Direktrapport – sista stegen i svenska Natoprocessen

Cyberangreppet från Iran kom i ett ansträngt läge för Sverige – med koranbränningar och en Natoprocess. Enligt Fredrik Hallström, operativ chef på Säpo, underblåste det hotet mot Sverige. – Vi har lyckats koppla det till revolutionsgardet, säger han.

Cyberangreppet från Iran kom i ett ansträngt läge för Sverige – med koranbränningar och en Natoprocess. Enligt Fredrik Hallström, operativ chef på Säpo, underblåste det hotet mot Sverige. ”Vi har lyckats koppla det till revolutionsgardet”, säger han.

Ett stort antal svenskar väcktes den 1 augusti i år av sms till deras mobiler. I meddelandet, som skickades under natten och gick ut till cirka 15 000 olika personer, fick de en uppmaning om att hämnas på koranbrännare. En grupp som kallade sig Anzu team stod som avsändare av massutskicket, men det var bara en fasad. Säkerhetspolisen har i det tysta bedrivit en förundersökning och fått fram att Irans ökända säkerhetstjänst var de som egentligen låg bakom kuppen. – Förundersökningen visar att det var den iranska staten via det iranska islamska revolutionsgardet, IRGC, som genomförde ett dataintrång hos ett svenskt företag som driver en större sms-tjänst. Genom utredningen har vi kunnat slå fast identiteterna på de iranska hackare som genomförde det grova dataintrånget, säger senior åklagare Mats Ljungqvist, på Riksenheten för säkerhetsmål, i ett pressmeddelande. Påverkansoperationen: Skapa splittring Enligt åklagaren var motivet med den iranska specialoperationen att skapa splittring i det svenska samhället och påverka opinionen i Sverige. Under den aktuella tiden befann sig Sverige i en natoprocess samtidigt som koranbränningarna hade lett till protester i utlandet, mot Sverige, och även försämrat säkerhetsläget. – Säkerhetspolisen kan fastslå att en cybergruppering agerat på uppdrag av det iranska revolutionsgardet för att genomföra en påverkanskampanj. Syftet var bland annat att måla upp bilden av Sverige som ett islamfientligt land och skapa splittring i samhället, säger Fredrik Hallström, operativ chef vid Säkerhetspolisen, i ett uttalande. Trots att Säpo lyckats få fram namnen på de iranska statshackarna bakom den säkerhetshotande operationen har förundersökningen om grovt dataintrång nu lagts ned. Anledningen är att åklagaren anser att det inte går att åtala personerna. Misstankarna mot dem kvarstår dock, och utredningen kan öppnas upp igenom under den tioåriga preskriptionstiden. – Eftersom aktörerna agerar för en främmande makt, i detta fall Iran, gör vi bedömningen att förutsättningar för lagföring utomlands eller utlämning till Sverige saknas för de personer som misstänks ligga bakom intrånget, säger Mats Ljungqvist. Säpo fruktar: ”Kan komma att eskalera” I uttalandet säger Fredrik Hallström: – Vi ser mycket allvarligt på den säkerhetshotande verksamhet som bedrivs mot Sverige. Det kan handla om en kombination av lagliga och olagliga metoder där målet kan vara både att skapa stabilitet för den egna regimen, svartmåla andra länder, stjäla information eller påverka politiska beslut. Sårbarheter och tillfällen som uppstår utnyttjas systematiskt för att genomföra säkerhetshotande verksamhet. Säpo befarar att liknande operationer mot Sverige kommer fortsätta – och bli värre. – Främmande makt utnyttjar sårbarheter för att främja sin egen agenda. Vi ser att de nu agerar allt mer aggressivt och det är en utveckling som sannolikt kan komma att eskalera. Här är det viktigt att alla delar av samhället ser över det egna skyddet, säger Fredrik Hallström.

