Ylva Johansson

Här finns alla ingredienser till en stinkande soppa av ryska illegalister, mer misstro mot Ungern och spekulationer om vad Viktor Orbán kan ha fått av Vladimir Putin för att ge ryssar och belarusier tillträde till Ungern, och därmed möjlighet att glida vidare in i EU. Ett ord för det som händer är oro. Vladimir Putin har hittat hålet i stängslet in i EU. Den som klippt upp det åt honom på andra sidan är Viktor Orbán. Ungerns premiärminister träffade Rysslands president den 5 juli. Resan kallades en fredsresa och startade visserligen i Kiev. Ungern hade precis klivit på sitt halvår som ordförandeland i EU. Kort efter resan till Moskva kom beslutet. Åtta länder får möjlighet att ansöka om arbetsvisum till Ungern. Sex av länderna är kandidatländer till EU. Två av länderna är alltså Ryssland och Belarus. EU sa upp visumavtalet man hade med Ryssland sommaren 2022. Sedan dess har vi sett 14 sanktionspaket mot Ryssland. Ungerns beslut hotar EU:s säkerhet Nu kräver EU-kommissionen svar av Ungern. Ylva Johansson, kommissionär för inre säkerhet säger till TV4 Nyheterna: – Ungerns beslut kan vara ett direkt hot mot EU:s inre säkerhet. Ryssland ligger bakom en lång rad attacker i EU:s medlemsländer och misstänks för ännu fler. I samband med sommarens fångutväxling blev det tydligt att Ryssland skickar agenter som lever under täckmantel inom EU. – Vi måste vara vaksamma och göra noggranna säkerhetskontroller, det är inte läge att öppna nya dörrar som gör det enklare för Ryssland att sända agenter till EU. Jag kräver svar av Ungern, vilket de ska ge kommissionen senast den 11 september, fortsätter hon. En rysk docka? Frågan är om något svar kan anses som rimligt i Bryssel och i övriga EU-länder. Vi lever i en tid där gränser stärks. Säkerhets- och underrättelsetjänster i EU-länderna letar aktivt efter sabotörer. Så vad ska man dra för slutsats? Här uttrycks som sagt oro. Diplomater i Bryssel uttrycker sig ofta försiktigt. Men panik är ett bättre ord. Vad händer med Ungern? Är landet en ryska docka? Det är svårt att se vad som finns innanför den första gumman. Nu har Ungern gett Ryssland och Belarus en möjlighet att bakvägen släppa in sabotörer, giftmördare och spioner i EU. Man kan med säkerhet konstatera att åtgärder kommer att vidtas från övriga EU för att minska risken Ungern utsätter dem för. Vi vet inte hur ännu. Och hur ser Ungerns framtid i EU ut när landet tycks prioritera ryska önskemål?

Samtidigt som flera europeiska länder utsätts för ryskt spioneri och sabotage väljer Ungern att förenkla för ryssar att resa in Ungern – och därmed vidare till övriga EU. ”Uppseendeväckande” säger Ylva Johansson, ansvarig EU-kommissionär, som kräver svar från Ungerns regering.

