Azerbajdzjan hissar flaggan i Nagorno-Karabach

Elian Sundén är en vanlig kille som går i skolan, gymmar och älskar musik. Det var i våras som livet vändes upp och ner för honom när han fick då reda på att han drabbats av en ovanlig blod- och benmärgssjukdom, aplastisk anemi, som gör att han är i akut behov av en stamcellsoperation. Sjukdomen gör att hans produktion av blodkroppar är låg och att därmed har han ett lågt antal blodkroppar i blodet. – Ibland känns det overkligt och det är orättvist, man tänker naturligtvis varje dag på det, men så finns det vissa dagar som funkar ganska bra, som att inget av detta är sant, säger Elians mamma Therese Wahlgren Sundén. Elian har blivit sämre och sämre för varje dag – men nyligen kom beskedet att läkarna hittat en donator som är en 90-procentig match. På grund av sin sjukdom måste han byta benmärg och vägen till att hitta en donator har varit lång. Många har engagerat sig för att hitta donatorer Elians historia fick mycket uppmärksamhet när mamma Therese gick ut i sociala medier och delade med sig av Elians sjukdom och vädjade om att fler ska registrera sig i Tobiasregistret, som är det svenska registret för givare av blodstamceller. En månad efter Facebookinlägget hade 3 000 nya personer registrerat sig. Även Elians vänner Hampus och Charlie har engagerat sig. De har gått runt i köpcentrum i Kalmar och spridit information om Tobiasregistret för att få fler människor att registrera sig som donatorer. – Jag uppskattar det oerhört mycket. Det betyder ju jättemycket för mig och för många andra också. Men särskilt när det är ens vänner som gör det känns ju väldigt, man blir lugn av det, säger Elian. Hade ingen aning om sjukdomen Han berättar att han upptäckte sjukdomen efter att lymfkörtlarna under armarna hade svullnat upp under en lång tid och han åkte till vårdcentralen för att kolla upp det. Då var blodvärden så pass låga att man behövde kolla upp det på sjukhus och först trodde man att det rörde sig om leukemi. – Jag hade ingen aning om vad det var, jag hade aldrig hört om det innan eftersom att det är ju så pass ovanligt, säger Elian. Tids nog har Elian fått mer information och kunnat bearbeta vad sjukdomen innebär. Mamma Therese brottas med viljan att skydda Elian samtidigt som hon vill att hans liv ska kunna fortsätta som det alltid har gjort. – Balansgången är ju fullständigt overklig för att en förälders största mardröm är ju att barnen inte ska ha kompisar eller att de inte blir bjudna på fester. Nu är det snarare så att jag blir jättenervös när han blir bjuden på fest och då tänker jag direkt: ”tänk om det är någon som är smittad med någonting som han inte kan stå emot”, säger Therese. Själv säger Elian att han har tagit en sak i taget och försökt att inte oroa sig i onödan. 30 procent hittar aldrig en donator Ungefär 250 000 människor är registrerade i Tobiasregistret och hundratals väntar på en matchande donator någonstans i världen. Bristen på utomeuropeiskt ursprung bland donatorer gör att bara tre av tio patienter av utomeuropeiskt ursprung hittar en matchande donator. Samma siffra för de med europeiskt ursprung är sju av tio. Samtidigt utgör andelen kvinnor 70 procent och män 30 procent av alla i Tobiasregistret. Därför behövs fler unga killar och personer med utomeuropeiskt ursprung. – För att en givare och en patient ska matcha så att man har så lik vävnadstyp som möjligt. Det är nånting som kallas HLA. Tyvärr är det inte som blodgrupper att det finns ett begränsat antal HLA-typer, utan det finns bokstavligen ett miljontals olika HLA-typer, säger Hannah Gustafson, marknads- och kommunikationsansvarig på Tobiasregistret. Tre månaders isolering efter transplantationen 30 procent av alla patienter hittar aldrig en givare och initialt var Elian varit en del av dem. Behovet av donationer är stort och Hannah Gustafsson berättar att bara i år har de förmedlat 250 donationer i Sverige och i hela världen sker tiotusentals benmärgstransplantationer årligen. Den 7 januari börjar Elian med cellgifter för att förbereda hans benmärgstransplantation. Efter det väntar tre månaders isolering. Elian säger att han är lite nervös, men mamma Therese är livrädd. – Jag är rädd att processen inte ska kunna gå så som den förväntas. Jag är extremt tacksam över den läkarhjälpen som vi har fått och vården runt alltihop. Det här har varit fantastiskt. Men det finns också naturliga förklaringar varför man är så nervös, säger Therese.

