Enorma svarta hålet förbryllar forskarna

70 000 personer i över 200 länder har deltagit i studien Big Joy, som genomförts av Greater Good Science Center på det amerikanska universitetet UC Berkeley. Personerna har under en veckas tid visat konkreta prov på vänlighet – exempelvis genom att plocka skräp, hjälpa en vän med en svår uppgift, eller genom att köpa ett mål mat åt en hemlös person. Inför studien fick deltagarna i enkät svara på frågor kring sitt mentala mående, upplevda stress och personlighet. Efter att därefter under en veckas tid ha visat prov på snällhet fick de än en gång besvara frågorna – och resultaten visade att de då mådde betydligt bättre än tidigare. 26 procent av deltagarna vittnar om att de efter att ha utfört en radda goda gärningar känt sig lyckligare. 30 procent hävdar att deras relationer har förbättrats. 27 procent av deltagarna upplevde även att de genom att ha visat godhet kunnat påverka sina upplevelser av lycka och att de på så vis haft kontroll över sitt välbefinnande. ”Mätbara förändringar” Enligt Emiliana Simon-Thomas, forskningsledare för Greater Good Science Center vid Berkeley-universitetet, är resultaten glädjande, skriver NPR. – De visar på statistiskt signifikanta och mätbara förändringar, som en känsla av större välbefinnande, mindre stress och ett större mått av tillfredsställelse i relationer, säger hon. Forskarstudien är inte heller den första som visar att snällhet tycks leda till att vi mår bättre. Exempelvis visar en tidigare rapport från Greater Good Science-institutet att äldre människor som ägnar sig välgörenhet mår psykiskt bättre än de som inte gör det. Att avsiktligt utföra en god gärning kan också leda till att människor känner att de har kontroll över sina liv, enligt Elissa Epel, professor i psykiatri vid University of California, och en av forskarna bakom studien. – De upplever att de styr över sina känslor, säger hon, och menar att det kan vara en förklaring till de upplevda förbättringarna av välbefinnande. ”Något att hålla fast vid” Att i vardagen visa prov på godhet kan också vara ett sätt att hitta en ljuspunkt i tider, som likt dem vi upplever i dagsläget, ser allt dystrare ut. Det anser Judith Moskowitz, samhällsvetare vid Feinberg School of Medicine vid Northwestern University. – Så många av de saker som orsakar oss stress och sorg är utom vår kontroll. De här korta stunderna av upplevd lycka kan ge oss något att klamra oss fast vi, säger hon till NPR.

