Arbetsgivarna om industrifackens krav: "Fullkomligt orealistiskt"

Finlands förre president Sauli Niinistö vill se mer militärt samarbete inom EU. Ett exempel kan vara en europeisk luftförsvarssköld som ska skydda unionens civilbefolkning. – Putin ser oss som svaga. Vi måste visa att vi är starka, säger han.

Det har gått tre år sedan en ny flyktingväg in till EU startade, från Mellanöstern och Afrika via Ryssland, sedan vidare till Belarus och över gränsen till Polen. Trots ett högt staket, vakter med hundar och automatvapen, och trots kylan och en osäker framtid, fortsätter migranterna att komma. Varje månad lyckas cirka 2 500 personer ta sig över. – En dag tidigare i år var det 26 grupper med flyktingar som vi träffade, på bara 24 timmar, säger aktivisten Aleksandra Kramer till TV4 Nyheternas utsända vid gränsområdet. De flesta migranterna fortsätter vidare mot Tyskland, få vill stanna i Polen. Men den polska regeringen, med premiärministern Donald Tusk i spetsen, vill ändå temporärt upphäva asylrätten vid gränsen. En farlig väg Aleksandra Kramer är 22 år gammal och en före detta professionell simmare. Hennes specialgren var 100 meter bröstsim. Vatten var som hennes hem. Men tidigare i år blev vatten något traumatiskt. Aleksandra är migrantaktivist vid gränsområdet, och när de får information om att det finns asylsökande i skogarna, ger de sig ut med mat, vatten och medicinkit för att hjälpa. Kvinnor har fått missfall i skogarna, de har hittat nedfrusna barn, människor som inte har någon aning om vilket håll de ska gå åt. En dag såg hon något som liknade skräp i en bäck. När hon gick fram märkte hon lukten och flugorna. Två döda kroppar låg i vattnet. Passen visade att de var från Syrien och Etiopien. Rätten till asyl hävs temporärt Enligt Polen får flyktingarna hjälp att ta sig till Ryssland eller Belarus. Agenter kör dem sedan till gränsen, där de tvingas att ta sig över staketet in till Polen. Om de polska gränsvakterna ser dem, tvingas de ofta tillbaka in i Belarus, där de ännu en gång drivs på för att ta sig in i EU. "Hybridskrigsföring," säger den polska regeringen. Ett sätt att försöka skapa sprickor inom EU och destabilisera unionen. Den polska regeringen har nu beslutat sig för att temporärt upphäva rätten till asyl vid gränsen, trots att de flesta migranterna ändå vill vidare till Tyskland. Lagen ska nu debatteras i det polska parlamentet Sejm, och EU-kommissionen är kritisk. Men bland den polska befolkningen finns ett stort stöd. – Lagen borde ändras. Vi måste sluta ge migranter samma rättigheter som polacker har, säger Pavel till TV4 Nyheternas utsända i staden Bialystok.

Donald Trumps comeback har gjort Europas ledare akut medvetna om behoven av att stärka konkurrenskraften i unionen och på fredagen togs ett första steg mot att lätta regelbördan för företag. Men några snabba framsteg är inte att vänta och redan nu diskuteras ett scenario där vissa länder går vidare på egen hand i frågan, säger statsminister Ulf Kristersson till Di efter mötet.

EU:s antitrustregulatorer planerar att bötfälla teknikjätten Apple. Detta enligt unionens landmärkesregler som syftar till att tygla ”Big Techs” makt, vilket gör det till det första företaget som sanktioneras. Det skriver Reuters på tisdagskvällen, med hänvisning till källor med direkt kännedom om saken.

