Elbolag betalar ut mångmiljardbelopp efter storbrand

När den senaste elräkningen kom blev Lars Falkenborg i Märsta utanför Stockholm chockad över att nätavgiften var mer än dubbel så stor som kostnaden för själva elen. För tre månaders elförbrukning skulle han betala 1 900 kronor medan elnätsavgiften var 5 190 kronor. – Jag blir irriterad. Jag tycker att det är klart att man ska betala en elnätsavgift. Det är inte fråga om det. Men den ska ju vara skälig och i min värld har man passerat skäligt med råge, säger Lars Falkenborg. Ökning med 70 procent Han har bott i samma hus i 22 år och stadigt sett sin avgift öka. Samma utveckling gäller även för elkunder i landet i stort. År 2004 var elnätsavgiften för en genomsnittsvilla med en årsförbrukning på 20 000 kWh 6 130 kronor per år före skatt. Elbolagens nätavgift har sedan dess stigit till 10 390 kronor per år. Det är en ökning med nästan 70 procent. Samtidigt har konsumentprisindex, KPI, den genomsnittliga kostnaden för varor i Sverige inte stigit i samma takt under motsvarande period. För KPI är ökningen istället omkring 50 procent. Det visar en sammanställning från Villaägarnas riksförbund. – På många platser i Sverige är den här avgiften helt uppåt väggarna för hög, säger Jonathan Lindgren, samhällspolitisk expert på Villaägarna. Går inte att förhandla om priset För elnätsavgifter gäller lokalt monopol och det går inte som kund att förhandla om priset. Villaägarna tycker att elnätsavgifterna stigit alldeles för kraftigt, men elbolagen menar att avgifterna behöver ligga på nuvarande nivå för att finansiera grön omställning, samt investeringar i stormsäkring och utbyggnad av näten. – Avgifterna ligger inom de intäktsramar som Energimarknadsinspektionen beslutat om. De är därför per definition skäliga och rimliga. Energimarknadsinspektionen har tagit hänsyn till och gjort avvägningar mellan vad som är skäligt och rimligt för kunderna och vad som är skäligt och rimligt för elnätsföretagen, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnät på elbolagens branschorganisation Energiföretagen. Vill ha lägre elnätsavgift Lars Falkenborg och hans familj i Märsta har försökt påverka sin elkostnad genom installera bergvärme och vara sparsamma med elförbrukningen hemma. Men de skulle även vilja se en lägre elnätsavgift. – Det värsta av alltihopa är att det inte finns någon möjlighet att påverka elnätsavgiften. Man bor där man bor och får stillatigande ta emot och betala, säger Lars Falkenborg.

Ukrainas största elbolag, DTEK, säger att 80 procent av deras kapacitet gått om intet i attackerna, och att det kan ta ett och ett halvt år att återuppbygga anläggningarna. – Det är ett sätt att påverka den ukrainska motståndsviljan. Har man inte tillgång till elektricitet eller värme, då blir det ganska jobbigt för civilbefolkningen, säger den före detta överstelöjtnanten Jörgen Elfving. I natt vädjade president Zelenskyj om mer luftvärnssystem och robotar från väst. – Amerika, Europa, våra övriga partners, alla vet vad vi behöver just nu. Alla vet hur viktigt det är just nu att hjälpa oss att skydda oss själva från dessa angrepp, säger Volodymyr Zelenskyj. Hösten 2022 slog Ryssland ut halva Ukrainas elförsörjning och lämnade 10 miljoner ukrainare strömlösa. Utan hjälp från omvärlden finns risk att det blir lika illa den här gången också. – Under förutsättningar att Ryssland har tillgång till robotar och att det ukrainska luftförsvaret är degraderat, då skulle man kunna komma upp i samma skadeverkningar, säger Jörgen Elfving.

Flera värmekraftverk i västra och centrala Ukraina har blivit angripna, enligt ukrainska elbolag och myndigheter. Det sägs ha orsakat strömavbrott på flera håll, bland annat i regionen Dnipropetrovsk. Allt som allt avfyrade invasionsstyrkorna 99 projektiler mot Ukraina under natten, enligt en sammanställning från den ukrainska militären. Det handlar om 60 attackdrönare och 39 robotar av olika slag. Alla utom 15 projektiler uppges ha blivit stoppade av luftvärnet. Flera regioner drabbade Tio av Ukrainas totalt 27 regioner drabbades av nattens anfall, enligt landets inrikesdepartement. Flera civila människor och bostäder rapporteras ha kommit till skada. I Rumänien har det hittats delar av vad man tror är en drönare, ungefär två mil från gränsen till Ukraina. Saken utreds vidare, enligt det rumänska inrikesdepartementet. Vid en liknande händelse i december kallades Rysslands ambassadör upp för ett samtal på Natolandets utrikesdepartement i Bukarest. Polen markerar Nattens anfall i västra Ukraina fick också Polens militär att agera, då flera militärflygplan skickades upp i luften i en markering.