Den forne kryptokungen Sam Bankman-Fried tog i veckan en stor risk när han intog vittnesbåset i rättegången mot honom. Det gick inte så bra. Kryptovärldens skeptiker och anhängare är överens: Sam Bankman-Frieds kärlek till rampljuset ser ut att bli hans fall. Domen i det dramatiska rättsfallet faller inom kort. En enorm bedrägerihärva och kraschen av kryptobörsen FTX har nystats upp i domstolen på nedre Manhattan de senaste veckorna. Åtta miljarder dollar har gått upp i rök i ett bedrägeri som utredarna kallat det största i USA:s historia. Huvudpersonen Sam Bankman-Fried, ofta kallad SBF, riskerar 115 års fängelse. En blandning av journalister, kryptoanhängare och vanliga nyfikna har fyllt rättssalen när rättegången nått sin kulmen i och med korsförhöret av Bankman-Fried i veckan. Åtalet består av sju punkter. Alla brott går i grund och botten ut på att Sam Bankman-Fried gjort sig skyldig till grovt bedrägeri. Utan tillstånd har han slussat FTX-kundernas pengar vidare till sitt eget dotterbolag, Alameda research. Pengarna har senare gått upp i rök i riskfyllda affärer, utan att kunderna har haft minsta chans att skydda sina besparingar. När katastrofen var ett faktum och så väl småsparare som riskkapitalister rusade till kryptobörsen för att ta ut sina pengar låste FTX sin sajt. Under rättegången har åklagarna konsekvent undvikt att trassla till historien. De har hållit sig till ett lättbegripligt narrativ: Det är bedrägeri att lägga vantarna på andras pengar – det spelar ingen roll om det är gröna dollarsedlar eller kryptovaluta. Åklagarsidan har lyckats, menar experter som följt rättegången. Oron över att juryn skulle bli förvirrade av tekniska detaljer om snåriga kryptoaffärer har blåst över. En anklagad person som ställer sig i vittnesbåset tar alltid en stor risk. Korsförhören som följer tenderar att bli brutala och risken är att den åtalade stjälper snarare än hjälper sig själv. Men när rättegången mot Sam Bankman-Fried börjat tyda på en fällande dom mot den tidigare kryptostjärnan så chansade försvaret. Draget var inte lyckat. Åklagaren Danielle Sassoon hamrade på med uttalanden som Bankman-Fried gjort i intervjuer, inlägg han skrivit på X och privata meddelanden han skrivit till sitt team under och efter kraschen av FTX. Dessa pekar på att Bankman-Fried kände till bedrägeriet, skodde sig själv och sin familj på andras pengar och själv fattat beslut som till sist tippade kryptobörsen över stupet. Under korsförhöret blev Bankman-Fried allt mer irriterad på åklagaren Sassoons frågor. Enligt NPR svarade han 140 gånger att han att han ”inte mindes”. ”Ibland verkade Bankman-Fried uppgiven och sjönk ihop framför mikrofonen”, konstaterade NPR:s reporter. Sam Bankman-Fried ansågs länge vara kryptovärldens good guy, ett geni med varmt hjärta som skulle föra kryptovaluta in i de fina salongerna. Under rättegången framträdde en mindre smickrande sida av honom. Åklagaren visade bland annat ett meddelande där han kallat FTX:s kunder för ”dumb motherfuckers”. I en annan ordväxling ondgjorde han sig över laggstiftarna: ”Fuck regulators!, skrev han i ett chattmeddelande. Åklagaren fick också in en käftsmäll i slutet av tisdagens korsförhör när hon visade att SBF kallat sig själv och två andra personer i sin innersta krets för ”tre konspiratörer”. ”Om du anklagas för ett enormt bedrägeri och riskerar fängelse i resten av livet kanske du ska tacka nej när ‘Good Morning, America ringer’”, skriver sajten Coindesk, som bevakar kryptobranschen. Trots att han avråddes har Bankman-Fried desperat ställt upp i intervju efter intervju för att bedyra sin oskuld och den strategin slår nu tillbaka mot honom, menar Coindesk. Mycket av det som han en gång sagt har nu vänts emot honom. Sam Bankman-Fried håller fast vid att han är oskyldig till bedrägeribrotten och skyller på sina medarbetare. Tre chefer från hans bolag, däribland hans före detta flickvän Caroline Ellison, har agerat huvudvittnen i rättegången. Alla tre har levererat svidande vittnesmål och pekat ut Bankman-Fried som hjärnan bakom bedrägerierna. Under slutpläderingarna, som startade under onsdagen, anklagade åklagarsidan honom för att ha gjort FTX till en ”pyramid av bedrägerier”. Bedömarna är ense om att det ser mörkt ut för Bankman-Fried. Oavsett utgången har den forne kryptostjärnan svärtat ner branschens rykte, och även inbitna kryptoanhängare är besvikna. Banker som försiktigt öppnat upp för möjligheten att handla med kryptovaluta har dragit öronen åt sig och finansmyndigheterna varnar småsparare för att ge sig in i den volatila handeln. ”Låt det här vara över så att vi allihop kan gå vidare och starta ett nytt kapitel”, sa en uppgiven kryptoinvesterare i en av Coindesks maratonlånga livesändningar under rättegången. Läs mer

På apokalyptiska bilder som kablats ut från motorvägen Interstate 55 nära New Orleans i delstaten Lousiana syns över 150 bilar vara inblandade i en massiv olycka. Minst sju har dött och ytterligare 25 har skadats. Orsaken till kaoset? En ”superdimma” som drog in över motorvägen, förtätad av rök från träskbränder. Olyckan inträffade på måndagsmorgonen och flera fordon krossades efter att blivit överkörda och totalt rammade. – Det lät ”Bom, bom”. Under minst 30 minuter hörde man inget annat än ljudet av krascher, säger en av de drabbade, Clarencia Patterson, till tidningen The Times-Picayune/The New Orleans Advocate. Fler döda väntas Vissa av fordonen brann upp under olyckan och på tisdagsmorgonen skriver amerikanska medier att dödstalet väntas stiga. Dessutom ska ska flera personer ha sökt vård på egen hand, uppger lokala myndigheter. Guvernör John Bel Edwards uppmanar människor att ge blod och ber samtidigt för de skadade och de döda, skriver NPR. På videoklipp från platsen syns det hur människor sitter längs vägen och hur personer desperat försöker hjälpa varandra efter masskrocken. Enligt vädertjänsten NWS så har flera våtmarker i regionen drabbats av bränder och det är i kombination med den täta dimman som har skapat denna ”superdimma”.

