Amnesty larmar: Sverige backar i frågor om mänskliga rättigheter
I Amnesty Internationals årliga rapport har de granskat hur 155 länder tagit hänsyn till mänskliga rättigheter under föregående år. Generellt kan Amnesty konstatera att respekten för skyddet av civila i konflikter blir allt sämre. Kriget i Gaza, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och inbördeskriget i Sudan är enligt organisationen tydliga exempel på hur krigets lagar inte längre respekteras och där civila betalar det högsta priset. – Situationen för mänskliga rättigheter runt om i världen är dyster. Sverige har backat i årets rapport på grund av en rad olika skäl gällande grundläggande rättigheter, däribland rätten till hälsa, demonstrationsfrihet och yttrandefrihet, säger Johansson Risk för strukturell rasism – Flera av de förslag och politiska initiativ som tagits har inte ett rättighetsperspektiv utan riskerar snarare att bidra till att strukturell rasism ökar. Grupper i samhället misstänkliggörs, till exempel genom angiverilagen och visitationszoner, säger hon. Remissinstanser varnar för att användandet av hemliga tvångsmedel och misstänkliggörandet av vissa grupper kan komma att öka. Klimataktivister har under året bemötts med massiva brottsmisstankar. Det innebär att människor som fredligt demonstrerar för klimatet skulle dömas till fängelse. Även att ordningslagen inte ger demonstrationstillstånd med hänvisning till rikets säkerhet är tydliga exempel på Sveriges inskränkande av mänskliga rättigheter. – Det är klart att det går att ändra utvecklingen, men det krävs politisk vilja, säger Johansson. AI kränker mänskliga rättigheter Amnesty ser också att det sker en alarmerande utveckling kring hur ny teknik används och sprids. Det handlar om generativ AI, spionprogram och ansiktsigenkänningsprogram där man menar att den nya tekniken används på ett sätt som både till viss del används som vapen av militära aktörer, men också för att kränka grundläggande mänskliga rättigheter.
– Det är tydligt att stater och regeringar runt om i världen väljer att strunta i folkrätten och här betalar de civila det absolut högsta priset, avslutar Johansson.
I Amnesty Internationals årliga rapport har de granskat hur 155 länder tagit hänsyn till mänskliga rättigheter under föregående år. Generellt kan Amnesty konstatera att respekten för skyddet av civila i konflikter blir allt sämre. Kriget i Gaza, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och inbördeskriget i Sudan är enligt organisationen tydliga exempel på hur krigets lagar inte längre respekteras och där civila betalar det högsta priset. – Situationen för mänskliga rättigheter runt om i världen är dyster. Sverige har backat i årets rapport på grund av en rad olika skäl gällande grundläggande rättigheter, däribland rätten till hälsa, demonstrationsfrihet och yttrandefrihet, säger Johansson Risk för strukturell rasism – Flera av de förslag och politiska initiativ som tagits har inte ett rättighetsperspektiv utan riskerar snarare att bidra till att strukturell rasism ökar. Grupper i samhället misstänkliggörs, till exempel genom angiverilagen och visitationszoner, säger hon. Remissinstanser varnar för att användandet av hemliga tvångsmedel och misstänkliggörandet av vissa grupper kan komma att öka. Klimataktivister har under året bemötts med massiva brottsmisstankar. Det innebär att människor som fredligt demonstrerar för klimatet skulle dömas till fängelse. Även att ordningslagen inte ger demonstrationstillstånd med hänvisning till rikets säkerhet är tydliga exempel på Sveriges inskränkande av mänskliga rättigheter. – Det är klart att det går att ändra utvecklingen, men det krävs politisk vilja, säger Johansson. AI kränker mänskliga rättigheter Amnesty ser också att det sker en alarmerande utveckling kring hur ny teknik används och sprids. Det handlar om generativ AI, spionprogram och ansiktsigenkänningsprogram där man menar att den nya tekniken används på ett sätt som både till viss del används som vapen av militära aktörer, men också för att kränka grundläggande mänskliga rättigheter.
– Det är tydligt att stater och regeringar runt om i världen väljer att strunta i folkrätten och här betalar de civila det absolut högsta priset, avslutar Johansson.