Amnesty: Avrättningarna i Iran ökar kraftigt

En kvinnlig student sitter i bara underkläder precis utanför det välrenommerade Azad-universitetet i Irans huvudstad Teheran. Kvinnan går trotsigt fram och tillbaka inför chockade åskådare och händelsen filmas av vittnen från en byggnad intill. I Iran får inte kvinnor visa sig offentligt utan slöja, man får heller inte bära kläder som avslöjar kroppsfiguren. Blir indragen i en bil Filmen har nu blivit viral på sociala medier – speciellt i flera persisktalande länder. Agerandet är en protest mot att hon trakasserats av säkerhetsvakter i regimens revolutionsgarde på universitetet, enligt oberoende medier. När kvinnan lämnar universitetsområdet går hon längs vägen och tar av sig mer kläder. Då blir hon våldsamt indragen i en bil av flera personer, visar videon. Vart hon förs är oklart och vem kvinnan är finns det ännu inga uppgifter om. Iransk statsmedia bekräftar att händelsen. Men regimen hävdar att säkerhetsvakterna bara påpekat eller varnat henne om att kläderna var opassande. De förnekar att de varit våldsamma. ”Måste skydda henne från tortyr” Amnesty International kräver nu att studenten släpps. ”Irans myndigheter måste omedelbart släppa den universitetsstudent som greps med våld efter att hon tagit av sig sina kläderna i protest”, säger man i ett uttalande och fortsätter: "I avvaktan på hennes frigivning måste myndigheterna skydda henne från tortyr och annan misshandel. Man måste även säkerställa att hon får tillgång till sin familj och en advokat”.

I en utredning som organistationen Amnesty International släpper idag skriver de att Israel borde utredas för krigsförbrytelser efter attacker som genomförts i Gazaremsan.

I huvudsak handlar det om två attacker. I den ena attacken, som riktades mot två Hamas-befäl, flygbombades ett flyktingläger i Tal al-Sultan i västra Rafah den 26 maj. Där menar Amnesty att minst 36 personer dog, varav sex barn, och 100 personer skadades.

I den andra attacken, som Israels militär förnekar att de har genomfört, besköts en humanitär zon i al-Mawasi-området i Rafah den 28 maj. Enligt Amnesty dödades 23 civila, varav tolv barn, och många fler skadades. – Det vi ser i vår rapport är att Israel fortsätter att begå väldigt grava brott som riktar sig mot civila i en väldigt utsatt situation. Man attackerar flyktingläger och humanitära zoner och man använder sig av vapen som är alldeles oproportionerliga, det säger Anna Johansson generalsekreterare för Amnesty Sverige. I utredningen som baseras på bland annat intervjuer med vittnen, undersökning av ammunition och satellitbilder, står det att Israel använt sig av bomber med för stor verkan och ammunition som inte går att styra i tätbefolkade områden.

Enligt Amnesty har alltså den Israeliska militären bland annat inte vidtagit alla tänkbara försiktighetsåtgärder för att undvika eller minimera skadan på civila och därför borde de utredas för krigsbrott. – Sedan sjunde oktober har tusentals civila palestiner dödats, det är en fruktansvärd ödeläggelse i Gaza och civila får fortfarande inte tillgång till humanitär hjälp, vatten, mat och sjukhusvård. Därför är det viktigt att det internationella samfundet agerar kraftfullt och samfällt och säger det här är inte acceptabelt det måste upphöra, säger Anna Johansson.

