ANALYS: "Regeringen presenterar en klimatbudget – utan ambitioner"

ANALYS: "Regeringen presenterar en klimatbudget – utan ambitioner"

Under året har många svenskar drabbats hårt när hem och egendomar har förstörts av extremväder. I dagens budgetproposition har regeringen inte haft de som fått förstörda hem och egendomar i åtanke. Under 2023 har extremväder avlöst varandra, i världen och i Sverige. I färskt minne har vi ovädret Hans i augusti, som orsakade kraftiga skyfall, översvämningar och jordskred i Åre, urspårade tåg, vägar som rasade, med mera. Och redan i januari svämmade sjöar och vattendrag över i södra och mellersta Sverige. Regeringen konstaterar i budgeten att prognosen är dålig för att klara Sveriges klimatmål till år 2030 och 2045. Trots det innehåller den få åtgärder om minskade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser på kort sikt. Regeringens bedömning är att utsläppen i själva verket kommer att öka med mellan 5,9 – 9,8 miljoner ton till 2030. Och det beror på regeringens egna beslut, ” främst på att reduktionsplikten föreslås sänkas till 6 procent under 2024-2026” skriver regeringen i budgetpropositionen. Vad menas med effektiv? Det är alltså en satsning på att sänka skatten på klimatskadlig bensin och diesel som prioriteras före att klara klimatmålen. I Tidöpartiernas politiska färdplan som presenterades efter valet, står det att den gemensamma klimatpolitiken ska vara effektiv. Men vad menas med effektiv? Det är fortfarande oklart. Enligt miljö- och klimatminister Romina Pourmokthari innebär ”effektiv” att den förda politiken ska ge så stora utsläppsminskningar som möjligt per krona som en åtgärd kostar. Men för dem som drabbas av extremväder med översvämmade hus och andra väderrelaterade skador är det sannolikt en klen tröst. Särskilt som koldioxidutsläppen nu ska tillåtas öka. Men regeringen gör också en och annan satsning på klimatet. I budgeten ökas till exempel anslagen till klimatinvesteringar med 800 miljoner kronor nästa år, framför allt för att bygga ut laddinfrastrukturen. Åtgärderna är långt ifrån tillräckliga Men någon ny elbilspremie till privatpersoner blir det inte. Däremot kommer det finnas pengar för att skrota lätta lastbilar och ersätta med eldrivna. Med tanke på att transporterna står för cirka en tredjedel av de svenska klimatutsläppen, bör den satsningen leda till en viss minskning. Men de sammantagna effekterna av regeringens åtgärder är långt ifrån tillräckliga för att skynda på omställningen och bidra till att den globala medeltemperaturen inte ökar mer än med 1,5 grader jämfört med före industrialismen. Enligt FNs expertpanel IPCC är det en nivå på uppvärmningen som gör klimatförändringarna hyggligt hanterbara. Hittills har medeltemperaturen ökat med cirka 1 grad. Samtidigt som regeringen presenterar sin budget, pågår ett högnivåmöte om klimatet i FN-skrapan i New York. FN:s generalsekreterare António Guterres samlar politiker, företagare, miljöorganisationer med flera för att ”accelerera” omedelbara och omfattande utsläppsminskningar, för att det ska finnas en chans att klara 1,5-gradersmålet som världens länder kommit överens om i Parisavtalet.  Hur låter Sveriges röst där?

Undersökning: Åtta av tio lärare kommer inte ange papperslösa

Undersökning: Åtta av tio lärare kommer inte ange papperslösa

Tidöpartierna tillsatte förra året en statlig utredning som skulle undersöka hur offentligt anställda ska tvingas ange papperslösa personer till Migrationsverket och Polisen. Regeringen och Sverigedemokraterna motiverade detta med att antalet papperslösa i Sverige i dag är så många att ett skuggsamhälle har vuxit fram. ”Förslaget är helt fel” Men i en färsk undersökning från Sveriges Lärare, där nära 1 300 lärare i landet svarat, uppger nära 8 av 10 lärare att det inte ingår i deras arbetsuppgifter att ange papperslösa. – Jag är själv lärare och tidigare undervisat i 30 år. Att vara lärare innebär att undervisa, och det har ingenting med angiveri att göra. Eller för den delen att vara gränspolis. Det här förslaget är helt fel, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges lärare. Risk att lärare lämnar yrket I undersökningen hävdar ungefär lika många lärare, 77 procent, alltså nära 8 av 10, att en informationsplikt dessutom strider mot en lärares yrkesetik. – Om förslaget blir verklighet ser vi en risk att det är många lärare som kommer att lämna yrket. Och det vill vi absolut inte se, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges lärare. Utredningen ska presenteras den 29 november.