Med Robert F Kennedy Jr som oberoende presidentkandidat ändras opinionsläget i USA, visar en väljarundersökning gjord för NPR och PBS. Om Donald Trump ensam ställs mot Joe Biden nästa år blir det mycket jämnt mellan kandidaterna. Om Kennedy däremot är kvar i racet skulle det innebära att Biden leder med sju procentenheter över Trump, enligt undersökningen gjord av Marist. Kennedy inledde sin kandidatur som demokrat, men gick förra veckan över till att vara en oberoende kandidat. Kennedy är son till tidigare justitieministern Robert F Kennedy, som i sin tur var bror till presidenten John F Kennedy.

USA:s utrikesminister Antony Blinken säger att USA, Israel, Egypten och FN arbetar med att öppna gränsövergången i Rafah mellan Egypten och Gazaremsan. – Rafah kommer att öppnas, säger han enligt NPR. Blinken specificerar inte när övergången kan komma att öppnas men NBC rapporterar, med hänvisningar till en palestinsk företrädare, att övergången kommer öppnas redan på måndagsmorgonen. Enligt kanalens korrespondent lyder beskedet att utländska medborgare och palestinier med dubbla medborgskap tillåtas lämna samtidigt som det blir möjligt att få in humanitär hjälp till invånarna i Gaza. Kanalen uppger samtidigt att liknande besked kommit tidigare i veckan men att gränsövergången ändå inte öppnats.

En mental hälsokris väntar den ryska armén. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga uppdatering på X. I december 2022 uppgav ryska psykologer att 100 000 militärer drabbats av post-traumatiskt stressyndrom (PTSD). Enligt det brittiska departementet är siffran förmodligen betydligt högre i dag, ett knappt år senare. Otillräcklig återhämtning från striderna lyfts som en förklaring. Det finns också indikationer på att det ryska styret skickar personer som inte är lämpliga för strid till fronten. Antalet överklaganden om inkallelser har ökat det senaste året, men många av dem nekas eller behandlas inte alls. Tidigare bedömningar gör gällande att 15 procent av de ukrainska soldaterna lider av PTSD, en siffra som enligt NPR är i linje med studier på amerikanska soldater som tjänstgjort i Irak och Afghanistan.

