Washington DC

Demokraternas Kamala Harris har erkänt sig besegrad i ett telefonsamtal till den blivande presidenten Donald Trump, uppger en talesperson för hennes kampanj. Senare i kväll väntas Harris hålla ett tal i Washington DC.

När Donald Trump förra helgen intog scenen i Madison Square Garden bad han produktionen visa hans favoritgraf på skärmarna. Det är samma graf han vände sig mot i Butler, Pennsylvania i samma ögonblick som Thomas Matthew Crooks började skjuta mot scenen där den tidigare presidenten stod. Trump säger att det är grafen som räddade hans liv. Frågan är om det är grafen som också kommer att bära honom hela vägen till Vita huset.

Grafen visar hur antalet olagliga gränspassager har ökat under president Biden, jämfört med Trumps presidentskap. Över 8 miljoner människor har tagit sig in olagligt över gränsen till Mexiko under de fyra år Joe Biden varit president. Samma siffra för Trump var 2,1 miljoner. Viktigast för många När väljarna på tisdag går till valurnorna kommer inflationen att vara den fråga som flest amerikaner håller som allra viktigast. Sedan kommer säkerheten vid gränsen till Mexiko. Det är också den frågan där Trump har störst ledning över Kamala Harris när det gäller vem väljarna tror kan lösa frågan bäst, 16 procentenheter, enligt Wall Street Journals senaste opinionsmätning.

Sedan Joe Biden blev president har antalet amerikaner som vill se minskad migration till landet ökat med nästan 30 procentenheter från 28 till 55, enligt Gallup. 56 procent, säger sig vara för massdeportationer, även om de flesta tror att de kommer att vara ogenomförbara, rent praktiskt. En av dem som tror det, men alltjämt hoppas på Donald Trump, är den republikanske lokalpolitikern David Lara. Han bor i San Luis, precis vid gränsen till Mexiko.

– Det vi behöver är att ordningen återställs, säger han, till TV4 Nyheterna.

– Just nu är det kaos, gränsen är vidöppen och det finns ingen kontroll. Med Trump kan det här åtgärdas och vi kan återigen bli en suverän stat. Vatten till migranter I Arizonas öken finns en man som tänker annorlunda. Joel Smith jobbar för en hjälporganisation som placerar ut vattendunkar i öknen till migranter. En vandring för att ta sig in i USA kan, enligt Smith, ta upp till 10 dagar. I extrem hetta dagtid och iskyla nattetid. 2022 dog nästan 700 migranter i öknen – de allra flesta av uttorkning. Han ser med oro på det han kallar hatets politik. Genom åren har organisationens över 40 vattenstationer flera gånger förstörts och vandaliserats.

Joel Smith kommer att rösta på Kamala Harris, men hyser inga stora förhoppningar om att det ska leda till en mer human migrationspolitik. Kamala Harris har dessutom kraftigt ändrat sin retorik de senaste åren. Nu lovar hon fler gränspoliser och har helt slutat kritisera Donald Trumps murbygge.

– Jag tror inte att något kommer att förändras. Människor försöker att ta sig hit, på flykt från konflikter, eller bara i hopp om ett bättre liv. Det är fullständigt grundläggande mänskliga mekanismer som aldrig ändras, säger han.

– Det här började under Bill Clinton. Det fortsatte under George W. Bush och Barack Obama. Det Trump tillförde var ännu mer inhumanitet och Joe Biden har helt enkelt bara struntat i det. Helt ärligt ser jag ingen förändring vara på väg från Washington DC. Och det är bara där makten att göra något finns.

Det råder inga tvivel om att gränsfrågan kan bli avgörande, skriver analytikern Nate Silver i sitt nyhetsbrev: “Gränsen kan vara det som tillslut avgör det här valet till Trumps fördel”.

De senaste veckorna har två politiska statyer mystiskt placerats i Washington DC. Förra veckan dök en bronsstaty upp av före detta talespersonen Nancy Pelosis skrivbord – toppad med bajsemojin. Pelosis skrivbord blev en av de mest kändaste bilderna från upproret den 6 januari. Det när en Donald Trump supporter, som stormade Kapitolium, fotograferades med fötterna på skrivbordet. I måndags dök en bronsstaty av en tikifackla upp på Freedom Plaza, bara ett kvarter från Vita huset. Statyn kallas ”Donald J. Trump uthålliga låga”. Den ska håna den före detta presidentens försvar av de högerextrema protesterna i Virginia 2017 där en kvinna dog. ”Påminner om hur arg jag var” Många turister och förbipasserande har samlats vid statyerna för att läsa konstnärens meddelanden och för att ta bilder. – Det påminner mig om hur arg jag var över den 6 januari och dödsfallet i Charlottesville på grund av högerextremisterna. Det förde tillbaka en del av den energin och ilskan som har försvunnit med tiden nu när vi går in i ett riktigt kontroversiellt och ett möjligen farligt val” säger Grace Denman, bosatt i Maryland, om statyerna till CNN. Men alla tycker inte som Denman. Enligt Paige Muller, som bor i Washington DC, ”anser många att det är olämpligt”. Statyerna planeras att ta bort innan den 5 november.