ANALYS: Har Finland vunnit strömmingskriget mot Sverige?

ANALYS: Har Finland vunnit strömmingskriget mot Sverige?

Det är Sverige och Finland som fiskar merparten av Östersjöns sill och strömming och Finland tar allra mest. Inför denna veckas fiskeförhandlingar var Sveriges utgångspunkt att EU:s föreslagna kvoter skulle minskas medan Finland ansåg att förslaget var bra och dessutom vetenskapligt förankrat, eftersom det baserats på underlag från det internationella havsforskningsrådet ICES. Sverige anser däremot att det finns brister med underlagen och att det behövs mer säkerhetsmarginal för att skydda fiskbestånd som ofta och länge varit hotade. Därför vill Sverige ha lägre kvoter än vad havsforskningsrådet föreslår. Det svenska nederlaget cementerades När förhandlingarna avslutats hade de finska förhandlarna fått som de ville, strömmingskvoten dubblades i centrala Östersjön och landets jordbruksminister var ”mycket nöjd”. Medan Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren var ”besviken” över att kvoterna inte blev lägre. Och det svenska nederlaget cementerades av en ”mycket bekymrad” statsminister Ulf Kristersson: – Det finns en alldeles uppenbar risk för överfiske, sa Kristersson till TT. Så hur kan ändå denna besvikelse presenteras som något annat än en dålig förhandling? Enligt landsbygdsministern hade resultatet blivit ännu sämre om Sverige inte deltagit i beslutet. Och på den punkten får han stöd av den finska sidan där en tjänsteman säger till TV4 att de två länderna haft ett gott samarbete, dock utan att vilja precisera på vilka punkter Finland fått kompromissa. Hade Sverige kunnat göra annorlunda? Peter Kullgrens lösning blir politikerns: att plocka fram en precis siffra som ett mått på att nederlaget också var en framgång. Enligt Kullgren hade kvoterna blivit minst 15 000 ton högre om Sverige hade skjutit ut sig ur förhandlingarna. Så hade Sverige kunnat göra annorlunda? Kritiker från till exempel Miljöpartiet säger att Peter Kullgren borde ha varit mer aktiv, långt tidigare och under en längre period. Men även den mest kritiska håller i grunden med landsbygdsministern om att läget i de här fiskeförhandlingarna är svårt, för Sverige är ensamt om att vilja minska kvoterna och då har man inga möjligheter att få andra länder med sig – man står ensam. De är förlorarna Forskare i Sverige tror att den starka och högljudda svenska debatten om fisket har gjort att Sveriges regeringar driver en annan linje än övriga Östersjöländer. Och detta är skälet till att Sverige inte får med sig andra länder på en mer restriktiv linje. Konsekvenserna av beskedet om de nya fiskekvoterna är att det industriella fisket i Östersjön får fortsätta. Förlorare är fiskare, forskare och politiker som likt statsministern tror att detta kommer att leda till överfiske och allt värre konsekvenser för Östersjön. Och om de har rätt är den stora förloraren alltså Östersjön.

Rasar mot nya fiskekvoten: "Kan vara en dödsstöt för hela Östersjön"

Rasar mot nya fiskekvoten: "Kan vara en dödsstöt för hela Östersjön"