Många elbolag är nu på väg att bygga nytt och renovera sina vattenkraftverk i de redan exploaterade älvarna. Först ut är Rengårds kraftstation i Skellefteälven. – Det är samma vatten som ska igenom systemet så vi kan bara få ut lite mer effekt, men med nybyggnationen kommer vi kunna köra mer när det krävs, säger Susanne Öhrvall, affärsenhetschef för vattenkraft på Skellefteå kraft. Halva produktionen Elva av landets älvar, står för nästan hälften av Sveriges elproduktion. Torneälven, Kalixälven och Piteälven skyddas enligt miljöbalken mot reglering. Och efter omfattande protester mot en utbyggnad av Vindelälven för mer än 50 år sedan blev även den skyddad.

Men Bengt Nordén, professor i fysikalisk kemi och ledamot i Kungliga vetenskapsakademin anser att de orörda älvarna borde byggas ut. – Vi är i ett sådant allvarligt läge och vattenkraften är det mest miljövänliga energislaget. Vi måste prioritera elproduktionen och bygga ut de orörda älvarna säger han. Vill se pumpkraftverk Han vill se särskilda pumpkraftverk som kan lagra mycket energi vilket behövs när det inte blåser. – Vindkraften är också miljövänlig, men vi måste ha en energiproduktion som går att lagra när det inte blåser, det kan man göra genom att pumpa upp vatten i stora magasin, som ett stort batteri, säger Bengt Nordén.

I nuläget finns inget parti som driver frågan om att bygga ut de orörda älvarna – det är heller inget som Skellefteå kraft planerar.

Erik Söderlund som bor vid Kalix älv är helt emot en utbyggnad. – Uttern som lever vid strandkanten påverkas och laxen, ja allt som finns i vattnet, det blir en enormt stor biologisk påverkan, säger han och fortsätter: – Vi måste göra mycket för den gröna omställningen och klimatkrisen, men vi ska inte bygga ut de orörda älvarna!

Februari är nästan slut. Och för den stora merparten med vanligt rörligt elpris är det snittpriset för månaden som är intressant. Snittpriset för februari landar preliminärt på mellan 45 och 52 öre per kilowattimme (kWh), enligt det rena elpriset på elbörsen Nord Pool, det högre priset i södra halvan av landet. Varmare februari Det är en halvering jämfört med februari i fjol, och 15–30 öre lägre än i januari. Den snart gångna månaden var varmare än i fjol, jämfört med hur det såg ut tidigare i vinter – Kylan har släppt, februari var en grad varmare än normalt, jämfört med november, december och januari som var kallare än vanligt, säger Johan Sigvardsson, analytiker på elhandelsbolaget Bixia. Klart lägre bränslepriser, i första hand gas, har pressat priserna på el även på kontinenten. – Bränslepriserna är nere på nivåer som innan det drog iväg sommaren 2021, säger Sigvardsson. Blir tvärtom Tidigare drog Tyskland upp priset i Norden via den smittoeffekt som uppstår när elkablarna sitter ihop över landsgränserna. Nu är det snarare tvärtom. Även om det slutar blåsa och blir kallt i Sverige så håller de tyska elpriserna på motsvarande vis tillbaka våra fakturor i norr, enligt Johan Sigvardsson. Lågkonjunkturen gör också att efterfrågan går ner något. Samtidigt kommer mer sol- och vindkraft ut på elmarknaden. Ökat utbud och lägre efterfrågan talar för relativt låga elpriser i vår och även resten av året, vilket indikeras på terminsmarknaden där elkontrakt för framtiden handlas. Mars- och aprilpriset ser i nuläget ut att hamna runt 50 öre/kWh som snitt i Norden, även det en halvering jämfört med samma månader förra året. Ovanpå elpriset noterat på Nord Pool tillkommer elskatt, moms och elnätsavgift. Just nätavgiften har många elbolag höjt kraftigt från årsskiftet.

