Efter nya skräpballonger – Sydkorea hotar sätta upp propagandahögtalare

Ukrainska underrättelseuppgifter gör gällande att över 10 000 nordkoreanska soldater ska sluta upp på Rysslands sida i landets pågående anfallskrig mot Ukraina. Den första gruppen, cirka 2 600 stycken, kommer skickas till Kursk-regionen i Ryssland som delvis kontrolleras av ukrainska styrkor. – Den mest problematiska av Rysslands alla allierade är just Nordkorea. De mängder av militär utrustning som de levererar påverkar verkligen intensiteten i striderna, säger Kyrylo Budanov, chef för den ukrainska militära underrättelsetjänsten GUR. Nordkorea har förnekat uppgifterna, som de kallar för grundlösa rykten vars syfte är att ”underminera det vänskapliga samarbetet mellan två självständiga stater”. Ryssland har nöjt sig med att säga att landets samarbete med diktaturen Nordkorea inte är riktat mot Sydkoreas säkerhetsintressen. Kan skicka anfallsvapen och militär personal Men konsekvensen av den allt mer intensifierade relationen länderna emellan kan i stället sluta med att Sydkorea frångår sin tidigare linje i kriget. Från att fram tills nu endast ha skickat humanitärt bistånd till Ukraina överväger man nu att skicka både anfallsvapen – och militär personal. – Det finns en möjlighet att personal kommer skickas till Ukraina för att övervaka de nordkoreanska specialstyrkorna, säger en anonym regeringskälla enligt nyhetsbyrån Yonhap. Exakt vad den sydkoreanska personalen kan tänkas hjälpa till med är inte klarlagt, men de kan bland annat tänkas delta i förhör med tillfångatagna nordkoreanska soldater och övervaka stridsdugligheten hos dem. Frostig relation – finns inget fredsavtal Om de bittra fienderna på Koreahalvön involveras i kriget markerar det ytterligare en upptrappning mellan länderna, som formellt fortfarande befinner sig i krig med varandra eftersom något fredsavtal aldrig undertecknats efter Koreakrigets slut 1953. Sydkorea har ett av världens största ammunitionslager, och om landet hörsammar president Volodymyr Zelenskyjs vädjan om hjälp från sina internationella partners kan det få betydande effekt på slagfältet.

Nihon Hidankyo, en organisation som jobbar för nedrustning av kärnvapen, fick Nobels fredspris i år med motiveringen att ”användningen av kärnvapen inte lika otänkbar som innan”. Nobelpriskommitténs val kan kopplas till Rysslands hot om kärnvapen, menar Jakob Hallgren, som är direktör vid Utrikespolitiska institutet. – Den här normen mot användande av kärnvapen som har funnits sen 1945, eller tabut mot användande av kärnvapen som ibland brukar kallas, börjar väl erodera, vittra. Då vill man påminna om dessa dödsbringande vapens fruktansvärda effekter. Så det är ett farligt spel att hota om dessa vapen, säger Jakob Hallgren. Han har en lång erfarenhet av att jobba med kärnvapenfrågan, bland annat som Sveriges ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor och som ambassadör i Sydkorea, och menar att det finns mycket som talar för att det kan bli en upprustning igen, inte minst att avtalen som skrevs under kalla kriget håller på att gå ut. Kina utgör största risken för kärnvapenupprustning USA och Ryssland är det länder i världen som beräknas ha flest kärnvapen, men även Kina, Storbritannien och Frankrike hör till de fem erkända kärnvapenstaterna. Förutom dessa har numera även Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea kärnvapen. I Europa har en debatt om kärnvapen inletts i ljuset av USA-valet. – Anledningen till att man talar om det i Europa handlar mycket om chansen att Donald Trump vinner presidentvalet. Det han har sagt om Nato har oroat ganska mycket i Europa, att man till och med kanske ska lämna Nato, säger Jakob Hallgren. Han menar att Kina utgör den största risken för att sätta igång en upprustningsspiral med kärnvapen. – Det finns trovärdiga uppgifter om att Kina ökar ganska offensivt. Kina har 500 vapen i dag, det finns uppgifter om att man ska gå upp till 1 000 eller 1 500. Det gör att de övriga kärnvapenstaterna blir oroliga. För här kommer då en stat som ruckar balansen, säger Jakob Hallgren. Flera avtal från Kalla kriget håller på att gå ut 1980 fanns det 80 000 kärnvapen i världen, vilket har minskat till 12 000. Det är ett resultat av avtal och begränsningar som framför allt Ryssland och USA har kommit överens om. – Vad det gäller just Kina, så handlar det väl om att Kina har en ambition att bli stormakt, eller det så kallade kinesiska folkets pånyttfödelse. När man är en supermakt finns det vissa attribut som kommer med det, och ett av dem är då att ha mycket kärnvapen och ha en förmåga till avskräckning, säger Jakob Hallgren. I både kärnvapenländer som USA och Indien, som har svåra relationer med Kina skapar detta en oro, vilket kan leda till en potentiell dominoeffekt. Bland annat den kinesiska långdistansroboten, som är något som inte setts på över 40 år från Kina, menar Hallgren dock är oroväckande. – Men de förvarnade i förväg och berättade för ryssarna och amerikanerna att nu kommer vi att skicka den här missilen. Alltså, det är inte på riktigt, säger Hallgren. Nya avtal mot kärnvapenanvändning ska enligt Ryssland tas upp för diskussion mellan kärnvapenländerna och det finns fortfarande kvarvarande avtal som respekteras.

