Desperat läge i Marocko: "Frågan är hur länge hoppet kan leva"

Carter Ralph, 10, blev påkörd utanför sitt hem.  Föraren flydde från platsen och lämnade pojken svårt skadad. – Han såg ut som om han hade blivit svårt misshandlad, säger mamma Nadine Ralph. Händelsen har skapat stora rubriker i Storbritannien. Vi vill varna för obehagliga detaljer och bilder i artikeln.

Regeringen presenterade på onsdagen nya internationella klimatsatsningar. Det handlar om ett bidrag på åtta miljarder till FN:s gröna klimatfond under de kommande tre åren, meddelar klimatministern på en pressträff tillsammans med utrikeshandelsminister Benjamin Dous. – Satsningarna ska genomföras där utsläppen kan sänkas mest per satsad krona, säger utrikeshandelsminister Benjamin Dou under pressträffen. Sverige blir därmed sjätte största givare, efter Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Japan och USA, enligt regeringen. FN:s klimatfond, GCF, ska stödja länder som är sårbara för skador och förluster kopplade till klimatet. Under 2024 fördelade fonden 2,5 miljarder dollar till klimatprojekt. – Vi visar på en ökad ambitionsnivå, vilket är helt nödvändigt, säger klimatministern Romina Pourmokhtari. Sverige har även tidigare bidragit med miljarder till klimatfonden. Tillsätter utredning Regeringen tillsätter även en utredning som ska ta fram förslag på åtgärder på hur Sveriges internationella klimatarbete, som ingår i Klimathandlingsplanen, ska utvecklas de kommande åren för att bidra till att andra länder sätter fart på att minska sina utsläpp. Detta med fokus på G20-länderna som står för 80 procent av världens utsläpp.

Ärkebiskopen av Canterbury, Justin Welby, avgår efter anklagelser om att han skyddat en kyrklig lägerledare som förgripit sig på och misshandlat över 130 barn. Skandalen skakar Storbritannien – och kastar även en skugga över kung Charles, som är Engelska kyrkans överhuvud, liksom hans mor Elizabeth II var före honom.

Krismöten hölls på 10 Downing Street på grund av oro för att Vladimir Putin vara nära att använda kärnvapen i Ukraina 2022. Det framkommer i den tidigare brittiska premiärministerns Liz Truss biografi, rapporterar The Telegraph.

Just nu samlas 50 000 ryska soldater i Kursk syfte att återta det ryska territoriet. Det visar drönarbilder från den ukrainska militären i området – som sedan i mitten av augusti beslagtagits av Ukraina. Då hade Ryssland runt 11 000 soldater i regionen men nu säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att 50 000 ryska soldater strider i området. Zelenskyj: Vädjar om västländska vapen Nu vädjar han återigen om att västländska vapen ska slå mot ryska mål inne i Ryssland. – Våra anfall mot ryska arsenalen har minskat ockupanternas mängd artilleri och det märks på fronten, säger Zelenskyj. – Därför behöver vi beslut av våra partners – USA, Storbritannien, Tyskland om långdistansvapen. Det är nödvändigt, fortsätter han. Nordkoreanska soldater i Ryssland Samtidigt pågår intensiva strider i Ukrainas östra delar och enligt New York Times har Ryssland lyckats bygga upp sin kapacitet i Kursk, utan att dra trupper från Ukraina. Det sker bland annat med hjälp av de 10 000 nordkoreanska soldater som stationeras i Ryssland. Trupperna bär ryska uniformer och har av Moskva utrustats med maskingevär, prickskyttegevär, pansarvärnsmissiler och raketdrivna granater. Nordkorea har en stor armé men har till skillnad från Ryssland har de inte varit inblandat i markstrider på årtionden. De trupper som Nordkorea nu sätter in anses dock vara de bästa och tillhör landets specialoperationer. – Vi förväntar oss helt och fullt att DPRK-soldater kan delta i strid, säger Sabrina Singh, Pentagons biträdande pressekreterare på torsdagen, och använde initialerna i Nordkoreas formella namn, Demokratiska Folkrepubliken Korea. Men hur många av soldaterna som nu krigar i Kursk är okänt.

