrikesflyg har ökat med 46 procent, medan tågresor har ökat med 21 procent. – Framförallt inrikesresorna har dragit iväg, men även utrikes- och paketresor. Det infördes en reduktionsplikt efter pandemin som har slagit hårt mot flygbiljetterna. En tredjedel av flygbolagens kostnader är just bränsle, så det får ganska stor effekt och har blivit mycket dyrare. Det positiva är att tågresorna inte har dragit iväg lika mycket. Då är det dyrast Även priset på boende har blivit betydligt dyrare. Priset för en stugbyvistelse har ökat med 31 procent och hotellrum på helgerna med 28 procent. I veckorna har dock inte hotellrummen ökat särskilt mycket i pris. – Det som slog mig var att veckosluten har dragit iväg mer än vardagen. Det fick mig att fundera lite. Jag tror att förklaringen ligger i att på veckorna är det många affärsresenärer. Här får de som reser på helgerna, ofta barnfamiljer, stå för den kostnadsökning som hotellbranschen har dragit iväg med. Men resor är inte det enda som har ökat, även godis till Halloween-firandet är 31 procent dyrare jämfört med 2019. Till viss del handlar det om dåliga skördar av sockerbetor och kakaobönor som har fått priserna att skjuta i höjden. – Det hände även något med priserna på lösviktsgodis de senaste åren, med den generella inflationen, vilket gjorde att de drog iväg. Nu är vi kanske uppe runt 10 kronor per hekto i snitt. Däremot har påsgodis haft en ännu kraftigare prisökning än lösviktsgodis. Tips på aktiviteter För dem som planerar att stanna hemma och hitta på aktiviteter tipsar Magnus Hjelmér om att teaterbesök och biobiljetter inte har ökat särskilt mycket i pris de senaste åren. Han rekommenderar även att göra en aktivitet av att baka hemma istället för att gå ut och fika, vilket blir betydligt billigare. – Något jag tycker att alla ska göra är att kika på kommunernas hemsidor. Jag gjorde en snabb googling på Gävle, där jag kommer ifrån, och där anordnar kommunen gratisaktiviteter. De har allt från programmeringskurser till simborgarmärken som är gratis.

Den svenska arbetsmarknaden är i bättre skick än man kan tro. Det senaste årets försämringstrend håller på att mattas och matchningen har förbättrats. Dessutom gör egenheter i hur arbetslösheten mäts att den ser högre ut i Sverige än i andra länder. Om SCB räknade på samma sätt som fram till 2020 skulle den vara 0,5-1 procentenhet lägre. Det säger Nordeas makrochef Susanne Spector i ett specialprogram om arbetsmarknaden.