Nordkorea ska enligt Sydkoreas underrättelsetjänst skicka närmare 12 000 soldater för att strida på Rysslands sida i kriget mot Ukraina. Nu rapporterar både Business Insider och Newsweek att 1 5000 nordkoreanska soldater har anslutit. Det är satellitbilder från Sydkoreas underrättelsetjänst som sägs visa specialstyrkorna som ska få träning i Ryssland innan de skickas vidare till fronten för att delta i invasionskriget. Soldaterna ska ha fått förfalskade id-handlingar, ryska uniformer samt vapen och trupprörelserna ska ha observerats någon gång mellan den 8 och 13 oktober. Fördömer agerandet På bilderna ska flera hundra personer ses samlas på olika förläggningar i ryska Fjärran östern. De ska också, enligt sydkoreanska underrättelsetjänsten, visa hur ryska fartyg transporterar soldater till Ryssland. Enligt underrättelsetjänsten ses samarbetet mellan Ryssland och Nordkorea som ett ”allvarligt säkerhetshot” mot hela det internationella samfundet. Mark Rutte, Natos generalsekreterare, har ännu inte kunnat bekräfta uppgifter. Men han fördömer Nordkoreas agerande. – De hjälper att göda Rysslands krig på alla sätt de kan, säger han på sin presskonferens efter Natos försvarsministermöte i Bryssel. Tidigare har Vita huset gått ut och sagt att de är oroade över uppgifterna.

Nordkorea förstärker Ryssland med 12 000 trupper, enligt uppgifter från den sydkoreanska underrättelsetjänsten. Nu reagerar Sydkoreas president Yoon Suk Yeol på ländernas allt tätare samarbete. – Det är ett allvarligt säkerhetshot mot det internationella samfundet, säger han enligt Reuters.

Diktaturen Nordkorea har fattat beslut om att skicka omfattande militär hjälp till Rysslands invasionskrig i Ukraina. Det rör sig om 12.000 soldater, inklusive specialstyrkor, enligt Sydkoreas underrättelsetjänst Nis.

Enligt Sydkoreas underrättelsetjänst har 12 000 nordkoreanska soldater skickats till Ryssland för att delta i kriget mot Ukraina. Sydkoreas regering beskriver situationen som ett ”allvarligt hot mot det internationella samfundet”. Västländerna måste tänka på vad som händer om soldater från Nordkorea dödas av vapen från väst, menar militärexperten Jörgen Elfving. – Den nordkoreanske ledaren är ingen rationell aktör, säger han.

PEKING. Nordkorea spränger vägar som leder till Sydkorea. Sydkoreas militär svarar med varningsskott. Relationen mellan grannländerna på den koreanska halvön har försämrats kraftigt sedan Nordkorea i början av året övergav målet om en återförening.

Han Kang är en helande kraft i ett misogynt och splittrat Sydkorea. Det tror forskaren Youngeun Koo, som undervisar om det samtida koreanska samhället vid Lunds universitet. – Alla kvinnor i min ålder säger samma sak: Tack gode Gud att det blev en kvinna som vann, säger hon.

