I januari kom Lettland, Litauen och Estland överens om en gemensam plan för att bygga ett omfattande nätverk av befästningar – avsett att avskräcka en rysk invasion. Estland, med en drygt 330 kilometer lång gräns mot Ryssland, planerar nu att bygga omkring 600 underjordiska bunkrar som de hoppas ska förhindra en hypotetisk ockupation av Moskva. Det skriver Newsweek. Projektet kommer att kosta drygt 680 miljoner svenska kronor, uppger Susan Lilleväli, undersekreterare för försvarsberedskap vid det estniska försvarsdepartementet, på en pressträff. – Förutom utrustning, ammunition och arbetskraft behöver vi fysiska installationer för att försvara våra länder effektivt. Dessa installationer tjänar för det första syftet att undvika militära konflikter i vår region, eftersom de potentiellt kan förändra fiendens kalkyl, säger Lilleväli, enligt Newsweek. Varje tum ska försvaras Redan 2022 sa Estlands premiärminister Kaja Kallas att landet skulle ”utplånas från kartan” om ryska styrkor invaderade. Den nya baltiska försvarslinjen är i linje med Natos uppdaterade ”framåtriktade försvarsställning och avskräckning genom förnekelse", uppger Lilleväli på pressträffen, ”i syfte att försvara varje tum av allierat territorium hela tiden.” – Installationerna kommer förvägra fienden möjligheten att snabbt avancera i de baltiska ländernas territorium och vid militära intrång stoppa fiendens framfart redan vid våra gränser. Grupperas längs gränsövergångar Befästningarna kommer att grupperas kring gränsövergångarna för Narva i norr och Võru i söder. Den övergripande avsikten är att säkerställa beredskap ”att bekämpa fienden från första metern och första timmen.” Målet är att de första bunkrarna ska vara på plats i början av 2025. Samtidigt förbereder sig Natostyrkor i Lettland för att ta emot svenska soldater i en av de första insatserna när medlemskapet blivit klart. Målet är att skala upp till en brigad på 4000, i Rigas skogar. Så kan Sverige bidra Något formellt beslut är ännu inte taget men Försvarsmakten förbereder sig för att skicka drygt 600 soldater till Lettland. Just militärer från Sverige är något man hoppas på vid försvarbasen Ādaži. – De är utbildade till att arbeta i den här terrängen. Jag tror att det blir väldigt lätt för svenskarna att komma in i det här sammanhanget och bidra till att avskräcka Ryssland från att gå till angrepp, säger Jette Albinus, överbefälhavare Natos multinationella division norr, till TV4 Nyheternas Magnus Wennerberg, på plats i Riga. Kreml har inget intresse av att invadera Lettland – eller något europeisk land. Det hävdade Vladimir Putin i den kritiserade intervjun med amerikanske Tucker Carlson. Orden lugnar inte ÖB Jette Albinus. – Som militär är jag lite mer skeptisk. Putin sa ju något liknande före angreppet på Ukraina. Det som kännetecknar försvaret är att vi alltid är förberedda för det värsta. Och det bör vi nog vara nu också, säger hon.