ANALYS: Så ska man Tolka Billströms och Erdogans olika besked
TV4:s utrikeskommentator Marika Griehsel svara på tre frågor efter utrikesminister Tobias Billströms intervju med TV4. Erdogan säger att omröstningen om Sveriges godkännande ska ske i oktober. Billström säger att det kan ske "när som helst"? Vad gäller? – Det är svårt att veta exakt när ratificeringen kommer att ske men om Erdogan skulle sätta upp ytterligare hinder kommer västländernas redan svaga tillit till den turiska presidenten helt urgröpas. Billström och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg förlitar sig på att det offentliga handslaget mellan Kristersson, Erdogan och Stoltenberg är en bindande överenskommelse. Finns det en spricka mellan Erdogan och den turkiska utrikesministern? De verkar ge olika bilder av när ratificeringen kan ske? – Det är inte troligt att det finns någon spricka utan den turkiska utrikesministern Hakan Fidan ska ha sagt till utrikesminister Billström i slutskedet av möte i Vilnius att parlamentet i Ankara kan öppna när som helst. Det ska vara sommarstängt från och med nästa vecka och öppnar igen i oktober men parlamentarikerna kan kallas in. – Men en anledning till att Erdogan uppgav oktober för ratificering kan vara att flera turkiska parlamentariker, inte minst de mest konservativa, anser att det är viktigt att ge sken av att är parlamentet som fattar det slutgiltiga beslutet om svenskt medlemskap och att de inte är styrda av president Erdogan. – I praktiken är det presidenten som ger sitt klartecken och Erdogan sa också under sin avslutade presskonferens i Vilinius att ratificeringen ska prioriteras. Både Sverige och Turkiets regeringsrepresentanater vill framstå som om de har full kontroll över situationen och de talar dessutom till olika målgrupper. Billström vill försäkra en svensk publik att regeringen Kristersson är framgångsrik och att partnerna är i hamn tolv månaders intensiva förhandlingar. Den turkiska sidan vill möjligen försöka få ut mer från andra Nato-medlemmar, till exempel besked om att få köpa stridsplanet F-16 från USA. Ska man tolka Billström som att det är klart att Turkiet kommer godkänna Sveriges Natoansökan när han säger att det finns "ett handslag"? Eller är det fortfarande osäkert? – Det finns egentligen ingen anledning att tro att ratificeringen inte kommer att ske frågan är bara när. Det som möjligen skulle kunna försena processen är ytterligare koranbränningar och dagens beslut i Högsta Domstolen där domstolen slår fast det inte går att utelämna två personer som Turkiet anser har koppling Gülenrörelsen. – Sverige anser att de har uppfyllt de turkiska kraven, däribland ett närmare samarbetet mellan de två ländernas säkerhetstjänst, polis i kampen mot terrorism och gängkriminalitet. Det är oerhört viktigt för president Erdogan att visa att han, genom sitt ledarskap, gör det möjligt för Turkiet att närma sig den europeiska marknaden. Därav utspelet tidigare i veckan då Erdogan krävde att Sverige ska verka för att väcka liv i de avbrutna förhandlingarna runt EU-medlemskap för Turkiet och även lättnader i EU:s visa-regler för turkiska medborgare samt bättre tullavtal. – Även om EU-medlemskap och tillhörighet i Nato inte direkt hör ihop så passar Erdogan på att använda sig av den retoriken för det tjänar han egna syften gentemot hemma-opinionen. Turkiet brottas med en 40 procentigt inflation. Den ekonomiska situationen är betydligt viktigare för befolkningen än frågan runt Sveriges Nato-medlemskap.
TV4:s utrikeskommentator Marika Griehsel svara på tre frågor efter utrikesminister Tobias Billströms intervju med TV4. Erdogan säger att omröstningen om Sveriges godkännande ska ske i oktober. Billström säger att det kan ske "när som helst"? Vad gäller? – Det är svårt att veta exakt när ratificeringen kommer att ske men om Erdogan skulle sätta upp ytterligare hinder kommer västländernas redan svaga tillit till den turiska presidenten helt urgröpas. Billström och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg förlitar sig på att det offentliga handslaget mellan Kristersson, Erdogan och Stoltenberg är en bindande överenskommelse. Finns det en spricka mellan Erdogan och den turkiska utrikesministern? De verkar ge olika bilder av när ratificeringen kan ske? – Det är inte troligt att det finns någon spricka utan den turkiska utrikesministern Hakan Fidan ska ha sagt till utrikesminister Billström i slutskedet av möte i Vilnius att parlamentet i Ankara kan öppna när som helst. Det ska vara sommarstängt från och med nästa vecka och öppnar igen i oktober men parlamentarikerna kan kallas in. – Men en anledning till att Erdogan uppgav oktober för ratificering kan vara att flera turkiska parlamentariker, inte minst de mest konservativa, anser att det är viktigt att ge sken av att är parlamentet som fattar det slutgiltiga beslutet om svenskt medlemskap och att de inte är styrda av president Erdogan. – I praktiken är det presidenten som ger sitt klartecken och Erdogan sa också under sin avslutade presskonferens i Vilinius att ratificeringen ska prioriteras. Både Sverige och Turkiets regeringsrepresentanater vill framstå som om de har full kontroll över situationen och de talar dessutom till olika målgrupper. Billström vill försäkra en svensk publik att regeringen Kristersson är framgångsrik och att partnerna är i hamn tolv månaders intensiva förhandlingar. Den turkiska sidan vill möjligen försöka få ut mer från andra Nato-medlemmar, till exempel besked om att få köpa stridsplanet F-16 från USA. Ska man tolka Billström som att det är klart att Turkiet kommer godkänna Sveriges Natoansökan när han säger att det finns "ett handslag"? Eller är det fortfarande osäkert? – Det finns egentligen ingen anledning att tro att ratificeringen inte kommer att ske frågan är bara när. Det som möjligen skulle kunna försena processen är ytterligare koranbränningar och dagens beslut i Högsta Domstolen där domstolen slår fast det inte går att utelämna två personer som Turkiet anser har koppling Gülenrörelsen. – Sverige anser att de har uppfyllt de turkiska kraven, däribland ett närmare samarbetet mellan de två ländernas säkerhetstjänst, polis i kampen mot terrorism och gängkriminalitet. Det är oerhört viktigt för president Erdogan att visa att han, genom sitt ledarskap, gör det möjligt för Turkiet att närma sig den europeiska marknaden. Därav utspelet tidigare i veckan då Erdogan krävde att Sverige ska verka för att väcka liv i de avbrutna förhandlingarna runt EU-medlemskap för Turkiet och även lättnader i EU:s visa-regler för turkiska medborgare samt bättre tullavtal. – Även om EU-medlemskap och tillhörighet i Nato inte direkt hör ihop så passar Erdogan på att använda sig av den retoriken för det tjänar han egna syften gentemot hemma-opinionen. Turkiet brottas med en 40 procentigt inflation. Den ekonomiska situationen är betydligt viktigare för befolkningen än frågan runt Sveriges Nato-medlemskap.