Euron pressas efter svaga indexsiffror

Den svenska kronan kämpar på mot euron och dollarn, men kan räkna med en mindre negativ säsongseffekt till årsskiftet. 2025 ser dock ut att bli ett tufft år för kronan och Sveriges tillväxt, spår SEB i nyhetsbrevet Ögat.

Företagarna Stockholm: Fortsätter Sverige med kronan blir vi fattigare i form av färre företagare och ökat utländskt ägande, och halkar ner i arbetslöshets­ligan där vi redan i dag är bland de sämsta i klassen.

SVAR PÅ INSÄNDARE. Digitala lösningar och moderna banktjänster gör att vi inte behöver ha samma valuta för att uppnå ett enat Norden. Att byta kronan mot euron riskerar vår ekonomiska självständighet, skriver Vincent Goodbrand.

DN DEBATT. Kronans försvagning oroar och röster höjs om att vi bör låsa den mot euron. Man menar att Sverige är ett så litet land med så liten valuta att omvärlden inte har koll. Men kronan hör till världens mest handlade valutor, och i andra sammanhang litar vi på marknadens mekanismer. Optimism i all ära, men larmen ljuder, skriver två professorer i nationalekonomi.

På Di debatt argumenterar Rasmus Ling för att Miljöpartiet borde säga ja till euron. Argumentationen är stundtals bristfällig och missvisande, samtidigt som nackdelar utelämnas, skriver Anton Bylin, språkrör Gröna Studenter.

Det är mer än 10 år sedan Miljöpartiet beslutade om det nuvarande partiprogrammet. Även om värderingar är tidlösa, så måste omprövningar i sakfrågor kunna ske, jag menar att Miljöpartiet bör ompröva sin hållning till euron och säga ja, skriver Rasmus Ling, riksdagsledamot (MP).

Eurozonen bromsar in oväntat mycket i september, visar preliminära inköpschefsindex för den privata sektorn från S&P Global. Euron faller och drar med sig kronan nedåt. Marknadsräntor pressas – både i eurozonen och Sverige.

Den svenska kronan stärktes efter onsdagens räntesänkning i USA och hoppet väcks återigen om en vändning. Men tidigare förhoppningar om kronan har hittills kommit på skam. Efter de senaste årens rejäla försvagning är den i princip oförändrad sedan årsskiftet mot euron och dollarn. Svenskar som vill turista utomlands får nu betala omkring 10,16 kronor för en dollar och 11,34 kronor för en euro. Den som hoppas på en tydlig förstärkning av kronan det kommande året är dock fel ute, enligt norska storbanken DNB. På 12 månaders sikt tror DNB att en euro kommer att kosta 11,80 kronor, det vill säga drygt 4 procent mer än i nuläget. Även dollarn bedömer man ska bli dyrare och kosta 10,80. På tre månader är bedömningen 11,60 gentemot euron så vår bild är att kronan kommer att gå svagare, säger chefsekonomen Ulf Andersson. En försvagning Bakgrunden till den svaga kronkursen är bland annat ett kontinuerligt sparandeöverskott i Sverige som bland annat används till investeringar i värdepapper i euro och dollar. Det bidrar till en försvagning av kronan. Detta spelar stor roll. De finansiella flödena är helt avgörande för vart kronan går på kort sikt, inte de kommersiella, säger Ulf Andersson. Utöver den faktorn så är det faktum att den svenska kronan precis som den norska kronan är en känslig valuta, vid marknadsoro så väljer man att sälja av kronorna. Sedan är det väldigt låg likviditet vilket gör att den plötsligt kan gå ned 20 öre utan att det egentligen behöver ha hänt så mycket i svensk ekonomi, det är inget konstigt alls. Inga faktorer Ulf Andersson ser heller ingen faktor som riktigt kan förändra läget i närtid. Jag ser inte vad som skulle få kronan att gå mycket starkare givet vilka faktorer som tagit den dit vi är i dag. Vad har förändrats? Nordea tror däremot på en förstärkning av kronan, där en euro kommer att kosta 10,70 i december nästa år. Normalt är den här miljön vi nu ska in i med lägre räntor bättre för vår krona än när man har högre räntor, säger chefsekonomen Annika Winsth. Rättat: I en tidigare version fanns en felaktig formulering kring Nordeas bedömning av kronan.

Europaräntorna sjönk marginellt på måndagen, medan euron fortsatte att stärkas mot dollarn, till 1,113. Yenen stärktes tillfälligt under 140-strecket mot dollarn. Återigen var det ökade förväntningar om en ”dubbelsänkning” från Federal Reserve på onsdag kväll, svensk tid, som låg bakom.