Är det raka spåret nu, eller finns det fallgropar? – Här finns absolut fallgropar, även om de är ovanliga. Europaparlamentet kommer att fråga ut varje föreslagen kommissionär sannolikt tidigt i höst. Utfrågningarna är ofta detaljerade och är utfrågarna inte nöjda kan kommissionärskandidaten få återkomma för fördjupad utfrågning. Det har hänt att kandidater inte godkänns. Föreslagna kommissionärer förväntas tala god engelska och/eller franska, vara kunnig i sitt blivande ansvarsområde och ha en mycket hög kunskap om hur EU och dess institutioner fungerar både praktiskt och konstitutionellt. Parlamentet ska också ha omfattande och detaljerade skriftliga svar från kommissionärskandidaterna. Som exempel kan nämnas att Ylva Johansson lämnade in 14 sidor med svar på parlamentets frågor. Hennes kollega estniska Kadri Simson som fram till nu varit energikommissionär lämnade in 19 sidor skriftlig redogörelse. Vilket ansvarsområde kommer Sverige att få? – Det vet vi inte. Sverige har haft migration och inre säkerhet under de senaste fem åren. Socialdemokraten Ylva Johansson har haft den tunga posten. S-ledaren Magdalena Andersson kräver att Ulf Kristersson ser till att få en ny tung post. Det är upp till Ursula von der Leyen att föreslå ansvarsområden för respektive kommissionär. Ingen post är oviktig, men för svensk del skulle ansvar för EU:s utvidgning var en tung post. Likaså den förväntade nya uppgiften att vara försvarskommissionär. Det arbetet handlar om att skapa förutsättningar för europeiska försvarsindustri att så att vapentillverkningen kommer i gång. Eftersom Sverige inte har euro som valuta går en del poster bort direkt som gäller just handel och valuta. Vem ersätter Jessika Roswall här hemma? – Svår fråga. Om Roswall ersätts utan någon annan regeringsombildning kan man räkna med att posten går till en moderat med djup kunskap om EU. De kan finnas på olika poster men kanske väljer Ulf Kristersson någon ur EU-nämnden. Roswalls nuvarande statssekreterare Christian Danielsson, tidigare ambassadör och hög chef inom EU-kommissionen är också ett möjligt namn. Han skulle då kunna kröna sina långa karriär som statsråd.

Ylva Johansson (S) har suttit på posten som EU-kommissionär sedan 2019. Nu föreslås EU-minister Jessika Roswall ta över. – Jag vill först och främst säga att jag är oerhört hedrad och tacksam över att ha fått det här förtroendet av statsministern att bli nominerad. Det är ett ärofyllt uppdrag att få möjligheten att bli Sveriges nästa EU-kommissionär, säger hon på presskonferensen tillsammans med statsministern. Första moderata EU-kommissionären Roswall var ett av de namn som det spekulerades om på förhand. Hon kommer att skickas till Bryssel för den nya EU-kommissionen som tillträder sent i höst. Det blir första gången på Sveriges 28 år som en moderat får posten som EU-kommissionär. Med tanke på det var det väntat att det skulle bli någon från det största regeringspartiet som skulle nomineras till posten. Tackade Johansson Både statsministern och den föreslagna EU-kommissionären passade på att tacka Ylva Johansson. – Jag har personligen haft ett nära samarbete med henne och uppskattar det väldigt mycket, säger Jessika Roswall. – Hon har varit helt avgörande i migrationspakten, i de beslut som ledde fram till migrationspaket där både hon i kommissionen och Tomas Tobé i EU-parlamentet var väldigt avgörande, säger Kristersson. Vilket ansvarsområde i kommissionen som den nya svenska deltagaren kommer att få avgörs efter förhandlingar med kommissionsordföranden. Med stor sannolikhet blir det tyska Ursula von der Leyen som fortsätter på den posten – även om det formellt inte blir klart förrän EU-parlamentet tidigast i nästa vecka godkänner henne.

Stats- och regeringscheferna för medlemsländerna är överens. Omstridda Ursula von der Leyen får förnyat förtroende som ordförande för kommissionen. Estlands Kaja Kallas nomineras till ny utrikeschef och António Costa från Portugal föreslås som ny ordförande för Europeiska rådet. Ingen svensk varit på tal för någon av de högsta posterna. Enligt Ylva Nilsson är det inte förvånande. Det fanns inte någon svensk som cirkulerade vid någon punkt, trots att man kastade upp de flesta namn i luften under de här veckorna. Det finns helt enkelt inga svenska politiker som engagerar sig i Europapolitiken tillräckligt mycket för att vara intressanta på den här nivån, säger hon. Svensken fick ”besvärligt” jobb Samma trend har synts även under den senaste mandatperioden. Ingen svensk på något toppjobb. Detta trots ett svenskt ordförandeskap i EU. Varje land har en kommissionär, och enligt Ylva Nilsson har den svenska representanten – S-märkta Ylva Johansson – fått det mest otacksamma jobbet. Hon fick migrationsportföljen, som är den besvärligaste portföljen av alla. Så nej, vi engagerar oss inte under de löpande fem åren i EU. När det väl kommer till val och när det kommer till toppjobb. då är det ingen som vet vilka svenskarna är. Man känner inte svenskarna, säger Ylva Nilsson. Vem som blir nästa svenska EU-kommissionär och vilket ansvarsområde den kommer att få är ännu oklart. Sveriges regering kommer att föreslå en kandidat, som sedan ska godkännas i Bryssel. Nästa EU-kommission tillträder senare i år.