Sveriges tidigare EU-minister Jessika Roswall (M) kommer att ha förberett sig noggrant inför sina tre timmar i heta stolen. Utskottens utfrågare är kända för att ta processen på stort allvar och brukar förbereda sig grundligt med vässade frågor. Kräver lag mot PFAS Helén Fritzon (S) kommer att ställa en av frågorna till Jessika Roswall, som enligt planen ska bli EU-kommissionär med ansvar för miljö- och vattenfrågor. Cirkulär ekonomi hamnar också på hennes bord: – Min fråga handlar om evighetskemikalien PFAS. Jag kommer kräva att hon lägger en lagstiftning på bordet som förbjuder all tillverkning och produktion av PFAS i unionen, säger Fritzon. I sitt skriftliga svar till utskottet som sköter utfrågningen har Roswall bland annat svarat att hon vill se ett stopp för PFAS i produkter som kläder, smink och matförpackningar. Socialdemokraten Helen Fritzon är trots allt lagom skarp. Jessika Roswall har inte dragit på sig någon särskild vrede från EU-parlamentet. Ska en svensk parlamentariker heja på en svensk kommissionärskandidat? – Haha, det svenska hjärtat klappar alltid för Sverige också när vi har svenska företrädare, men det är klart att det är ett djupt allvar i de politiska frågorna, det handlar om att Jessika Roswall i dag måste leverera tydliga och konkreta besked till parlamentet, säger Heléne Fritzon. Om samtliga 26 kommissionärskandidater godkänns kan en ny kommission under Ursula von der Leyens ledning vara på plats i december. Om någon av de 26 blir ifrågasatt eller till och med utbytt kan processen försenas rejält.

I lördags gick Georgien till val i vad som benämnts som ett ödesval. Initialt såg det positivt ut för oppositionen, men när 99 procent av rösterna var räknade hade regeringspartiet Georgisk dröm fått över 50 procent av rösterna. En rysk påverkansoperation, menade den georgiska oppositionella presidenten Salome Zourabichvili som manade till massiva protester i Tbilisi. Även från svenskt håll kritiserades valet. – Vi har inte fått de slutliga rapporterna men allting talar för att det har skett många oegentligheter, att det är ett val som inte är pålitligt, att det har skett rent fusk på olika sätt, säger statsminister Ulf Kristersson till TT. Experten förutsåg Orbáns drag Efter valet fyllde demonstranter gatorna i Tbilisi. Oppositionella har vädjat om stöd från det internationella samfundet och EU och demonstranter fyllde gatorna i Tbilisi. Samtidigt anlände Viktor Orbán, premiärministern i Ungern som innehar ordförandeskapet i EU, till huvudstaden. Orbán gratulerade regeringen och beskrev valet som fritt och demokratiskt. Flera organisationer, bland annat OSSE, rapporterar att det förekommit valfusk. En som förutsåg Orbáns agerande redan i våras, i samband med att den ”utländska agent-lagen” klubbades igenom, är Daniel Hegedüs, regionalchef för Centraleuropa på tankesmedjan German Marshall Fund. I en artikel i EUobserver skrev han redan i maj om hur Ungern kunde komma att utnyttja det roterande ordförandeskapet för att legitimera valet för den georgiska regeringen – trots ouppklarade frågor om valfusk. – De skapar nära band till de som utmanar EU och väst. Länder som Ryssland och Kina, men även till mindre länder som Azerbaijan och i detta fallet Georgien, säger Daniel Hegedüs till TV4 Nyheterna. Kan komma att stoppa sanktioner De ungerska relationerna till de länder som vågar utmana EU kan sedan användas som en påtryckningsmetod mot EU, menar Daniel Hegedüs. Liknande metoder har använts i förhållande till Ukraina. – Jag tror vi kan förvänta oss att de kommer gå så långt att EU troligtvis inte kommer kunna införa sanktioner mot företrädare för Georgisk dröm, likt USA tidigare infört. Man kan förvänta sig att Ungern kommer motsätta sig sådana försök, säger Hegedüs. Ungern, som nu innehar ordförandeskapet, försöker främst utnyttja sin roll på två sätt, enligt Hegedüs. I början av ordförandeskapet försökte de öka sitt strategiska manöverutrymme och stärka sin utrikespolitiska självständighet. Då besökte Orbán bland annat Putin i Moskva och Xi Jinping i Peking. – Det andra är att störa EU:s utrikes- och institutionella politik. Det främjar den ungerska regimen men även ryska intressen, det är tydligt även i det georgiska valet, säger Hegedüs. Värderingsbaserad allians De två regeringspartierna Georgisk dröm och ungerska Fidesz har de senaste åren kommit allt närmare varandra. Georgiens premiärminister, Irakli Kobakhidze, beskrev besöket som ett ”bevis på den nära vänskapen mellan våra länder, byggd på delade värderingar”. – En allians har vuxit fram, främst baserad på gemensamma illiberala värderingar och intressen kopplade till inhemsk auktoritär utveckling säger Hegedüs. När EU valde att stoppa den georgiska processen för att ansluta sig till unionen i samband med att den ”utländska agent-lagen” klubbades igenom, fortsatte Ungern att stötta Georgien och dess beslut. – Det är uppenbart att de har en mycket nära relation, en som gör att premiärminister Orbán inte tvekar att gå i konflikt med EU, säger Hegedüs.

