Åländsk rädsla för gömda vapen på ryska konsulatet – trots förbudet
Som ett resultat av freden efter Krimkriget blev Åland en demilitariserad zon. I Paris 1854 togs beslutet om en internationell konvention som gör att varken Finland, eller någon annan makt, får ha några militära styrkor eller anläggningar på ögruppen i fredstid. Villkoren för Åland har lett till debatt i Finland, vilken även har förändrats i takt med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Brigadchefen: Finns vapen i källaren Trots att Finland inte får ha något försvar på Åland finns det en styrka inom Nylands brigad på det finska fastlandet som har till uppgift att skydda Åland. I en intervju med The Economist hävdar den tidigare brigadchefen, Kjell Törner att Ryssland har vapen på den demilitariserade ögruppen. – Det är spekulationer, Ryssland skulle aldrig säga något om det och ingen av oss har kunnat komma dit. Jag känner ingen som har varit där, säger Törner till Helsingin Sanomat och tillägger: – Men de skulle vara dumma om de inte hade vapen där. Pekka Toveri, tidigare chef inom den finska underrättelsetjänsten ställer sig också frågande till varför man ska lämna en lucka öppen i det finska försvaret som ”bara gynnar Ryssland”. Experten: Ryssland hade ändå inte kunnat stå emot Samtidigt menar Juhana Aunesluoma, professor i politisk historia på Helsingfors universitet, att det ryska konsulatet inte används i samma utsträckning som förr. – Konsulatet finns till för att observera Ålands demilitariserade status och är lite av en historisk relik. Det verkar inte heller vara så ordentligt bemannat, säger Aunesluoma till TV4 Nyheterna. Även om det skulle finnas vapen i källaren, tror han inte att det finns tillräckligt för att kunna inta Åland. – Om de skulle ha vapen i källaren, kanske i syfte att kunna säkra byggnaden, så hade de inte kunnat stå emot flera snabbt agerande Nato-styrkor, säger Aunesluoma. Det största hot som Ryssland utgör i Östersjön handlar enligt Aunesluoma inte om direkt militära aktioner. Det skulle snarare ske i någon form av hybridkrigföring – även om den finska militären förbereder sig för alla scenarier. Nato-inträdet har förändrat diskussionen om Åland Åland, som ligger mitt i Östersjön, har ett strategiskt läge ur ett militärt perspektiv, även om det kan ha förändrats i och med att Östersjön nästan helt omges av Nato-länder. Tidigare fanns en diskussion i Finland om man faktiskt kunde försvara de åländska öarna. – Situationen är enklare nu. Bland experter frågade man sig tidigare om det var realistiska planer på ett försvar, men det var innan både vi och Sverige var med i Nato, säger Aunesluoma och tillägger: – Ryssland har inte möjlighet att operera i Östersjön.
Som ett resultat av freden efter Krimkriget blev Åland en demilitariserad zon. I Paris 1854 togs beslutet om en internationell konvention som gör att varken Finland, eller någon annan makt, får ha några militära styrkor eller anläggningar på ögruppen i fredstid. Villkoren för Åland har lett till debatt i Finland, vilken även har förändrats i takt med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Brigadchefen: Finns vapen i källaren Trots att Finland inte får ha något försvar på Åland finns det en styrka inom Nylands brigad på det finska fastlandet som har till uppgift att skydda Åland. I en intervju med The Economist hävdar den tidigare brigadchefen, Kjell Törner att Ryssland har vapen på den demilitariserade ögruppen. – Det är spekulationer, Ryssland skulle aldrig säga något om det och ingen av oss har kunnat komma dit. Jag känner ingen som har varit där, säger Törner till Helsingin Sanomat och tillägger: – Men de skulle vara dumma om de inte hade vapen där. Pekka Toveri, tidigare chef inom den finska underrättelsetjänsten ställer sig också frågande till varför man ska lämna en lucka öppen i det finska försvaret som ”bara gynnar Ryssland”. Experten: Ryssland hade ändå inte kunnat stå emot Samtidigt menar Juhana Aunesluoma, professor i politisk historia på Helsingfors universitet, att det ryska konsulatet inte används i samma utsträckning som förr. – Konsulatet finns till för att observera Ålands demilitariserade status och är lite av en historisk relik. Det verkar inte heller vara så ordentligt bemannat, säger Aunesluoma till TV4 Nyheterna. Även om det skulle finnas vapen i källaren, tror han inte att det finns tillräckligt för att kunna inta Åland. – Om de skulle ha vapen i källaren, kanske i syfte att kunna säkra byggnaden, så hade de inte kunnat stå emot flera snabbt agerande Nato-styrkor, säger Aunesluoma. Det största hot som Ryssland utgör i Östersjön handlar enligt Aunesluoma inte om direkt militära aktioner. Det skulle snarare ske i någon form av hybridkrigföring – även om den finska militären förbereder sig för alla scenarier. Nato-inträdet har förändrat diskussionen om Åland Åland, som ligger mitt i Östersjön, har ett strategiskt läge ur ett militärt perspektiv, även om det kan ha förändrats i och med att Östersjön nästan helt omges av Nato-länder. Tidigare fanns en diskussion i Finland om man faktiskt kunde försvara de åländska öarna. – Situationen är enklare nu. Bland experter frågade man sig tidigare om det var realistiska planer på ett försvar, men det var innan både vi och Sverige var med i Nato, säger Aunesluoma och tillägger: – Ryssland har inte möjlighet att operera i Östersjön.