Det var den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson (S) som lanserade förslaget chat control i maj 2022. Syftet var att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn genom att utöka den digitala övervakningen av både sociala medier och krypterade meddelandetjänster. Förslaget har fått stenhård kritik för att innebära betydande intrång i den personliga integriteten, då både myndigheter och företag kan få tillgång till privata konversationer. Flera EU-länder har varit skeptiska. På väg att bli verklighet Men i slutet av maj i år lade EU:s ordförandeland Belgien fram ett kompromissförslag där spårning av textmeddelanden och samtal tagits bort. Användare ska också ha möjlighet att lämna samtycke, men i praktiken innebär det att den som säger nej inte längre kommer att kunna dela bilder, videor och länkar. Kompromissförslaget har gjort att flera tidigare skeptiska länder har svängt, och förslaget kan vara på väg att bli verklighet. I går röstade justitieutskottet om hur Sverige ska ställa sig till förslaget i EU:s ministerråd. Svaret blev ja, vilket journalisten Emanuel Karlsten var först att rapportera. Sverigedemokraterna och Centerpartiet var de enda som röstade emot. Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger sig också vara emot förslaget men missade att säga det. ”Långtgående konsekvenser” I EU-valrörelsen kallade moderaterna chat control för massövervakning, men dom har nu alltså accepterat kompromissen. – Vi har hela tiden sagt att vi är beredda att titta på nya förslag som kan angripa det stora problemet med sexuella övergrepp på barn i den digitala miljön om det blir en bättre balans och rättssäkerheten tillgodoses på ett bättre sätt. Därför tycker vi att det förslag som nu har lagts på bordet kommer tillräckligt långt för att vi skall kunna ge grönt ljus åt fortsatta förhandlingar, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M), till TV4 Nyheterna. Sverigedemokraten Adam Marttinen, ledamot i justitieutskottet, är kritisk. – Jag tycker att man har svikit sina vallöften eftersom att man har nu gått med på ganska långtgående konsekvenser för den personliga integriteten. Man accepterar att krypteringen bryts vid det här förslaget som Belgien kommit med som ett kompromissförslag. Förslaget om chat control ska diskuteras vidare i EU och det är inte klart hur det kommer att se ut, men Sverige kommer att rösta ja i ministerrådet.

För två år sen lanserade den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson förslaget ”chat control” som handlar om hur nätjättar ska agera mot övergreppsmaterial på nätet. Kritiker menar att förslaget går alldeles för långt i granskandet av bland annat chattar och att det skulle kunna ge myndigheter stora möjligheter att övervaka personers privata konversationer. Gjordes om – efter kritiken Efter kritiken har delar av förslaget gjorts om. Man har bland annat ökat möjligheterna för användare att lämna samtycke och spårningar ska avgränsas till bilder, videor och länkar.

Det här gjorde att det nya förslaget i går fick stöd av alla partier i justitieutskottet förutom Centerpartiet och Sverigedemokraterna.

Förslaget kommer nu att beredas i EU och därefter ska ministerrådet förhandla med det nyvalda EU-parlamentet.

EU-kommissionär Ylva Johansson kan ha utsatts för precis den typ av AI-bluff som it-säkerhetsbranschen varnat för. AI-manipulerade deepfakes blir allt svårare att skilja från verkligheten, skriver DN:s vetenskapsreporter Simon Campanello.

EU-kommissionär Ylva Johansson hade videomöte med Kievs borgmästare Vitalij Klytjko. Trodde hon. I själva verket var det någon annan som ville få henne att tala illa om ukrainska flyktingar. En skicklig skådespelare eller AI? – Jag vet inte, säger Ylva Johansson.

EU-kommissionären Ylva Johansson siktar på den svenska fotbollstoppen efter Bryssel. – Jag längtar tillbaka till fotbollen, säger Johansson till TT som bekräftar att hon fått frågan om bli ordförande för Elitfotboll dam (EFD).