Det går framåt för statsminister Kristersson. Mycket pekar på att uppmärksamheten kring natoprocessen när Ungern tillslut sa ja påverkat opinionen till Kristerssons fördel. För tredje TV4 Väljaropinion i rad ökar stödet för Moderaterna (+1.4 procent). Samtidigt minskar stödet för Socialdemokraterna (-0,5 procent) för fjärde sammanvägningen i rad. Också Centerpartiet (-0,4 procent) tappar ytterligare och hamnar nu på riksdagsspärren på fyra procent. I övrigt är det små eller inga förändringar. SD hamnar på 21,0 procent. Så går det för småpartierna Småpartierna hamnar strax över eller en bit under riksdagsspärren när Miljöpartiet hamnar på 4,3 procent, Kristdemokraterna får 3,4 procent och Liberalerna 2,9 procent. Resultaten lär stressa många eftersom EU parlamentsvalet den 9 juni kommer allt närmare. TV4 väljaropinion är gjord av forskare vid Göteborgs universitet som sammanvägt resultatet av flera mätningar som är publicerade i större medier på senare tid . Gapet blir mindre Trots minskningarna på senare tid har Socialdemokraterna gått upp rejält (+5,0 procent) sedan riksdagsvalet 2022. Magdalena Andersson hade blivit statsminister om det vore val idag. Men att Moderaterna nu ökar samtidigt som Socialdemokraterna och Centerpartiet minskar har lett till att gapet mellan dom båda regeringsalternativen också blir mindre. Tidöpartierna ökar sitt stöd med +0,9 procent samtidigt som Socialdemokraternas regeringsunderlag tappar 0,7 procent sedan förra sammanvägningen i TV4 Väljaropinion den 23 februari.

Under måndagsförmiddagen välkomnades Ulf Kristersson till Natos högkvarter i Bryssel av generalsekreteraren Jens Stoltenberg. I torsdags förra veckan blev Sverige officiellt medlemmar i Nato. Nu avverkas ytterligare ett formellt steg i Natoprocessen – flagghissningen. Texten uppdateras...

Torsdagen den 7 mars skrevs svensk historia efter en två år lång Natoprocess. På podiet i Vita huset i Washington stod bland annat utrikesminister Tobias Billström (M) och var med under det stora ögonblicket. Vad är dina tankar i att vi är här nu? – Det är en stor, viktig och historisk process. 200 år utav militär alliansfrihet är nu till ända och vi påbörjar ett nytt kapitel i vår lands historia, säger han i Nyhetsmorgon. Ny säkerhetspolitisk doktrin Tobias Billström betonar att Sverige nu har en ny säkerhetspolitisk doktrin och ett nytt säkerhetspolitiskt förhållningssätt. – Vi ska försvara Sverige, inte bara själva, utan också tillsammans med andra. Vi ska också försvara hela Natos territorium. Så det är stora och viktiga uppgifter som ligger framför oss, nu när vi har själva Natoprocessen bakom oss, säger han. Blir ditt uppdrag annorlunda nu? – Annorlunda blir det definitivt. Säkerhetspolitiken kommer nu att utformas i samarbete med de övriga 31 staterna i Nato och det är någonting nytt. Samarbete med Nato har Sverige haft under flera års tid och det här är den naturliga slutpunkten på det samarbetet – det vill säga fullt medlemskap för Sverige. Inga permanenta USA-baser Men det blir inte några permanenta amerikanska baser på svenskt territorium. Enligt Tobias Billström verkar det inte ens finns något intresse från USA:s sida. – Vi kommer att upprätta och har upprättat ett DCA-avtal, som nu ska beslutas i Riksdagen. Det vill säga ett samarbetsavtal med USA, och det kommer innehålla reglering av amerikansk närvaro i Sverige, men inga permanenta baser, säger han. Det finns inget förbud inskrivet i nuläget vad gäller kärnvapen på svensk mark, efter vårt tillträde i Nato. Kan det bli aktuellt? – Regeringen har inte för avsikt att arbeta på något annat vis än Norge och Danmark, det vill säga, undantagen som man från de här ländernas sida haft när det gäller kärnvapen i fredstid på eget territorium. – Något förbud däremot ser inte regeringen som aktuellt i det här läget.