När Johnathan von Fürstenmühl nåddes av nyheten att pojkvännen Johan Floderus hade frihetsberövats i Iran fick han hålla sig gömd i 500 dagar. Han var livrädd för att stöta på någon av parets vänner. Detta eftersom han inte ville få frågor om Johan eller att deras kärleksrelation skulle bli offentlig. För om iranska myndigheter skulle få reda på att Johan Floderus hade en pojkvän skulle det kunnat få förödande konsekvenser i iransk fångenskap.  –  På grund av lagarna i Islamiska republiken Iran, hade ett avslöjande om Johans sexuella läggning kunnat vara en mycket stor risk för honom. Av den anledningen behövde vårt förhållande hållas hemligt, berättar Johnathan von Fürstenmühl för TV4 Nyheterna.  Homosexuella riskerar dödsstraff  I Iran förföljs och torteras sexuella minoriteter. Intimitet mellan samtyckande vuxna personer av samma kön bestraffas med döden, vilket är anledningen till att paret hemlighöll kärleken. Amnesty international bekräftar att HBTQI-personers utsatthet i landet och att de har förståelse för hemlighållandet av relationen.  – Det kan i värsta fall få konsekvenser och innebära att den här personen utsätts för ytterligare tortyr, isolering och illabehandling. Så jag kan verkligen förstå att det här är något man absolut inte vill avslöja, säger Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty international till TV4 Nyheterna.  Efter två år fick Johnathan von Fürstenmühl ta emot det efterlängtade samtalet från Utrikesdepartementet – Johan Floderus skulle få ingå i en fångväxling och på så sätt få komma hem som en fri man till Sverige.  – Jag kunde för första gången tillåta mig själv att hoppas på att få leva ett bättre liv igen. Det var en av de mest fantastiska nyheterna jag fått i hela mitt liv, berättar Johnathan von Fürstenmühl.  “Ville inte slösa en enda sekund”  Redan första natten i fångenskap hade Johan Floderus bestämt sig för att fria till sin kärlek om han en dag skulle bli frisläppt.  – Den stunden hade jag längtat efter i 790 dagar. När den stunden väl infann sig så tänkte jag att jag inte ville slösa en enda sekund, säger Johan Floderus till TV4 Nyheterna.  Fästmannen Johnathan von Fürstenmühl berättar att han anade att det skulle kunna bli aktuellt med ett frieri, även om han kanske inte trodde att det skulle ske direkt på Arlanda.  – Hans frieri var en vacker bekräftelse på vårt åtagande för varandra. Även de utmaningar som vi ställts inför de senaste två åren, men som gjorde vårt band starkare. Det kändes rätt, säger Johnathan von Fürstenmühl.

En folkhop på flera tusen människor har brutit igenom polisens barrikader och tagit sig in i parlamentet, där en kontroversiell skattehöjning som lett till omfattande protester diskuterats under dagen. I samband med stormningen har ett flertal demonstranter skjutits av polis och åtta dödats, enligt kenyanska KTN News. Vi är fredliga, skriker demonstranterna enligt AFP, vars reporter på plats sett flera kroppar på marken nära parlamentskomplexet. Sammandrabbningarna beskrivs som ytterst våldsamma. Innan polisen tog till skarpa skott sköt de gummiklädda kulor och tårgas och använde vattenkanoner mot demonstranterna. Reuters rapporterar om minst 50 skadade. Protesterat i en vecka Vissa demonstranter uppges ha kastat stenar mot polis, enligt reportrar på plats. Vi är förbi "samtalsstadiet" och kommer inte att tystas, sade demonstranten Hanifa Adan tidigare till AFP. Vi kräver ett slut på polisvåld, respekt för våra konstitutionella rättigheter och frihet att höja våra röster utan rädsla för att gripas eller skadas. De till stora delar ungdoms- och studentledda protesterna inleddes förra veckan. Ilska mot höga levnadskostnader Innan tisdagens protester hade minst två personer dödats och ytterligare minst 200 skadats i samband med protesterna. Mängder har gripits, enligt Amnesty International i Kenya. Trots det har protesterna fortsatt att växa i omfång och spridit sig till städerna Mombasa, Kisumu och Eldoret. Demonstranterna protesterar mot den planerade skattehöjningen i synnerhet och höga levnadskostnader i allmänhet. President William Rutos regering sägs ha tagits på sängen av det utbredda missnöjet bland landets unga. Till följd av protesterna gick den ekonomiskt hårt pressade regeringen i förra veckan med på att dra tillbaka flera förslag på skattehöjningar, bland annat på bröd och matolja. Men flera planerade skattehöjningar ligger kvar. Parlamentet måste rösta om lagförslaget före månadsskiftet.