Vanligtvis drabbas barn. Men för Josefine Lindgren har det hänt regelbundet ända sedan hon var tio år gammal. Hon upplever att hennes kropp ändrar proportioner. Det sker mest när hon blundar, men på senare tid finns känslan kvar även när hon öppnar ögonen. – Tänk dig att du har en visuell bild av hur stort allting är. Alla vet ju ungefär hur stora fingrarna och tårna är, men så förvrids sanningen. Det sker så extremt snabbt och är jätteobehagligt, säger hon. I över tjugo år har Josefine Lindgren drabbats av sina obehagliga upplevelser ungefär var tredje vecka, och i dag hjälper det psykiskt att prata om det säger hon. Men när Josefine var liten hade hon svårt att sova och undvek att berätta, med rädsla för att bli klassad som knäpp. – Jag trodde jag skulle läggas in på psyket och var väldigt rädd för det, säger hon. ”Känslan är på riktigt” Åkomman kallas Alice i underlandet-syndromet. Precis som för sagofiguren förändras kroppsdelar, upplever den drabbade. Syndromet är erkänt i forskarvärlden, men det är mycket ovanligt. – Det det handlar om är att du plötsligt uppfattar till exempel en arm eller ett ben som mycket större eller mycket mindre, så att man får en förvrängd bild av verkligheten, säger läkaren Mouna Esmaeilzadeh. Till exempel kan Josefine uppleva att hennes arm växer flera meter. – Det är mina lemmar det blir så med. Det känns som att kroppsdelarna ändras. Känslan är på riktigt, säger Josefine Lindgren. Odokumenterat – men kan vara vanligare än man trott När Josefine googlade sina upplevelser hittade hon åkomman, och förstod att det var det hon led av. Hon har inte fått diagnosen av en läkare, men det är det å andra sidan väldigt få som fått. – Det finns mindre än 200 fall dokumenterade (i världen) i den medicinska litteraturen sedan 1965. Så det är relativt odokumenterat, och kanske underdiagnostiserat. Det saknas robust forskning på det, säger Mouna Esmaeilzadeh. Enligt Esmaeilzadeh finns det studier som indikerar att 30 procent av tonåringar upplevt symtom, som stämmer överens med Alice i underlandet-syndromet, minst en gång. Men det är långt ifrån så många som får bestående symtom. – Det är oftast kortvarigt och övergående. Men kan upplevas som väldigt obehagligt, säger Mouna Esmaeilzadeh. ”Som en skräckfilm” Det kan också handla om att man upplever externa föremål som större eller mindre än vad de är. Forskare vet i dag inte exakt vad det här beror på, men det finns teorier. – En av de vanligaste teorierna är att syndromet kan vara kopplat till förändringar i hjärnans elektriska aktivitet i områden som påverkar syn och rumsuppfattning. Tillståndet tros kunna utlösas av tillstånd som migrän, epilepsi, infektioner (som Epstein-Barr-virus), och ibland av stress eller sömnbrist. Men man skulle ju behöva väldigt mycket mer forskning, säger Mouna Esmaeilzadeh.

Det finns i dag inga specifika botemedel mot Alice i underlandet-syndromet. Mouna Esmaeilzadeh beskriver syndromet som läskigt, precis som drabbade Josefine. – Det känns som en skräckfilm. Jag tror att människan har en rädsla för onormala portioner på människokroppen för vi är inte vana vid det. Ingen är sju meter lång och ser ut som slender man (en skräckfilms-figur). Vi har en bild av hur man ska se ut och när den inte stämmer då blir det obehagligt, säger Josefine.

Plåtslagaren Thomas Oceng visste inte att balken han borrade i var strömförande. Han fick 10 000 volt genom kroppen – och brännskador på händerna, armarna, ansiktet och bålen. – Jag var rädd att jag skulle förlora min sambo och mina barns pappa, säger hans sambo Jennifer Fredriksson.

Hon såg fram emot ett tredje syskon i en lycklig familj. Men förlossningsläkaren Austin Dennard bar på ett foster utan hjärna. Hon flydde Texas för att slippa föda ett barn som skulle dö i hennes armar på BB. – Abortlagstiftningen i Texas handlar till 100 procent om att kontrollera kvinnor. Jag fick skämmas för något som borde vara min rättighet, säger hon.

Klas Ingesson visste att han var döende i cancer, bara 46 år gammal. Då kramade han sina tonårssöner och planerade deras framtid.  Nu tio år senare finns Matteo, barnbarnet som Klas Ingesson aldrig fick träffa. Och David Ingesson har tatuerat in pappas ögon på armen. – Jag längtar efter att få berätta för Matteo om vad han hade för farfar, säger Martin Ingesson, 30.

