Färdigförhandlat: Drygt hälften får gå från Metsos fabrik i Trelleborg

I Snarringe utanför Trelleborg bor treåriga Lisel med mamma Martina Blomén och pappa Peter Nilsson. De hade möjligheten att screena Lisel för diabetes typ 1 när hon föddes för tre år sedan. Anledningen till varför man ville vara med var för att Peter Nilsson har diabetes i släkten. För ett tag sedan fick man beskedet att Lisel inte bara har risk för att få diabetes typ 1 utan hennes kropp har även producerat antikroppar som är ett förstadium till sjukdomen. – Just där och då var det helt fruktansvärt. Vi var ganska förstörda i något dygn tills vi insåg att det här kommer vara vår nya vardag så vi får bara ta tag i det här och göra det så bra som möjligt, säger Martina Blomén. Peter Nilsson har diabetes i sin släkt och såg det som självklart att Lisel skulle screenas, oavsett resultat: – Jag tror inte hon än är helt medveten om vad det innebär. Men det har förändrats hennes liv då vi testar hennes blodsocker en gång i veckan. Vi pratar mycket om det och det är klart att det blivit en viss uppmärksamhet kring det. Att något förändrats är hon medveten om men vad sjukdomen innebär och betyder är hon lyckligt ovetande om än så länge skulle jag säga. Familjen har fått beskedet att Lisel med största sannolikhet kommer att insjukna inom två år men att det kan sträcka sig upp till om tio år. 35 000 svenska barn har screenats Screeningen, eller ASTR1D-studien som den heter på Lunds universitet har än så länge screenat cirka 35 000 svenska barn. Men det är inom ramen för ett internationellt forskningsprojekt där runt en halv miljon barn har screenats för diabetes typ 1. – Vi tar provet vid födseln, man tar från lite blod från navelsträngen och lägger det på ett filterpapper. Sen gör vi en analys på det och ser vilka gener barnet har och om det finns en risk för att få diabetes. Testet är inget som skadar varken barnet eller mamman, säger Helena Elding Larsson, barnläkare och professor vid Lunds universitet. Om ett barn har en ökad genetisk risk för diabetes blir familjen tillfrågad om man vill vara med i ytterligare studier. Då kan man senare i barnets liv se ifall kroppen tillverkar så kallade autoantikroppar och på så sätt se både om det finns en ökad risk för att insjukna i diabetes typ 1 eller om det till och med är ett förstadium till sjukdomen. All data kan bli viktig för både nuvarande och framtida diabetesforskning. – Vi har en del preventionsstudier på gång. En har avslutats, där vi håller på att analysera data. I den har vi gett barn insulin via munnen fram till treårsåldern för att se om det kan förhindra om man får autoantikroppar. Där kommer vi få resultat under 2025, säger Helena Elding Larsson. Och förhoppningsvis kan ASTR1D och de andra studierna hjälpa forskarna i framtiden att lindra eller förhindra diabetes: – Hela syftet med det här är att hitta en bot. Något som åtminstone kan hjälpa oss att lindra eller att se till att en viss del av de här barnen inte får diabetes typ 1, i bästa fall att ingen får det, säger Markus Lundgren, barnläkare och diabetesforskare på Lunds universitet.