Irans revolutionsdomstol meddelade på onsdagen att den regimkritiske rapparen Toomaj Salehi döms till döden för att "ha spridit korruption i världen”. Något som fördömts och väckt starka reaktioner världen över. Toomajs morbror, Eghbal Eghbali, som är bosatt i Tyskland, berättar för TV4 Nyheterna att han är chockad över domen. – Vi är jätteoroliga och har knappt sovit några timmar de här dagarna, säger Eghbal Eghbali till TV4 Nyheterna och fortsätter. – Vi kommer hålla oss vakna och fortsätta den här kampen på bästa sätt. Vi kommer inte låta dem avrätta Toomaj. Eghbali berättar att han är förvånad över dödsdomen som han anser saknar rättsliga grunder. – Många förvånas över hur en ung man, en musiker vars låtar är regimkritiska och en röst för folket, kan fångas, torteras och släppas från fängelset, för att sedan fångas igen bara 12 dagar efter frigivningen för att ha kritiserat regimen och få en dödsdom, säger han. Morbrodern vädjar nu till omvärlden att agera för att stoppa avrättningen. – Jag förväntar mig av omvärlden att bryta alla relationer med Iran och utvisa alla iranska ambassadörer, samt bryta alla ekonomiska, politiska och diplomatiska band till Iran. Kulturpersoner i uppror Flera politiker och artister har fördömt dödsdomen. – Om något drabbar honom, drabbar det oss alla, sade riksdagsledamoten Alireza Akhondi (C) i riksdagen på fredagen. Även en rad svenska kulturpersonligheter har skrivit under ett upprop för att stoppa avrättningen av den iranske rapparen Toomaj Salehi. Bland de personer som skrivit under uppropet finns regissören Ali Abbasi, skådespelarna Bahar Pars och Lo Kauppi, författarna Balsam Karam och America Vera-Zavala samt artisterna Karin Dreijer och Fanny Risberg. "Vi kräver att den svenska staten sätter press på den iranska islamiska regimen att upphäva domen mot rapparen Toomaj Salehi och alla politiska fångar", skriver de. Greps i samband med protester Salehi greps enligt åklagare för sin ”centrala roll” i de landsomfattande protester som bröt ut hösten 2022, efter att 22-åriga Mahsa Jina Amini dödats i den ökända moralpolisens förvar. Amini greps för att hon inte ansågs ha burit sin slöja korrekt. 33-årige rapparen anklagades bland annat för att "spridit korruption i världen" och dömdes först till fängelse. Under en period frigavs han mot borgen – och i tolv dagar kunde han vittna om tortyren han utstått under drygt ett år i fängelse.

– De bröt mina armar och ben och jag fick ta emot många slag mot huvudet, berättade Salehi i en video som han publicerade kort efter att han släpptes från fängelset. Domen kommer överklagas, enligt Mostafa Nili, en av Salehis advokater. Förra året avrättades 853 personer i Iran, enligt siffror från Amnesty International. Det är en ökning med 48 procent jämfört med 2022 och 172 procent jämfört med 2021.

I Amnesty Internationals årliga rapport har de granskat hur 155 länder tagit hänsyn till mänskliga rättigheter under föregående år. Generellt kan Amnesty konstatera att respekten för skyddet av civila i konflikter blir allt sämre. Kriget i Gaza, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och inbördeskriget i Sudan är enligt organisationen tydliga exempel på hur krigets lagar inte längre respekteras och där civila betalar det högsta priset. – Situationen för mänskliga rättigheter runt om i världen är dyster. Sverige har backat i årets rapport på grund av en rad olika skäl gällande grundläggande rättigheter, däribland rätten till hälsa, demonstrationsfrihet och yttrandefrihet, säger Johansson Risk för strukturell rasism – Flera av de förslag och politiska initiativ som tagits har inte ett rättighetsperspektiv utan riskerar snarare att bidra till att strukturell rasism ökar. Grupper i samhället misstänkliggörs, till exempel genom angiverilagen och visitationszoner, säger hon. Remissinstanser varnar för att användandet av hemliga tvångsmedel och misstänkliggörandet av vissa grupper kan komma att öka. Klimataktivister har under året bemötts med massiva brottsmisstankar. Det innebär att människor som fredligt demonstrerar för klimatet skulle dömas till fängelse. Även att ordningslagen inte ger demonstrationstillstånd med hänvisning till rikets säkerhet är tydliga exempel på Sveriges inskränkande av mänskliga rättigheter. – Det är klart att det går att ändra utvecklingen, men det krävs politisk vilja, säger Johansson. AI kränker mänskliga rättigheter Amnesty ser också att det sker en alarmerande utveckling kring hur ny teknik används och sprids. Det handlar om generativ AI, spionprogram och ansiktsigenkänningsprogram där man menar att den nya tekniken används på ett sätt som både till viss del används som vapen av militära aktörer, men också för att kränka grundläggande mänskliga rättigheter.

– Det är tydligt att stater och regeringar runt om i världen väljer att strunta i folkrätten och här betalar de civila det absolut högsta priset, avslutar Johansson.