Den verbala attacken skedde i en intervju med konservative journalisten Tucker Carlson. Det är inte första gången som den tidigare presidenten riktat hatfyllda kommentarer mot förra republikanska kongressledamoten Cheney. Hon har i sin tur varit mycket kritisk till Trump som president, och hon ledde en kongressutredning om händelserna kring stormningen av USA:s kongress i Washington DC den 6 januari 2021. ”Sinnesförvirrad person” I intervjun med Carlson säger Trump att Cheney är "en sinnesförvirrad person", rapporterar CNN. Låt henne stå där med ett gevär och ha nio gevärspipor som skjuter mot henne. Då kan vi se hur hon känner, sade Trump. Liz Cheney är dotter till den ledande republikanske politikern och före detta vicepresidenten Dick Cheney. Liz Cheney förespråkar bland annat amerikanska insatser i konflikthärdar. Cheney var också drivande i att inleda en riksrättsprocess mot Trump, varpå hon själv förlorade stöd för sin plats i representanthuset. Cheney svarade på Trumps angrepp via X: "Vi kan inte anförtro vårt land och vår frihet på en småsint, hämndgirig, elak, instabil man som vill bli tyrann." Utreds som dödshot Demokraternas kandidat Kamala Harris kritiserade Trumps "våldsamma retorik": (Trump) har föreslagit att gevär skulle riktas mot förre kongressledamoten Liz Cheney. Detta måste vara diskvalificerande. Någon /.../ som som använder sådana våldsamma ord är uppenbarligen olämplig och inkompetent som president. Delstaten Arizonas justitieminister, demokraten Kris Mayes, sade på fredagen att det ska utredas om uttalandet utgör ett "dödshot enligt Arizonas lagar", rapporterar mediebolaget NBC. Intervjun med Trump skedde i Glendale i Arizona, och därmed kan delstatens justitiedepartement utreda händelsen.

Företagare i Texas tycks relativt obekymrade över det stundande presidentvalet. Oavsett vem som vinner så tänker de inte låta politiker i Washington DC störa deras affärer, liv eller nattsömn. Vi européer som oroar oss för konsekvenserna av en Trump-vinst borde anamma samma attityd. Det gäller att först och främst sköta sitt.

Detta enligt ett beslut som domare Tanya Chutkan i Washington DC fattade på torsdagen. Chutkan avslog Trumpsidans begäran om att hålla på dokumenten till efter presidentvalet och på fredagen delgavs de allmänheten, enligt Politico. Materialet, som består av 1 889 sidor, är en del av det omformulerade federala åtal som den särskilde åklagaren Jack Smith lämnade in i höstas, i ljuset av att Högsta domstolens beslut att en president åtnjuter åtalsimmunitet för officiella handlingar. Mycket av materialet är dock kraftigt maskat, vilket betyder att detaljerna som framkommer är begränsade, enligt BBC. Fallet rör Trumps försök att få presidentvalet 2020 ogiltigförklarat och hans agerande den 6 januari 2021, då Trumpanhängare genomförde en dödlig stormning av USA:s kongressbyggnad. Materialet inkluderar bland annat transkriberade domstolsförhandlingar, intervjuer och tal med anknytning till fallet. En del av det som nu släppts är material som redan tidigare var allmänt tillgängligt. Trump är Republikanernas presidentkandidat i valet den 5 november. Hans advokater hävdade att det utgör valpåverkan att offentliggöra dokumenten. Chutkan å sin sida ansåg att materialet är av högt allmänintresse och att det är valpåverkan att inte publicera det.

Tomas Philipson håller förstås tummarna för Donald Trump i presidentvalet. Den svenske ekonomen har inget emot att återvända till Vita huset. – Jag är väldigt öppen för det, det beror lite på vilken position som erbjuds, säger han. Expressen träffade Tomas Philipson i Washington DC.

I mars 2022 inledde amerikanska myndigheter en omfattande utredning av den kinesiska sociala medieplattformen Tiktok. Utredningen leddes av flera delstaters högsta åklagare, däribland Kaliforniens och New Yorks. Det är mot bakgrund av denna utredning som nu 13 delstater samt det federala distriktet District of Columbia (Washington DC, reds.anm.) nu stämmer Tiktok, skriver AP. Åklagarna vänder sig framför allt mot Tiktoks algoritm, som skräddarsyr innehållet efter användarens intressen. ”Har valt vinst framför hälsa” Algoritmens design anklagas för att vara beroendeframkallande för barn. Det handlar bland annat om möjligheten till scrollande utan slut och ansiktsfilter som skapar ouppnåeliga utseenden och ideal. – De har valt vinst över hälsa, säkerhet och framtiden för våra barn, säger Kaliforniens högsta åklagare Rob Bonta. ”Digitalt fentanyl” Tidigare vicepresident Mike Pence ser positivt på beskedet och menar att Tiktok är ett ”digitalt fentanyl”. ”Det är fantastiskt att se att statsåklagare från hela landet vidtar åtgärder för att skydda våra barn från de skadliga effekterna av Kinas Tiktok”, skriver han på X. I utredningen har jämförelser med hur stater tidigare organiserade sig mot tobaks- och läkemedelsindustrin gjorts. Dessutom har dess existens i USA ifrågasatts på grund av kopplingen till den Kina och enligt en federal lag som trädde i kraft tidigare i år kan plattformen förbjudas i USA mitten av januari om dess Kina-baserade moderbolag, Bytedance, inte säljer plattformen.

Debattpartyn är tradition i det politiska meckat Washington DC. Kvällen när Tim Walz och JD Vance möts för första gången är stämningen på topp i nöjes­kvarteren. SvD besökte baren som retat upp grannskapet med en republikansk elefant i loggan.

Annie Jacobsens bok ”Kärnvapenkrig – ett scenario” har blivit en bästsäljare som skakat om USA, men det är framför allt en läsare hon hoppas på: Vladimir Putin. Den börjar med att Nordkorea sänder en kärnvapenmissil mot Washington DC.  USA svarar och 72 minuter senare är allt över.