”Iran har rätt och skyldighet att försvara sig mot utländska angrepp”, meddelar Irans utrikesdepartement i ett uttalande, och hänvisar till FN:s artikel 51. Israels attack mot Iran uppges vara begränsad till militära mål, varav flera av landets vapenfabriker. Enligt den iranska armen dödades två soldater i nattens attack. Nattens attack var ett svar på Irans upprepade attacker och robotattacken för en dryg månad sedan. Både USA och Storbritannien uppmanar Iran att inte hämnas. ”Vi uppmanar Iran att upphöra med sina attacker mot Israel så att denna våldsspiral kan avslutas utan ytterligare eskalering”, säger Sean Savett, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd.

Det var i slutet på augusti i år som åttaårige Kyran Durnin, tillsammans med sin mamma Dayla, anmäldes försvunnen i hamnstaden Drogheda på Irland. Mamman har sedan dess lokaliserats – men pojken har fortfarande inte hittats. ”Trots intensivt arbete har vi inte lyckats hitta vare sig Kyran eller några bevis för att han ska vara vid liv”, säger Garda Síochána, som den irländska polisen kallas. Startar mordutredning – trots saknad kropp I förra veckan startades en mordutredning – även om någon kropp inte har hittats. Efterforskningar i fallet har också fått polisen att misstänka att Kyran varit försvunnen sedan minst två år tillbaka. Senast han med säkerhet kan sägas ha gått i en skola var under våren 2022. Händelsen har skickat chockvågor över hela den gröna ön. Många har frågat sig hur en så ung pojke kan vara spårlöst försvunnen under så pass lång tid, utan att någon tagit notis om det. – Det är djupt upprörande och ytterst skrämmande och hjärtskärande. Det här barnet har svikits på många plan, säger Irlands regeringschef Simon Harris. Välkomnar alla tips från allmänheten På måndagen sökte polis grundligt igenom en bostad som ska ha bebotts av Kyrans familj fram till maj i år. Vid en pressträff på tisdagen uppmanades allmänheten att kontakta polisen för minsta lilla tips. – Vi vill ta reda på var Kyran är och vad som har hänt honom. All information, oavsett hur obetydlig den kan tyckas vara, välkomnar vi med öppna armar, meddelade polisen.

Bonden Daniel Eriksson och brevskrivaren Klara Hagström möttes i ”Bonde söker fru” 2021, kärleken som uppstod mellan dem ledde till att de flyttade ihop och blev hundägare. Och nu har familjen blivit ännu större. I våras gick Daniel och Klara ut med att de väntade sitt första barn, som var beräknad i slutet av sommaren och nu har den lilla kommit till världen. På Instagram visar de båda upp sonen. ”Mina killar”, skriver Klara i sitt inlägg. Närmare 40 barn har fötts under åren Nyligen konstaterade programledaren Linda Lindorff att närmare 40 barn fötts på grund av kärlek som uppstått i Bonde söker fru genom åren. Det senaste halvåret har tre nya små bonde-bebisar fötts, något hon berättade om i samband med att hon skulle spela in årets uppföljningsprogram ”Bonde söker fru – vad hände sedan?”. – Jag får nypa mig i armen, sa programledaren till TV4. – Visst, vi har hållit på länge, men att vi kan stå bakom så många par, bröllop och att 40 små liv kommit till världen, fortsätter hon.

När Linnea, 7 badade med sina vänner i familjens pool i Haninge gick allting väldigt fort. Plötsligt var hennes vän i vattnet och fick panik.

– Hon plaskade med armarna och ville ha hjälp, säger Linnea Edvinsson Lokén. När kompisen skulle hoppa från poolkanten tappade hon sina simpuffar och hamnade under vattnet. Linnea, som precis har lärt sig att simma, var redan i vattnet och agerade blixtsnabbt. – Jag tänkte att jag ville rädda henne. Jag var redan i vattnet så jag simmade dit och drog henne till kanten, säger hon. Fram till poolkanten kom hennes pappa och småbarnen. – Pappa sa bra jobbat och ”high five”. Vinner pris På simskolan har Linnea lärt sig hur hon ska göra när någon hamnar i vattnet. Nu hyllas hon av Svenska Livräddningssällskapet med utmärkelsen ”Livräddaren guld”. Priset går till hjältar som visat på mod och civilkurage när det verkligen gäller. ”Tack vare Linnéas modiga och snabbtänkta agerande gick allt bra, och en allvarlig olycka kunde undvikas” skriver Svenska Livräddningssällskapet på sin hemsida. Vad sa vännerna när de fick se priset? – De sa ”wow”, säger hon.

Finalen hängde löst och Sverige hade kunnat få ett EM-guld utan att spela. I centrum? Félix Lebrun. Men också en svensk pingisikon som – när ovissheten var som störst – la armen om huvuddomaren och stängde in sig i ett rum bakom kulisserna.