Enligt den ukrainska militären har 1 770 ryska soldater dödats under en och samma dag. Det är något fler än det tidigare ”rekordet” från maj, då 1 740 soldater dödades under en dag. Det är oklart exakt vilken dag det rör sig om, och uppgifterna har inte bekräftats av någon oberoende part. Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har drygt 710 000 ryssar dödats, skadats, försvunnit eller tillfångatagits i striderna, enligt den ukrainska militären. Många soldater för lite land Liknande siffror har presenterats av flera länder i Väst, och den gångna oktobermånaden anses ha varit den tyngsta sedan krigsutbrottet 2022 för de ryska styrkorna. Enligt flera experter kan motgångarna vara en av orsakerna att Ryssland valt att sätta in nordkoreanska soldater i kriget mot Ukraina. – Ryssland offrar många soldater för att ta små bitar av land. Men de sätter samtidigt press på Ukraina, säger Storbritanniens försvarsminister John Healey till BBC. Förlorar allt mer land Den senaste tiden har ryska styrkor delvis tryckt tillbaka Ukraina i den ryska Kurskregionen, som intogs av ukrainska soldater i augusti. ”Om det inte vore för våra soldaters motståndskraft skulle dessa tiotusentals fiender från de bästa ryska insatsgrupperna ha stormat våra positioner”, skriver Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj på meddelandetjänsten Telegram. Sedan Ukraina gick in i Kursk har de förlorat mycket mark i de östra delarna av landet, och enligt Bloomberg var den sista veckan i oktober den värsta veckan under hela 2024 i termer av förlorad mark.

Klara Lundquists kyla i slutsekunderna lyfte Sverige hela vägen till nästa EM i basket. När Storbritannien besegrades med 63–60 inför nästan 2200 i Baltiska hallen, så var de sista sekunderna hennes – inte minst för att hon satte två straffkast. – Det var bara kul. Jag försökte tänka att det var vilken straff som helst. Bara göra min rutin som vanligt och fokusera.

En rysare in i det sista – men med ett lyckligt svenskt slut. Landslagsdamernas 63–60 mot Storbritannien fixade i princip en plats i EM-slutspelet. – Vi kämpade i 40 minuter, spelade tillsammans. Alla klev fram och gjorde sin del, säger Klara Lundquist till SVT.

Den senaste tiden har det rapporterats intensivt hur nordkoreanska soldater har rekryterats av Ryssland för att delta i den fullskaliga invasionen av Ukraina. Nu har Storbritanniens försvarsministerium publicerat ett klipp på X som hänvisar till Ukrainas säkerhetstjänst där det står att Kreml nu vill rekrytera soldater från centrala Afrika. Enligt den ukrainska säkerhetstjänsten sker detta när Ryssland lider av rekordstora förluster på fältet. – Det här är inte första gången det kommer uppgifter om att man från rysk sida försöker rekrytera personal från olika håll i världen. Under 2022 förekom det uppgifter om att man försökte rekrytera personal från Syrien som inte ledde någonstans. Sedan har man rekryterat indier och nordkoreaner, säger tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving. Vill rekrytera från Afrika Ukrainas underrättelsetjänst har tidigare varnat för att Ryssland försökt rekrytera soldater i Afrika. Då bland annat från Rwanda, Burundi, Kongo och Uganda. Man har då erbjudit pengar för att människor ska skriva på kontrakt, ryska pass för soldaten och hans familjemedlemmar samt en månadslön för att strida. Nu varnar alltså Ukrainas säkerhetstjänst och Storbritanniens försvarsministerium för samma sak. – Det här i sig är inte uppseendeväckande, jag skulle betrakta det som ett ytterligare försök att få personal till de ryska väpnande styrkorna. Sen är det frågan om vilka volymer det handlar om och vad det är för kvalitet på den personal man rekryterar. Har de till exempel militär bakgrund eller liknande? Vilken åldersstatus och vilket hälsoläge har de?, säger Jörgen Elfving. Ryssland vill inte se en ny mobilisering Jörgen Elfving tror inte på några större antal soldater som kommer att ansluta till den ryska armén – utan mer som ett försök från Ryssland. Enligt ukrainsk säkerhetstjänst görs detta för att slippa en mobilisering av den ryska befolkningen. – Den ryska politiska ledningen och då i första hand presidenten har sannolikt ingen lust att genomföra en ytterligare mobilisering med tanke på erfarenheterna från den i september 2022 som dels inte fungerade på grund av mobiliseringssystemet för att det legat i träda men också på grund av reaktionerna i det ryska samhället. Det var ju ett antal som lämnade landet för att undvika att bli inkallade, säger han. Hur skulle en ny mobilisering kunna se ut? – Det är något man vill undvika. Det här har också inneburit att man har väsentligt ökat den ekonomiska ersättningen till dem som låter sig kontraktanställas. Det är både frågan om en engångssumma men också den månatliga ersättningen. Min bedömning är att den väg man kommer gå är att försöka fortsätta locka folk att kontraktanställas i utbyte mot ganska goda ekonomiska incitament.

Det krävdes en kris och ett överhängande konkurshot för att vända siktet mot stjärnorna.  Johan Hellström, ägare av frisör- och hårvårdsbolaget Björn Axén, fattade ett antal drastiska beslut med visionen att göra varumärket globalt. Inom kort startar försäljning i Storbritannien, bolagets sextonde marknad.  ”Nu bli målet att minst dubbla försäljningen på tre år igen”, säger han till Di.