Trumps attack mot partikamraten: "Rikta nio gevärspipor mot henne"

Proud Boys – som spelade en stor roll i stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 – är en av grupperna som förekommer i New York Times granskning av högerextrema på snabbmeddelandeservicen Telegram. Sammanlagt har tidningen analyserat över en miljon meddelanden från 50 konton med över 500 000 medlemmar, och funnit en rörelse med avsikt att ifrågasätta och potentiellt också bestrida en demokratisk valseger. Innehållet handlar om desinformation om valfelaktigheter, och om uppmaningar till medborgare att ta sig till valstugorna för att övervaka och bruka våld om det skulle behövas. Uppmanar följarna att slåss Tidningen skriver att följare i delstaten New Mexiko uppmanas att filma kring valstationerna, polisanmäla eventuella oegentligheter och vara redo att ”slåss som bara den”. Ett inlägg från en Telegram-grupp med fokus på vågmästarstaten Pennsylvania lyder enligt följande: ”Om du någonsin har sagt ’vad är det jag kan göra’, så är det här din möjlighet.” Bar svartgul MAGA-keps Vidare framgår att konton med kopplingar till specifikt Proud Boys fått ökad relevans den senaste tiden. Både Donald Trump och Tucker Carlson har nyligen uppträtt i svartgula klädaccessoarer, vilket tolkats som en passning till gruppen, som använder sig av samma färger. På frågan huruvida ex-presidentens svartgula MAGA-keps var en typ av signal svarade en talesperson från kampanjen: ”Lol. Nej”. Ökad hatretorik Wall Street Journal har också gjort en genomgång av högerextrema aktörer på Telegram med fokus på Proud Boys, och hänvisar till en rapport från ideella ”The Global Project Against Hate and Extremism” som visar att hatretoriken ökade med över 317 procent i oktober. Bland annat ska det talas om ett ”oundvikligt inbördeskrig” med uppmaningar om att ”skjuta illegala väljare”. Amerikanerna går till val i dag tisdag. De första vallokalerna stänger i delar av Indiana och Kentucky.

Det är i Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannons podcast ”War Room” som Tucker Carlson kommer in på abortfrågan. Han inleder med att kalla USA:s finansminister Janet Yellen för ”dvärg”, och anklagar henne för att förespråka abort av ekonomiska skäl innan han beskriver abort som ett straff från gud. – Jag måste säga det, jag kommer bli attackerad för att jag säger det, men jag tror det. Folk tänker ’åh, en till orkan, det måste bero på global uppvärmning’. Men nej! Det handlar förmodligen om abort, egentligen. Man kan inte döda barn med flit. Man kan inte delta i offrande av mänskligt liv utan konsekvenser, säger han i podcasten. Stödjer Trump öppet Tucker Carlson var länge en av den konservativa TV-kanalen Fox News allra största profiler, men lämnade i fjol. Detta efter ett uppmärksammat mål där kanalen stämdes av rösträkningsföretaget Dominion, som hävdade att anställda på kanalen visste om att Trumps påståenden om valfusk efter förlusten 2020 var osanna – men fortsatte framföra dem ändå. Carlson stödjer Trump öppet och har figurerat i hans kampanj. Högsta domstolen rev upp den nationella rätten till abort 2022, och frågan är en av de viktigaste i det amerikanska valet, som avgörs under natten till onsdag.

Tucker Carlsons intervju med Vladimir Putin i februari blev uppmärksammad runtom i världen. Men ingen av parterna verkar i efterhand speciellt nöjda med intervjun. – Det var något av det dummaste jag någonsin hört, säger Carlson i Lex Fridmans podcast.

Det var inte bara vanliga tittare som följde den amerikanske tv-profilen Tucker Carlsons uppmärksammade intervju med Rysslands president Vladimir Putin. Den svenska underrättelsetjänsten analyserade vartenda ord som sades under den två timmar långa intervjun. Enligt Must-chefen generallöjtnant Thomas Nilssons analys avslöjade Putin att det inte bara är Ukraina han är ute efter.