När röken lagt sig, mandatperioden är slut och Kristersson en dag lägger politiken på hyllan kommer den 7 mars 2024 vara en av hans viktigaste dagar – kanske den viktigaste. Det var visserligen Socialdemokraterna som – om än motvilligt – inledde Natoprocessen genom att först kovända, och sedan lämna in en ansökan. Det var Socialdemokraterna som skrev under avtalet i Madrid som låg till grund för den fortsatta natoprocessen. Men riksdagsvalet kom emellan, och det blev Kristersson som fick uppdraget att leda Natoprocessen i hamn. Kristersson har under sin 18 månader långa Natoresa fått hantera en milt sagt instabil och lynnig president Erdogan och en lika opålitlig ungersk premiärminister. Lägg till det PKK-demonstrationer och koranbränningar i en tillsynes aldrig sinande ström. Kristersson har fått kritik där man menat att han krökt rygg för diktatorer – men han lyckades till slut. Enorm militär skillnad Alla riksdagspartier utom V och MP är för ett svenskt Natomedlemskap. En väldigt stor majoritet av riksdagen alltså. Det finns en anledning till det. Oavsett om man gillar eller ogillar Nato så har de facto inget Natoland blivit anfallet under dess 75-åriga historia. Sverige är militärt sett i ett löjligt mycket bättre läge när vi är medlemmar i Nato. Före Natomedlemskapet hade vi ”försvarsförsäkringar” men inga ”försvarsgarantier” som ett Natomedlemskap innebär. Det är en avgörande skillnad. Före Nato var vi i ungefär samma situation som Ukraina var. Vi hade, om vi blivit anfallna av Ryssland, fått vapenleveranser och sjukvårdsartiklar – men det hade inte kommit några amerikanska soldater som kämpat för vår frihet. Ica-handlare och sjuksköterskor skulle försvara vår frihet Det hade varit svenska folket som – precis som i Ukraina – hade fått hålla i gevären. Det hade varit Ica-handlare Jansson och sjuksköterskan Andersson som skulle försvara vår frihet och möta ryska erfarna specialstyrkor. Med ett Natomedlemskap har vi Artikel 5 i Natofördraget att förlita oss på. Det betyder ”en för alla – alla för en” betyder ”, som Kristersson sa flera gånger i sitt tal till nationen. Om vi som Natomedlemmar nu blir angripna så möter Ryssland inte bara Sverige – utan även USA, Tyskland, Frankrike, Kanada, Storbritannien och hela Natos 32 nationers samlade stridskraft. I det säkerhetsläge Sverige och Europa befinner sig i är det – milt uttryckt – väldigt stor skillnad. Kristersson bärgade hem pokalen – har anledning att fira Betalar Sverige ett högt pris för denna enorma militära skillnad? Det beror på vem du frågar. Många är oroade för vad som händer om Donald Trump blir president. Hans Natokritiska uttalanden har fått politiker i Europa att fundera på hur Nato klarar sig utan USA under de fyra år han möjligen är president. Det finns oklarheter vad gäller kärnvapen på svensk mark och en oro för att Sverige dras in i krig som vi inte har att göra med. Men en bred parlamentarisk enighet råder om att det bästa för Sverige är att vi är medlemmar. Kristersson var statsministern som bärgade hem pokalen. När Kristersson åker hem igen väntar säkert nya sprängningar, ekonomisk oro och jobbiga opinionssiffror. Men idag kommer han säkerligen att fira.