Litauens oppositionella Socialdemokraterna och dess samarbetspartier står som vinnare i söndagens parlamentsval, enligt det preliminära valresultatet. Partiet blev störst med 52 av 141 parlamentsplatser. Regerande kristdemokratiska Fosterlandsförbundet med sittande premiärministern Ingrida Simonyte fick 28 platser, rapporterar public service-kanalen LRT. Socialdemokraterna har inlett samtal för att bilda en regeringskoalition med Bonde- och miljöpartiet samt partiet För Litauen som leds av förre premiärministern Saulius Skvernelis. De väntas hålla Natolandets stora försvarsbudget på 3,2 procent av bnp intakt. Fredsavtal farligt Redan innan rösterna var räknade slog landets före detta president Dalia Grybauskaitė fast att det efter valet rent utrikespolitiskt inte kommer bli någon stor skillnad – och att stödet till Ukraina och motståndet mot Ryssland förblir Litauens största prioritet. I en intervju med Euronews varnar Grybauskaitė för att förhandla fram ett fredsavtal i Ukraina, som tillåter Ryssland att behålla ockuperade områden, vilket president Vladimir Putin önskar. – Om vi ​​i väst och Nato tillåter Ukraina att ge efter och göra den här typen av kompromisser kommer det att innebära att väst har misslyckats med att stå upp mot terroriststaten vid våra gränser, säger hon. – Detta skulle också innebära att Ryssland får tid att förbereda sig för sin nästa omgång av aggression mot sina grannar Och det skulle inte nödvändigtvis vara de baltiska staterna – det kan också vara Moldavien, eller till och med Georgien, fortsätter expresidenten. ”Finns ingen återvändo för honom” Grybauskaitė menar att den ryske presidenten kommer att fortsätta att utgöra ett hot mot hela Europa så länge han sitter kvar vid makten. – Putins Ryssland i dag är en farlig granne. Det är inte bara Ryssland, det är Putins Ryssland, säger hon. – Främst för att Putin har startat ett öppet krig mot sina grannar och det finns ingen återvändo för honom. Fram till hans slut vid makten kommer han att förbli i ett krigsliknande sinnestillstånd, vilket gör honom till ett ständigt hot mot Europeiska unionen och dess grannar. Litauen har, precis som sina baltiska grannar, den senaste tiden rustat upp sina gränser i en historisk försvarssatsning.