För ett år sedan drabbades Bibi Persson i Trelleborg av bröstcancer. Hon opererade bort sitt högra bröst och lovades en bröstrekonstruktion och träffade därför en läkare på plastikkirurgiska mottagningen på Skånes universitetssjukhus. – Han tittar och ser vad det finns för möjligheter. Mäter storlek och tittar på form och allt möjligt. Jag frågade vad som händer med tatuering av bröstvårtan och fick svaret att de inte längre kan erbjuda det för att det har dragits in på grund av besparingar, säger hon. Vad tänkte du då? – Det känns som att vi går baklänges till kvinnornas rätt till rekonstruktion efter cancer, säger Bibi Persson. Tatueraren har fått sluta Sedan i somras kan cancerdrabbade kvinnor i Skåne inte få tatuerade bröstvårtor. Plastikkirurgiska mottagningen har slutat att anlita den professionella tatueraren som utförde det här. – Det var på grund av det här ekonomiska svåra läget som vi är i just nu. Att det var en dyr lösning. Vi behövde fundera på hur kan vi få till så bra bröstvårtor som möjligt men ändå klara det inom budget. Därför jobbar vi nu på att hitta en långsiktig strategisk lösning som fungerar, säger Katarina Bexelius, verksamhetschef plastikkirurgen Skånes universitetssjukhus. Strider mot vårdplanen I den nationella vårdplanen som alla regioner kommit överens om, står det att cancerdrabbade kvinnor ska få rätt till bröstrekonstruktion och tatuering om det behövs. Alla regioner utom Skåne gör de här tatueringarna. – Jag tycker bara att utvecklingen och forskningen går ju framåt och det handlar väldigt mycket om det psykosociala i slutskedet. Att du ser ut som alla andra, säger Bibi Persson. 70 kvinnor i kö – oklart när de blir tatuerade Just nu står cirka 70 kvinnor i kö och en tatuering kostar 4 000 kronor. Det blir en besparing på cirka 280 000 kronor. 280 000 kronor är inte mycket i sjukhussammanhang? - Nej, det är det inte men ska man spara överallt så måste man titta på alla kostnader, säger Katarina Bexelius. Vad säger du om att SUS, Skånes universitetssjukhus, nu bryter mot den vårdplan som ligger? – Jag tycker inte att vi bryter mot den utan det tar lite längre tid innan man får sin bröstvårta. Men vi har en ambition om att man ska få den, så vi tänker att det kommer att komma. Så det är oklart när man kommer få sin bröstvårta tatuerad då? – Just nu är det så, svarar Katarina Bexelius. Bibi Persson är upprörd över hur besparing slår mot cancerdrabbade kvinnor. – Jag har råd att betala 4 000 kronor, men om man inte har det då ska man liksom bara gå hem och vara nöjd och må lite lagom dåligt och tycka att det var bra att jag fick ett bröst men det var inte snyggt. Jag tycker inte det är schysst. Det blir inte samma för alla, säger hon.

Den skolanställde räckte fingret åt kollegan inför eleverna. Dagen efter gjorde hen uttalanden om kollegans uttal och kunskaper om svenska språket – återigen inför barnen.

Medarbetaren får nu en skriftlig varning av Trelleborgs kommun.

Kif Örebro tog tre viktiga poäng i bottenstriden genom att vända och vinna över damallsvenska jumbon Trelleborg med 3–2. – Jätteviktiga poäng med tanke på att AIK flåsar oss i nacken, säger matchhjälten Maja Bodin.

Nykomlingen Trelleborg behövde vinna borta mot Växjö för att hoppet om ett räddat damallsvenskt kontrakt skulle leva ett tag till, men skånskorna fick nöja sig med 1–1. Därmed trillar Trelleborg ur landets högsta fotbollsserie, som nästa år förväntas få Malmö FF som nykomling.

Trelleborg vann mot Trelleborg med 2–0. Så såg det i alla fall ut efter att Djurgården tvingats spela i motståndartröjan. – Den är ju ful som fan, så jag hoppas jag slipper göra det igen, säger Djurgårdens Sessy Åsland till Viaplay.

Trelleborg lär spela i elitettan 2025. Även AIK kommer allt närmare nedflyttning. Kif Örebros seger mot Piteå var ett tungt slag i damallsvenskans bottenstrid. – Nu sätter vi press på AIK, säger Örebros Wilma Öhman.

Seriestarten närmar sig för Malmö Redhawks. På onsdagskvällen i Trelleborg blev det vinst med 4–2 mot Wolfsburg. Lagkaptenen Fredrik Händemark hyllar ett nyförvärv, men är missnöjd med laginsatsen. – Lite för slarvigt för min smak, säger han.

Det ser inte ut att bli något av den planerade vindkraftparken Kriegers flak utanför Trelleborg. Det är ett rejält bakslag för södra Sveriges elmarknad enligt Sydsvenska handelskammaren, rapporterar TT. Om inget görs de närmaste åren riskerar elpriset bli 40 öre dyrare.

I februari kommer de hit: Birgitta som röker och spelar på trav, Bengt Jersmyr med sina blodiga rollspel och ”kärring från Skåne” som vet allt om swingersliv i Trelleborg. Deras skötare Björn Carlberg följer med till Lund och Malmö.