SKR

För offentliga verksamheter, som kommuner och regioner, saknas det idag lagstöd för att genomföra drogtester av anställda. Det vill Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Arbetsgivarverket ändra på. I en skrivelse till regeringen uppger man att det, med tanke på de komplicerade arbetsuppgifter med hög risknivå och högt skyddsintresse som utförs inom ramen för offentliga verksamheter, borde finnas fog för lagstadgade drogtester. Vidare uppger man att det inom privat sektor går att genomföra drogtester både slumpmässigt och på förekommen anledning. Förutsättningen är att det ska finnas godtagbara skäl, som exempelvis säkerheten för liv, hälsa, ekonomiska värden eller förtroendet för verksamheten. ”Då behovet av en säker verksamhet är lika stort i offentlig sektor som för privat, framstår den nuvarande skillnaden i möjligheterna till drogtestning inte som rimlig”, skriver SKR i ett pressmeddelande. Ska minska olycksrisken Förslaget motiveras av den ökade tillgången till droger i samhället, något som i förlängningen kan komma att påverka arbetsmiljön i offentlig sektor, med en ökad risk för olyckor som kan gå ut över både medarbetare och de som verksamheterna är till för. Att drogtesta personalen ska dessutom minska risken för infiltration och påverkan på anställda, skriver SKR. – Från våra båda arbetsgivarorganisationer anser vi att behovet måste ses utifrån den offentliga sektorns demokratiska roll, där allmänheten ska kunna känna ett högt förtroende och tillit till verksamheten, säger Hanna Schmidt, chefsjurist på Arbetsgivarverket i pressmeddelandet. En avvägning mot den personliga integriteten Arbetsgivarverket och SKR vill att regeringen utreder om offentlig sektor kan omfattas av möjligheten till drogtester. Samtidigt betonar SKR:s arbetsrättschef Tomas Björck vikten av att väga nyttan av kontrollen mot den personliga integriteten. – Det är viktigt att en översyn om ett förändrat regelverk bygger på avvägningen mellan verksamhetens intresse av att utföra drogtester och den enskilde arbetstagarens personliga integritet, säger Tomas Björck i pressmeddelandet. Vänsterpartiets Ciczie Weidby sitter i riksdagens arbetsmarknadsutskott. Hon meddelar att hon ser allvarligt på utvecklingen där arbetsgivare tillåts utföra till synes slumpmässiga drogtester bland medarbetarna och betonar vikten av att nyttan av kontrollen ställs mot den personliga integriteten. ”Man ska ta allvarligt på om det finns problem med missbruk bland anställda, men att den kommunala verksamheten ska anpassa sig efter den privata är fel väg att gå”, skriver hon till TV4. ”I nuläget är vi hänvisade till flera olika lagar för att finna skydd för arbetstagaren och kunna ifrågasätta till exempel drogtestning. Vänsterpartiet vill ha en samlad lagstiftning om personlig integritet i arbetslivet ... En sådan lagstiftning måste omfatta såväl privat som offentlig sektor och gå att anpassa till olika branscher genom kollektivavtal”, tillägger hon. Tidöpartier öppnar för att se över förslaget I Tidösamarbetet ska frågan om drogtester i offentlig sektor inte ens ha varit uppe för diskussion, uppger Sverigedemokraterna för Arbetet. Tillsammans med Kristdemokraterna vill partiet nu att man ser över frågan. På kommunal nivå har Moderaterna i Eskilstuna, Norberg och Skellefteå undersökt om det finns vägar att införa drogtester för anställda inom offentlig sektor och komma runt grundlagens förbud. Även Socialdemokraterna i Tranås och Sverigedemokraterna i Alingsås ska ha undersökt saken. I samtliga fall ska motionerna ha röstats ned med hänvisning till att tester strider mot grundlagen, rapporterar Arbetet.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har kritiserat Ivo för att inte agera tillräckligt hårt mot kriminella som driver HVB-hem. I dag lämnar SKR en hemställan till regeringen om hur välfärdsbrottslighet i samband med upphandlingar ska motarbetas. – Samhället bistår i nyrekryteringen, säger Christina Kiernan, SKR:s samordnare mot välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan.

Kommunernas reavinster på försäljning av exploateringsmark föll med en fjärdedel till 7,6 miljarder kronor förra året, visar en kartläggning i Dagens Samhälle. I snabbväxande Sundbyberg har markvinsterna gått från hundratals miljoner kronor till noll. ”Stora bostadsområden kanske inte kommer igång”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Från miljardunderskott till en tydlig ljusning. Nästa år väntas landets kommuner och regioner göra en sammanlagd vinst på 28 miljarder kronor. På vissa håll är dock läget fortsatt kritiskt, enligt SKR:s ekonomirapport.

Sveriges kommuner betalade förra året 10,3 miljarder för att placera barn på HVB-hem. Det är 60 procent mer än 2014. Samtidigt sticker verksamheter ut med höga avkastningar. – Det kan kosta uppemot 20 000 kronor per dygn att placera barn som befinner sig i gängkriminalitet, säger Åsa Furén-Thulin, chef för socialtjänstsektionen på SKR.

Det är inte förvånande att pengar avsatta till böcker i skolan inte används. Det handlar om riktade statsbidrag men är så krångligt att det bara leder till orealistiska förhoppningar, skriver Madelaine Jakobsson, SKR, i en replik.

Barn som aldrig föds och äldre som går i pension. Det är den stora utmaningen för kommuner och regioner de närmaste åren. Nu behöver de agera ”blixtsnabbt”, menar SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog som själv går i pension vid årsskiftet. – Bygg inte klart och bygg inte ut, säger hon.

1,3 miljarder kronor. Så mycket har regionernas kostnader för inhyrd personal minskat det första halvåret 2024 jämfört med motsvarande period året innan, enligt SKR. Bra med anställd personal, men man börjar i fel ände, anser representanter för facken.

Det är uppseende­väckande att patienter med samma sjukdom delas upp i en behandlad och en obehandlad grupp inom ett sjukvårds­system som ska vara lika för alla. Det skriver Pernilla Becker, Nätverket spinal muskelatrofi.

Var tionde förskola kan behöva läggas ner till 2027 som en konsekvens av minskat barnafödande, enligt SKR. Skolminister Lotta Edholm (L) anser att kommunerna ska se det som en möjlighet. – Nu gäller det att kommunerna verkligen sparar på lokaler snarare än personal, säger hon.