Valet i Polen nästa vecka beskrivs som ett ödesval. Resultatet har målats upp som avgörande, för demokratin i landet, för EU:s framtid och för stödet till Ukraina. Vad står egentligen på spel i det polska valet? Och kommer Polen överge Ukraina? Det skulle eventuellt kunna påverka på flera sätt. Det blev mycket uppmärksammat när den polske premiärministern Mateusz Morawiecki i förra veckan gav löftet att Polen inte längre skickar vapen till Ukraina ”eftersom vi nu beväpnar Polen med modernare vapen”. Uttalandet mildrades något senare av president Andrezj Duda som menade att det hela hade misstolkats, alla vapenleveranser skulle inte upphöra helt med leveranserna. Detta har fått bedömare att diskutera huruvida det kommande polska valet den 15 oktober kommer att påverka Polens stöd och i förlängningen EU:s stöd till Ukraina. En annan sak som skulle kunna påverka är att Polen har stängt sina marknader för ukrainsk spannmålsimport, vilket är i strid med reglerna för EU:s inre marknad. Argumentet är att man vill skydda de egna bönderna mot att priset på exempelvis vete ska falla. Om regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS) vinner valet nästa vecka ser det ut att kunna innebära både ett minskat militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Men frågan är om det verkligen är deras nya utrikespolitik. Flera bedömare menar att det snarare handlar om ett inrikespolitiskt spel där det handlar om att vinna en viktig väljargrupp: lantbrukarna. Uttalandena ska i så fall tolkas som att de riktar sig mot en publik på hemmaplan än som att Polen kommer att ändra sin utrikespolitik. Att Polen haft den här tonen har dock uppmärksammats av många som menar att det spelar den ryske presidenten Vladimir Putin i händerna. Oron blev än större efter att Robert Ficos populistiska parti Smer vann valet i Slovakien. Fico har lovat att stoppa stödet till Ukraina och skyllt Kremls krig på ”nazister och fascister i Ukraina.” En omläggning av utrikespolitiken i båda länderna kommer utmana EU:s enighet, har vissa bedömare skrivit. Andra är inte så oroliga. Polticos Matthew Karnitsching skrev efter valet i Slovakien att det var ”mycket väsen för ingenting”. Landet är fortfarande för beroende av EU och Nato för att den slovakiska politiken ska spela någon roll i slutändan. Frågan hur oroliga ukrainarna egentligen bör vara återstår att svara på efter den polska valet. Jo, det högernationalistiska regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS) leder i opinionsmätningarna. I Politicos Poll of Polls ligger PIS på 38 procent den 1 oktober med två veckor till valdagen. Den utmanande centristiska koalitionen Medborgarkoalitionen – där den tidigare premiärministern och EU-toppen Donald Tusks parti ingår ligger på runt 30 procent med två veckor till valet. Både oppositionen och regeringen beskriver valet som ett ödesval. I grunden handlar det om att landet, beroende på valresultatet, antingen kommer att gå åt ett mer EU-entusiastiskt håll eller mot en mer illiberal väg. Oppositionen menar att ytterligare fyra år med Lag och rättivsa (PIS) leder till att den polska demokratin riskerar att inskränkas ytterligare, att kvinnors och hbtqi-personers rättigheter inskränks och att konflikten med EU fördjupas. Under PIS åtta år vid makten har regeringen infört reformer som bland annat begränsar domstolarnas oberoende och inskränker pressfriheten. Det har lett till ett bråk med EU som menar att Polen bryter mot unionens grundläggande värderingar och rättstatens principer. Konflikten eskalerade efter att Polens konstitutionsdomstol beslutade att polsk rätt trumfar EU-rätt 2021. Också EU har riktat kritik mot att landet går åt fel håll när det gäller hbtqi-rättigheter. Ekonomin, migrationen och den nationella säkerheten är frågor som har hamnat högt upp på dagordningen. Gränsen till Belarus är allt mer övervakad och en granne som tidigare varit ”besvärlig” har nu blivit ”fientlig”, säger militäranalytikern Marek Swierczynski till amerikanska NPR. Samtidigt som de allmänna valet hålls har det också planerats in en folkomröstning om fyra frågor som Lag och rättvisa lagt fram. Väljarna kommer behöva bestämma sig för om de till exempel vill se höjd pensionsålder, om gränsstängslet mot Belarus ska tas bort eller om Polen ska tillåtas att ta emot ”illegala” immigranter. Frågorna är inga verkliga förslag som har lagts fram utan snarare frågor som PIS hoppas ska kunna slå mot oppositionen, skriver Peter Johnsson i sin analys för Utrikesmagasinet. Vill du läsa mer?

De yngsta soldaterna inom USA:s armé var inte födda när 11 september-attackerna inträffade. I dag är det 22 år sedan terrordåden och i det amerikanska medvetandet har attackerna blivit allt mer av ett historiskt datum, jämförbart med attacken mot Pearl Harbor 1941, skriver NPR. Peter Fever undervisar i statsvetenskap med fokus på militära frågor vid Dukes universitet. – Min bild är att de nya studenterna, och de som går in i militären, känner att 9/11 är lika historiskt avlägset som Berlinmurens fall, Kubakrisen eller Pearl Harbor. De har hört om det men inte upplevt det. På USA:s militärhögskolor märks förändringen av. Där har 11 september-attackerna och lärdomarna från invasionen av Afghanistan hamnat i skuggan av nya aktuella frågor, som Kina och högteknologiska vapen, enligt NPR.

Domarna mot högt uppsatta personer i Proud Boys efter stormningen av Kapitolium lär har liten effekt på den högerextrema gruppen, säger experter till NPR. Enligt Cassie Miller, analytiker på intressegruppen Southern Poverty Law Center, fortsätter Proud Boys att aktivt organisera och rekrytera. Sedan stormningen den 6 januari har gruppen fått fler medlemmar, enligt Miller. – Och den auktoritära rörelse som de är en del av har också fortsatt att växa. Sent i går kväll dömdes gruppens tidigare ledare Enrique Tarrio till 22 års fängelse för sin medverkan i stormningen, vilket är det längsta straffet som hittills har delats ut.