De många pågående konflikterna i världen har fått förödande konsekvenser för civila – och AI:s snabba intåg har gjort att desinformation sprids som en löpeld. Amnesty International målar en mörk bild av läget för mänskliga rättigheter globalt i sin årsrapport.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes 24 februari 2022 har tusentals ryssar dömts till fängelsestraff eller böter för att ha kritiserat kriget eller stött Ukraina. På onsdagsmorgonen greps en student i Moskva på samma villkor. Han hade nämligen döpt om sitt wifi-nätverk till ”Slava Ukraini!” vilket betyder ”Ära åt Ukraina!”. När polis fått reda på nätverksnamnet genomfördes en inspektion på elevenss rum i Moscow State Universitys studentbostäder. Där hittades studentens dator och wifi-router som beslagstogs. Döms till fängelse i Moskva På torsdagen dömdes studenten till fängelse i tio dagar av en domstol i Moskva. Domstolen menar att studenten genom wifi-namnet visat upp ”symboler för extremistiska organisationer” och att han använt nätverket för att främja budskapet till ett obegränsat antal användare inom wi-fi-räckvidden. Rysslands president Vladimir Putin har upprepade gånger gjort påståenden om en ”nynazistisk regim” i Ukraina och använt detta i Ryssland för att rättfärdiga sin invasion. ”Djupt orättvisa rättegångar” Studenten är nu den senaste bland ryssar som straffas för kommentarer om kriget. Förra månaden fängslades hundratals människor för att ha lagt ner blommor till minne av oppositionsledaren Alexei Navalnyj, som dog under misstänkta omständigheter.

Kriget mellan Ryssland och Ukraina får inte kallas för ett ”krig” i Ryssland. Det måste betecknas som en ”särskild militär operation”.

Enligt Amnesty International var mer än 21 000 människor förra året måltavlor av Rysslands ”repressiva lagar”. Människorättsgruppen menar att ”djupt orättvisa rättegångar” används i landet för att ”dela ut fängelsestraff och rejäla böter för att tysta kritiker som svar på minsta oliktänkande”.

Det började med Wikileaks läcka 2010. En film som visade hur en amerikansk attackhelikopter i Irak sköt ned och dödade civila släpptes till journalister, tillsammans med enorma mängder hemlighetsstämplat material. – Det är givetvis ett unikt fall det här. Man har inte sett något liknande, det är enorma mängder information, säger utrikesreporter Bosse Lindwall om fallet i Efter fem. Grundaren Julian Assange blev plötsligt en eftersökt visselblåsare som jagades av myndigheter. I 7 år kunde han gömma sig, med asylrätt, på Ecuadors ambassad i London, dit han initialt sökte sig för att slippa ett sexualbrottsåtal i Sverige. Sedan 2019 sitter han fängslad i det brittiska högsäkerhetsfängelset Belmarsh i London, och USA har sedan dess försökt få honom utlämnad till dem. I dagarna avgörs Assanges öde i brittisk domstol. Blir han utlämnad till USA riskerar han ett 175 år långt fängelsestraff för spioneri. Starka reaktioner om pressfrihet Rättegången har skapat starka reaktioner. Amnesty International skriver att ”den globala mediefriheten är i rättegång”, och Al Jazeera har kallat det ”världens viktigaste rättegång om pressfrihet”. – Det är alltid obehagligt när myndigheter, eller i det här fallet stater som USA, lägger sig i vad som publiceras. Många av de stora avslöjandena inom journalistiken har ju byggt på hemliga dokument, säger Bosse Lindwall, och fortsätter: – Men USA försvarar sig med att det inte är det faktum att han läckt hemliga dokument, utan om att han har bett en underrättelseperson falskeligen logga in för att komma åt hemliga dokument. Oklart vilka konsekvenser en utlämning skulle få Det är samtidigt svårt att veta vad en utlämning till USA skulle få för konsekvenser när det kommer till pressfriheten i världen, menar Lindwall. – Det finns anledning att vara skeptisk när det gäller gränsdragningen. Vad är det som kommer att vara en fara för pressfriheten i framtiden i så fall, ifall han utlämnas till USA, frågar han sig i Efter fem. Samtidigt menar Lindwall att straffet i USA, om han faktiskt blir utlämnad dit, inte kommer att bli så högt som det tidigare har rapporterats om. – USA har varit noga hela tiden med att försäkra om att det här kommer att bli en korrekt rättegång, att det inte kommer att gå till överdrift. Det troliga kanske är, säger många bedömare, att det handlar om 4-5 år, säger han.