Ett nytt nummer av Larm har precis skickats till tryckeriet. Satirtidningens första nummer kom ut förra sommaren i samband med Nato-mötet i Litauens huvudstad Vilnius. Bakom tidningen står Tecknarupproret som lanserades i april 2022 på Aftonbladet, och var från början tänkt som en kort, tidsbegränsad aktion. Men de växte snabbt, både i antal tecknare och i format. Namnet Larm har de lånat från den franska satirtidningen Le Charivari och betyder “folkligt larm”, i meningen oljud. – Vi vill utgöra en motvikt mot gängse media som misslyckats i att erbjuda den svenska allmänheten en objektiv rapportering om Nato och riskerna med ett Natomedlemskap. Och ett gott skratt, på Natolobbyns bekostnad, säger Karin Zaric Sunvisson, satirtecknare och Initiativtagare till Tecknaruppropet. ”Kommer aldrig godta Natomedlemskapet” Själva tidningen Larm startades med målet att skapa opinion mot ett svenskt Natointräde och verka för att Sverige ska skriva under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Men så blev det inte. I stället blir Sverige nu fullständig medlem i försvarsalliansen. – Det var förstås väntat. Men vi kommer aldrig att godta Natomedlemskapet eftersom det inte har förankrats hos det svenska folket genom en folkomröstning. I stället hänvisar man till opinionsundersökningar, men en opinionsundersökning kan aldrig ersätta en demokratisk process. Ska vi kanske ersätta riksdagsvalet också med en opinionsundersökning? Enligt Karin Zaric Sunvisson behövs satirtidningen nu mer än någonsin. – Motståndet mot Nato måste fortsätta även inifrån. De som tror att förnedringen och eftergifterna tar slut nu har grundligt fel, Natoprocessen var bara en försmak. Dessutom kommer nu DCA-avtalet som skrivits under utan politisk debatt eller nämnvärd medial uppmärksamhet. Både Natomedlemskapet och DCA innebär att kärnvapen kan föras in och placeras på svensk mark. Men DCA måste också röstas igenom i Riksdagen och går alltså fortfarande att stoppa. Det har vi skrivit upp på vår att göra-lista, säger hon. Nya numret dödförklarar svensk alliansfrihet I dag är det cirka 200 tecknare som står bakom Tecknaruppropet, bland annat ”Pettson och Findus”-skaparen Sven Nordqvist, Cecilia Torudd som ligger bakom ”Ensamma mamman” och Jan Lööf. När uppropet startade var de drygt 70. Alla tecknare har dock inte medverkar i tidningen, utan redaktionen är flytande och ser lite olika ut för varje nummer. Varför tror du att så många svenska tecknare vill bidra till tidningen? – För att vi ser vad som håller på att hända. Hur militarismen äter sig in i samhällskroppen. Numret som trycks i detta nu har upprustning som tema och i tidningen dödförklaras även den svenska alliansfriheten – samtidigt som dess återuppståndelse förutspås. Hur kommer ni ge uttryck för ett motstånd framöver? – Vi kommer fortsätta att ge ut LARM och vår grupp växer hela tiden. I stället för att misströsta omsätter vi vår oro och ilska i rasande kreativ handling, säger Karin Zaric Sunvisson. Satirtidningen Larm är gratis och sprids genom att tecknare runtom i landet delar ut tidningen på sin hemort – för att inte bara nå ut i storstäder utan hela landet.

Planet avgår från Arlanda under eftermiddagen. – Det enda rimliga är att det handlar om Natoprocessen. Men Sverige väntar fortfarande på att Ungern ska deponera sina dokument i USA. Allt pekar på att det kommer ske i närtid, säger Per Hermanrud, politisk kommentator på TV4 Nyheterna. Uppgiften om själva resan till USA bekräftas på regeringens hemsida. Men det står inget om det handlar om just Natomedlemskapet. ”Under besöket sker bland annat bilaterala möten med den amerikanska administrationen och möten med kongressledamöter”, står det i pressmeddelandet. Ungerns nyvalde president Tamás Sulyok godkände på tisdagen Sverige Natoansökan. Texten uppdateras.