Idag kom beskedet att sill- och strömmingskvoten dubblas i centrala Östersjön nästa år. Detta trots att Sverige hade som mål att driva på för en minskning. – Jag är faktiskt skitarg för att vara helt krass. Vi har ett jättesvårt läge med Östersjön och strömmingen är ju en nyckelart i hela ekosystemet. Det här kan verkligen vara en dödsstöt för strömmingen och för hela Östersjön, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. Organisationen har tidigare larmat om vad ökat fiske skulle innebära för Östersjön. – Vi har verkligen katastrofläge för strömmingen. Vi har haft det under många år och Östersjön behöver verkligen en andningspaus. Och i det läget så väljer de att höja kvoterna. Det är ju helt obegripligt, säger Rindevall. Skarp kritik från EU-ledamöter Bland annat slog ministrarna i dag fast EU-kommissionens förslag om att öka kvoten av sill och strömming i centrala Östersjön med 108 procent jämfört med i fjol. – Stillströmmingen har minskat jättekraftigt och det är en nyckelart för väldigt många andra arter. Den är jätteviktig för att torsken ska komma tillbaka, den är jätteviktig för sälen, den är jätteviktig för sjöfåglarna och för kustfiskarna. Det här kommer påverka ekosystemet ännu värre, säger Rindevall. Men Naturskyddsföreningen är inte de enda som har riktat skarp kritik mot kvoterna. Även svenska ledamöter i EU-parlamentet har reagerat. "Beklagligt att inte fler länder förstår det allvarliga läget i Östersjön", skriver Jessica Polfjärd (M) på X. "Peter Kullgren har i dag levererat en dödsdom för Östersjön", hälsar Emma Wiesner (C) via SMS. ”Kan inte bli mer akut än det är just nu” Naturskyddsföreningens Rindevall uppmanar nu den svenska regeringen till att agera på hemmaplan. – Det handlar bland annat om att flytta ut trålgränsen, att införa skydd i Marina områden på ett annat sätt än vad som finns idag. Omprövning av vattenkraften är en jätteviktig del av att skydda arterna. – Regeringen måste göra allt vad de kan nationellt just nu. Jag tror inte det kan bli mer akut än vad det är just nu, fortsätter hon. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ger inte mycket för oppositionens kritik. – De kan få rätt mycket kritik tillbaka: varför gjorde ni ingenting under de åtta år som ni styrde nu senast? Varför lyckades aldrig ni under hela den tiden då de fleråriga planerna har varit att landa på Internationella havsforskningsrådets minimiråd? Det är lätt att vara kaxig i opposition, men de har aldrig tagit fram en så stark ståndpunkt och aldrig lyckats till den här nivån, säger Kullgren till TT.

Regeringen på YouTube

Nej, regeringen kan inte skapa orkaner

Vi har alla hört nyheterna om de senaste orkanerna i sydost. Men den överraskande delen är konspirationsteorierna som har ...

Professor Dave Explains på YouTube

'Varför är regeringen involverad i kvinnors grundläggande rättigheter?' frågade Trump i stadshuset

Vicepresident Harris kritiserar tidigare president Trump för att han kallade sig själv "fadern till IVF" i ett rådhus i Georgia. Tidigare...

MSNBC på YouTube

Pressträff om nya kraftfulla verktyg till brottsbekämpningen

I dag, måndag den 14 oktober kl. 14.00, håller justitieminister Gunnar Strömmer en pressträff. På pressträffen presenteras förslag ...

Regeringskansliet på YouTube

Regeringen presenterar ny nationell säkerhetsstrategi

Måndag den 8 juli bjuder statsminister Ulf Kristersson in till en pressträff tillsammans med försvarsminister Pål Jonson och Henrik ...

Regeringskansliet på YouTube

Så bildas en ny regering

När statsministern väljer att avgå efter ett val behöver en ny regering bildas. Det är talmannens uppgift att ta fram ett förslag till ny ...

Sveriges riksdag på YouTube

Stonebank - The Government [Monstercat Release]

Support på alla plattformar: https://monstercat.ffm.to/thegovernment ▽ Följ Monstercat Spotify: https://monster.cat/2biZbkd Apple: ...

Monstercat Uncaged på YouTube

Regeringen presenterar budgetnyheter som stärker det civila försvaret

Torsdag den 12 september håller regeringen och Sverigedemokraterna en pressträff för att presentera satsningar i 2025 års ...

Regeringskansliet på YouTube

Regeringen presenterar budgetsatsningar på skolan

Tisdagen den 17 september klockan 14.30 bjuder utbildningsminister Johan Pehrson, kulturminister Parisa Liljestrand, Patrick ...

Regeringskansliet på YouTube