Det regerande partiet Georgisk dröm har styrt landet de senaste tolv åren och hoppas nu på ytterligare en mandatperiod vid makten. Den tidigare splittrade oppositionen har lyckats samla sig under presidentens initiativ Georgiska stadgan (på engelska Georgian Charter). Sakpolitiskt har de många olikheter, men en sak är de överens om – deras mål är att ta makten och vända landet i en västlig riktning igen. Vill få folk att engagera sig för EU En av dem som hoppas på ett regeringsskifte och en ny väg för Georgien är den 19-åriga studenten Gocha Gogsadze från Tbilisi. – Detta är inte bara en kamp mellan oppositionen och Georgisk dröm, det handlar om västerländska värderingar och rysk imperialism, om Georgien kommer bli ett nytt Belarus eller gå med i EU och Nato, säger Gocha. Tillsammans med sina vänner har han tidigare skapat en kampanj för att berätta om EU:s värderingar och vilka fördelar Georgien kan få om man går med i unionen. – Jag är bara en vanlig normal, oberoende medborgare som har demonstrerat sedan 2021. Jag försöker höja medvetenheten bland mina kurskamrater och få dem att aktivera sig för att vårt land ska utvecklas och gå med i EU, säger han. Ett val mellan EU och Ryssland De styrande politikerna från båda läger försöker måla upp det som ett ödesval – något även Gocha håller med om. Han menar att det inte handlar om några inrikespolitiska bataljer, utan att landets framtid står på spel. Under året har regeringen klubbat igenom en anti-hbtq-lag och en ”utländsk-agent-lag”. Liknande lagar har tidigare införts i Ryssland. – Valet är viktigt för vilken riktning Georgien kommer ta, vad som blir vår framtid. Blir det som i Belarus en marionett till Ryssland eller kommer vi fortsätta förhandlingarna om att gå med i EU? Demonstranter fyllde Tbilisis gator Gocha menar att många georgier fick upp ögonen för Georgisk dröms förändring under 2019. I samband med coronapandemin stannade protesterna av, men tog fart igen när regeringen ville införa agentlagen 2023. Beskedet ledde till enorma protester och lagförslaget drogs tillfälligt tillbaka. – På grund av den lagen förlorade de mycket stöd, för att de slog ner protesterna och slog folk. De skrämde och utpressade många människor. I våras gick regeringen fram med förslaget igen, men den gången gick det hela vägen och klubbades igenom under fullt slagsmål i parlamentet. Utanför hade demonstranterna fyllt gatorna. – Vi såg vattenkanoner och en ung generation som dansade framför dem. Vi såg exempel på hjältemod och fredligt folk. Vi var för många för den här regeringen, ändå brukade vi inte våld mot polisen som slog ner oss, säger Gocha. Gocha: Är inte rädd för gummikulor och tårgas Han tror att regeringen kommer att förlora valet och hoppas på en förändring, men tror inte att det kommer bli enkelt. Senast i våras hamnade han och hans vänner i kläm i samband med protesterna. – Jag blev skjuten med en gummikula, min vän blev gripen och vi drabbades alla av tårgas och pepparsprej, men det är inte något vi är rädda för. Våra förfäder stred för vår självständighet och frihet med blod, med sköldar och svärd. Vi kan ta pepparsprej och gummikulor, säger Gocha. Knappt en vecka innan valet var det stora protester i Tbilisi igen. Gatorna fylldes av flaggor och tusentals demonstranter, en av dem var Gocha.

I ”Undercover i trollfabriken” kunde Kalla fakta i våras avslöja hur Sverigedemokraterna spred polariserande budskap och attackerade politiska motståndare genom anonyma konton på sociala medier. Sedan början av året följer alla internetplattformar EU:s förordning om digitala tjänster, som bland annat syftar till att stoppa spridandet av desinformation. Och i EU pågår därför en utredning av hur techjättarna lever upp till unionens lagar. – Det handlar ju om att man påverkar val, men det handlar ju också om att man påverkar unga människor, säger den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Heléne Fritzon. Kan användas i pågående utredningar I Sverige har Liberalernas krav på en utredning om anonym påverkan på internet efter Kalla faktas granskning inte fått något gehör från de övriga partierna i regeringen. Men i ett skriftligt svar till Europaparlamentarikern Heléne Fritzon meddelar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att innehållet i programmet kan komma att användas i EU:s utredningar av techjättarna. – Hon är beredd att lyfta in den här frågan både i pågående utredningar om det som är så stort idag i EU om valpåverkan och desinformation, men också att ha med det i framtida granskningar, säger Heléne Fritzon, och fortsätter: – Och det välkomnar jag.