Under morgondagen uppgår elpriset till 1:90 kronor per kilowatttimme. Även i övriga geografiska områden lyfter priset. I området 1 och 2 uppgår priset till 85 öre per kilowattimme.  Utöver denna kostnad tillkommer även skatter och elbolagens avgifter.

36 öre per kilowattimme (kWh). Det blev snittpriset i oktober i Sydsverige (elområde 4). Det är det lägsta priset sedan november 2020, ett år med ovanligt låga priser. Även i övriga Sverige kunde elkonsumenterna köpa billig el i oktober, enligt snittpriset på Nord Pool, det pris som ligger till grund för alla dem med rörliga elavtal. Parallellt med de kraftiga prisfallen jämfört med förra hösten och vinterns nivåer har också den minskade elförbrukningen kommit av sig. — Vi såg en liten avtagande minskning i september, säger Lars Nilsson, analytiker på Energimyndigheten. Svagt upp I oktober finns enbart preliminära siffror ännu, men det är inget Lars Nilsson kan säga något om ännu. Men han är inte främmande för att minskningen avtagit än mer jämfört med samma period i fjol. — Kanske en ökning till och med, säger han. Preliminära siffror från branschorganisationen Energiföretagen visar att elanvändningen i hushåll och företag under vecka 42, 16-22 oktober, ökade med en procent jämfört med samma vecka förra året, med hänsyn taget till utomhustemperaturen. Åtminstone två saker kan förklara att elanvändningen inte minskar längre. Förutom prisraset, så har hushåll och företag redan dragit ner förbrukningen. Det blir svårare och svårare att hitta än mer sparpotential. "Lågt hängande frukter" — Man har redan tagit de lågt hängande frukterna, säger Magnus Thorstensson på Energiföretagen. — Det är rimligt att anta att man vidtog åtgärder redan då, säger Lars Nilsson om att förbrukningen sedan tidigare har minskat med runt fem procent. Frågan är om det handlar om rena beteendeförändringar eller om det är mer strukturella förändringar. — Det är lite oklart än så länge, säger Lars Nilsson. Enligt en Sifoundersökning som Vattenfall låtit göra svarar tre av fyra att de inte vidtagit några energibesparande åtgärder alls. Fortfarande pekar de framtida elkontrakten, som handlas på Nasdaqs råvarubörs, på att aktörerna på energimarknaden tror på betydligt lägre priser under resten av hösten och vintern jämfört med förra kalla säsongen. De senaste veckorna har elpriset för leverans första kvartalet 2024 pendlat kring 70 öre per kWh som ett snitt i Norden, vilket grovt kan översättas till runt en krona i södra Sverige och omkring 50 öre i norr. Ovanpå de börshandlade priserna tillkommer elbolagens påslag, elskatt, moms och elnätsavgift på i grova slängar över en krona per kWh. Tabell: Elpriset i oktober Period elområde 1 elområde 2 elområde 3 elområde 4 okt 2023 18 öre/kWh 18 33 36 okt 2022 50 51 81 81

Källa: Nord Pool

EU vill att kontinenten ska få billigare el.  Det kan göra att svenska elpriser höjs med 20 procent.  Vinnarna är de stora elbolagen.    Expressens nyhetsapp ger dig alla nyheter – ladda ned den här

Sverige befinner sig i en ekonomiskt tuff period med räntehöjningar och dyrare vardagskostnader. Dock finns det saker en bostadsrättsförening kan göra för att förbättra sin ekonomiska utgångspunkt. Här är Sveriges BostadsrättsCentrums bästa tips.

1. Omförhandla lån Ta kontakt med bostadsrättsföreningens bank och försök omförhandla föreningens lån. Var inte rädd att byta bank om räntan är för hög.
2. Arbeta aktivt för att sänka försäkringspremier Installera och underhåll säkerhetssystem som brandlarm, inbrottslarm och brandsläckare. Detta kan bidra till att föreningen sparar mycket pengar när det kommer till försäkringskostnader.
3. Använd outnyttjade ytor Omvandla outnyttjade ytor, så som vindsutrymmen och lokaler, till lägenheter. Detta kan leda till ekonomisk vinst för föreningen.
4. Installera solceller Att installera solceller är ett bra sätt för en bostadsrättsförening att spara pengar. Föreningen kan då producera el och sälja överskott till elbolag. Läs mer: Villaägare? Så vet du om du drabbas av en skattesmäll 2024