Putin är tydlig: Ryssland är i krig med väst. Invasionen av Ukraina och skarpa ord om forna Sovjet har lett till en militär upprustning i grannländerna som saknar motstycke i modern tid. Enklaven Kaliningrad, där ryska Östersjöflottan har sin bas, ses som Rysslands utpost mot väst – och grannländerna förstärker nu gränserna bäst de kan. Litauen har befäst ytterligare en bro över floden Nemunas på rutten mot den ryska enklaven, skriver landets försvarsdepartement på X på onsdagen – och det är bara den senaste i raden. En enorm försvarsanläggning Sedan juli har flera broar förstärks med pansarvärnshinder, diken har grävts, barriärer byggts och minfält har lagts vid gränsen till Kaliningrad, som bara finns i rysk ägo för ett ändamål. – Det är en försvarsanläggning. Det är allting ifrån kärnvapenbunkrar till markförband. Och det måste finnas ordentliga förberedelser för att ta hand om Kaliningrad militärt och för att se till att Ryssland inte kan göra något därifrån i händelse av ett krig, säger Joakim Paasikivi, militärexpert. Paasikivi förklarar att Litauen, och övriga Baltländer, nu går från en strategi med så kallade ”snubbeltrådsförband” till att skapa en reell militär förmåga att försvara länderna direkt vid gränsen. Polen bygger ”Eastern shield” Samtidigt rustar Polen – som också gränsar mot enklaven – i ännu större utsträckning än Litauen. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. Enligt Paasikivi handlar det om ”klassiska försvarslinjer”. – Det är av den typ man hade under den kallaste delen av kalla kriget med olika typer av hinder och varningssystem. Det här blir inte bara ett militärt försvar, utan också en möjlighet att hantera allt från cyberangrepp till en militariserat flyktingvåg, sabotage och i värsta fall militära angrepp. Det är en glidande skala, säger han. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på den polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen. Realistiska ryska hot I östra Europa är det tydligt att ett krig pågår – och hotet från Ryssland är ständigt närvarande. Joakim Paasikivi vill inte kalla det man känner för ”skräck”, utan för ”realism”. – Det är en hög grad realism när man har en kärnvapenmakt som granne, som har anfallit en annan granne, och som dessutom i tv-propaganda nästan dagligen talar om att man måste slå de lömska polackerna och att balterna inte ska tro att de finns, säger han och fortsätter: – Det är ett reellt hot men just nu är förmågan på den ryska sidan inte tillräcklig för att göra någonting av det här hotet. Den militära upprustningen sker från en extremt låg nivå. Ambitionerna är stora – att Europa ska ta hand om sitt eget försvar och inte förlita sig på USA – och det kan också innebära ett problem, förklarar militärexperten. – Det har stora säkerhetspolitiska konsekvenser om man misslyckas. Kanske får vi betala dem i blod men också att det försämrar förhållandet till USA om vi sjabblar bort det här, säger Joakim Paasikivi.

Nobelkommitténs ordförande Jörgen Watne Frydnes motiverade priset ”… för att genom vittnesmål ha visat att kärnvapen aldrig får användas igen”. Nihon Hidankyo är en fredsorganisation som verkat i det tysta och ofta i motvind. Organisationen består av överlevande och anhöriga från USA:s atombombningar mot Hiroshima och Nagasaki under andra världskriget slut. Ohyggliga berättelser Med sina ohyggliga berättelser från kärnvapenbombningarna för 80 år sedan har de så kallade hibakushas, överlevarna, oförtrutet arbetat mot kärnvapen i världen. Och frågan har under anfallskriget i Ukraina aktualiserats på nytt sedan Ryssland och president Vladimir Putin gång på gång hotat med kärnvapen.

I Mellanöstern hotar kärnvapennationen Israel att bomba Irans anläggningar. Iran har ännu inga färdiga vapen, men är på god väg. I Nordkorea har kärnvapen utvecklats och i grannlandet Sydkorea vill en stor majoritet ha kärnvapen i rädsla från hotet i norr. Och de internationella avtalen om nedrustning av kärnvapen är på väg att löpa ut. Dessutom efterlevs nedrustningsavtalen i begränsad utsträckning. Inte med i förhandssnacket Nihon Hidankyo fanns inte med i diskussionen om troliga vinnare, men nobelkommitténs val gör nu att frågan om kärnvapenanvändning får stort utrymme på den internationella scenen. Och de är få som inte applåderar norska nobelkommitténs val.