Den historielektion som Putin bjöd på i intervjun med Tucker Carlson var i mångt och mycket en repris av en essä från 2021, som med facit i hand kan läsas som hans motsvarighet till Hitlers ”Mein Kampf”. En anledning till att historien plötsligt har blivit så viktig stavas Vladimir Medinskij.

Varningen kommer från chefen för Estlands utländska underrättelsetjänst, Kaupo Rosin, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. På en pressträff uppger underrättelsechefen att bedömningen baseras på ryska planer att fördubbla antalet styrkor som är stationerade längs dess gräns mot Natomedlemmarna Finland och de baltiska staterna Estland, Litauen och Lettland. – Ryssland har valt en väg av långsiktig konfrontation och Kreml förutser förmodligen en möjlig konflikt med Nato inom det närmaste decenniet eller så, säger Kaupo Rosin. Osannolikt på kort tid En militär attack från Ryssland är ”högst osannolik” på kort sikt, menar Rosin, mycket på grund av att Ryssland för tillfället måste behålla trupper i Ukraina. Underrättelsechefen hävdar också att det kommer förbli osannolikt om den ryska militärupprustningen motsvaras av Europa. – Om vi inte är förberedda skulle sannolikheten (för en militär rysk attack) vara mycket högre än utan några förberedelser, säger Rosin. Estland, och de andra baltiska staterna, har ökat sina militära utgifter till över två procent av värdet på sina ekonomier, efter att Ryssland annekterade Krimhalvön 2014, rapporterar Reuters. Tyskland planerar att ha 4 800 stridsberedda soldater i regionen senast 2027, i sin första permanenta utlandsplacering sedan andra världskriget, och drygt 600 svenska soldater väntas placeras i Litauen I Estland kommer man även bygga drygt 600 nya bunkrar vid gränsövergångarna till Ryssland. Kritiserar Trump Mycket talar för att Donald Trump blir USA:s näste president. Utspelet om att han tidigare hotat ett Natolands president med att han inte skulle försvara allierade som inte spenderade tillräckligt mycket på försvar, har mötts av skarp kritik världen över. – Sådana uttalanden är aldrig till hjälp, säger Rosin på pressträffen. Det estländska varningen kommer dagar efter liknande varningar från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, som tror att den ryska aggressionen kan sprida sig till andra länder om de vinner kriget i Ukraina I intervjun med Tucker Carlson hävdar Putin själv att det inte är aktuellt för Ryssland att invadera andra europeiska länder. – Varför skulle vi göra det? Vi har inget intresse av det. Det är bara skräckpropaganda, säger Putin i den omtalade intervjun.

I januari kom Lettland, Litauen och Estland överens om en gemensam plan för att bygga ett omfattande nätverk av befästningar – avsett att avskräcka en rysk invasion. Estland, med en drygt 330 kilometer lång gräns mot Ryssland, planerar nu att bygga omkring 600 underjordiska bunkrar som de hoppas ska förhindra en hypotetisk ockupation av Moskva. Det skriver Newsweek. Projektet kommer att kosta drygt 680 miljoner svenska kronor, uppger Susan Lilleväli, undersekreterare för försvarsberedskap vid det estniska försvarsdepartementet, på en pressträff. – Förutom utrustning, ammunition och arbetskraft behöver vi fysiska installationer för att försvara våra länder effektivt. Dessa installationer tjänar för det första syftet att undvika militära konflikter i vår region, eftersom de potentiellt kan förändra fiendens kalkyl, säger Lilleväli, enligt Newsweek. Varje tum ska försvaras Redan 2022 sa Estlands premiärminister Kaja Kallas att landet skulle ”utplånas från kartan” om ryska styrkor invaderade. Den nya baltiska försvarslinjen är i linje med Natos uppdaterade ”framåtriktade försvarsställning och avskräckning genom förnekelse", uppger Lilleväli på pressträffen, ”i syfte att försvara varje tum av allierat territorium hela tiden.” – Installationerna kommer förvägra fienden möjligheten att snabbt avancera i de baltiska ländernas territorium och vid militära intrång stoppa fiendens framfart redan vid våra gränser. Grupperas längs gränsövergångar Befästningarna kommer att grupperas kring gränsövergångarna för Narva i norr och Võru i söder. Den övergripande avsikten är att säkerställa beredskap ”att bekämpa fienden från första metern och första timmen.” Målet är att de första bunkrarna ska vara på plats i början av 2025. Samtidigt förbereder sig Natostyrkor i Lettland för att ta emot svenska soldater i en av de första insatserna när medlemskapet blivit klart. Målet är att skala upp till en brigad på 4000, i Rigas skogar. Så kan Sverige bidra Något formellt beslut är ännu inte taget men Försvarsmakten förbereder sig för att skicka drygt 600 soldater till Lettland. Just militärer från Sverige är något man hoppas på vid försvarbasen Ādaži. – De är utbildade till att arbeta i den här terrängen. Jag tror att det blir väldigt lätt för svenskarna att komma in i det här sammanhanget och bidra till att avskräcka Ryssland från att gå till angrepp, säger Jette Albinus, överbefälhavare Natos multinationella division norr, till TV4 Nyheternas Magnus Wennerberg, på plats i Riga. Kreml har inget intresse av att invadera Lettland – eller något europeisk land. Det hävdade Vladimir Putin i den kritiserade intervjun med amerikanske Tucker Carlson. Orden lugnar inte ÖB Jette Albinus. – Som militär är jag lite mer skeptisk. Putin sa ju något liknande före angreppet på Ukraina. Det som kännetecknar försvaret är att vi alltid är förberedda för det värsta. Och det bör vi nog vara nu också, säger hon.

Enligt Stoltenberg söker försvarsalliansen Nato inte aktivt ett krig med Ryssland. – Men vi måste förbereda oss på en möjlig konfrontation som kan vara i årtionden, fortsätter han. I samma intervju uppmanade han återigen Natos allierade att snabba på utvecklingen inom sina respektive försvarsindustrier. – Om Putin vinner i Ukraina finns det ingen garanti för att den ryska aggressionen inte sprider sig till andra länder, varnar Stoltenberg. Putin däremot säger i den uppmärksammade tv-intervjun med den amerikanske journalisten Tucker Carlson att det är ”helt uteslutet” att Ryssland skulle attackera andra europeiska länder, som exempelvis Polen eller baltstaterna.

– Varför skulle vi göra det? Vi har inget intresse av det. Det är bara skräckpropaganda, säger Vladimir Putin i intervjun. Bör rusta upp försvaret Enligt generalsekreteraren är den bästa formen av försvar nu att stödja Ukraina och samtidigt investera i Natos egna militära kapacitet och tillägger att "avskräckning endast fungerar om den är trovärdig". Därför bör man enligt Stoltenberg öka försvarsleveranserna till Ukraina och även fylla på de egna försvarslagren, säger han till Welt. Han betonar behovet av fler och snabbare beställningar till Europas försvarsföretag och att man bör övergå från en långsam försvarsproduktion i fredstid till snabbare produktion som krävs under konflikter. Natochefen varnar också för att Rysslands president Vladimir Putin förbereder sin nations ekonomi för en lång krigstid.

– Eftersom Ryssland anpassar hela sin ekonomi för krig måste vi göra mer för vår säkerhet, säger Stoltenberg.

Förutom uppenbara historiska lögner i sin intervju med Tucker Carlson öppnade Vladimir Putin för en aktuell utväxling av den fängslade amerikanske journalisten Evan Gershkovich. Utbytet antas gälla en rysk lönnmördare.