Forskarens teori: Därför kan Ryssland ligga bakom attack

Forskarens teori: Därför kan Ryssland ligga bakom attack

Det var under natten till söndagen som trycket plötsligt föll i den åtta mil långa gasledningen Balticconnector i Finska viken mellan Finland och Estland. Det plötsliga fallet visade sig vara en läcka i gasledningen.

Förutom läckan upptäcktes även skador på en datakabel som går mellan Finland och Estland. Ligger i Rysslands intresse Anledningen till skadorna är ännu inte kända och en utredning pågår i samverkan mellan Finland och Estland.

Enligt konfliktforskaren Marco Nilsson kan det röra sig om en rysk reaktion efter det finska Natomedlemskapet som upprört Ryssland. – Vi inte vem som verkligen ligger bakom detta ännu men det skulle inte förvåna mig om det visar sig vara Ryssland. När man tittar på vem som skulle kunna ligga bakom så får man tänka på vem som skulle ha ett intresse av att genomföra en sådan attack. Och Ryssland har ju en utrikespolitik som går ut på att skapa förvirring och kaos i det här området, säger Marco Nilsson, konfliktforskare och docent i statsvetenskap vid Jönköpings universitet.

– Efter att Finland gått med i Nato har man väntat på en reaktion från Ryssland för att skicka en signal till hela Nato om att det är farligt att stötta Ukraina i kriget, fortsätter han. Om det är Ryssland som ligger bakom är det är i så fall en eskalering av de redan frostiga relationerna mellan Nato och Ryssland, och en attack på finsk energiinfrastruktur, menar Nilsson. Även om gasledningen inte har samma kapacitet som till exempel Nord Stream som går längs med Sveriges kust så är det "oerhört allvarligt” anser Nilsson som menar att sabotaget mest har en symbolisk och säkerhetspolitisk betydelse. Tror inte på militär respons Finlands statsminister Petteri Orpo säger att han redan nu genomför samtal med andra Nato-länder och med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Nilsson tror inte att sabotaget kan leda till någon militär respons från Finland eller Nato, utan att det kan bli en fråga om diplomatiska markeringar mot Ryssland i form av militära förberedelse och säkerhetsåtgärder. – Vi vet inte exakt vad det kommer att leda till men Nato kommer säkert att undvika att eskalera konflikten så gott det går, säger han. Priset på gas rusar När det gäller gaspriserna som nu rusar tror Nilsson att det handlar om tillfälliga prisförändringar, men att händelsen inte har någon större effekt på Finlands gasförsörjning som enligt honom kommer att stabiliseras inom kort. – Gaslagren är ganska fulla i Europa men elpriser brukar följa gaspriset. Så det kan bli en tillfällig toppnotering men detta betyder inte att gasförsörjningen inför vintern är hotad.

– Det finns ingen anledning att vara väldigt orolig, säger Nilsson. Sabotaget kan även få konsekvenser för Sverige eftersom de nordiska länderna har en gemensam elmarknad. Det kan leda till att elpriset i Sverige påverkas om elpriset i Finland stiger, menar han. Dubbla attacker Nilsson förklarar att det möjligtvis inträffat två olika attacker på två olika platser.

– Det är väldigt intressant att gasledningen har skadats i den finska ekonomiska zonen men att internetkabeln mellan Finland och Estland skadats i den estniska zonen. – Då har vi möjligtvis två olika attacker på två olika platser. Han tror inte heller att sabotaget på datakabeln får stora konsekvenser när det gäller internetförbindelser, eftersom det rörde sig om en reservkabel som saboterats.

Nato-chefen varnar: "Det skulle göra världen ännu farligare"

Nato-chefen varnar: "Det skulle göra världen ännu farligare"

I en intervju med den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine har Jens Stoltenberg uttryckt ånger för att Nato inte gjort mer att förhindra Rysslands invasion av Ukraina. – Om man får vara efterklok, hade kanske ett större militärt stöd redan 2014, åtminstone höjt tröskeln för ett ryskt militärt angrepp på Ukraina. Men det blir i dagsläget mest spekulationer, eftersom det inte hände. Nu får vi blicka framåt och öka stödet till Ukraina, utvecklar han i Nyhetsmorgon. Han ser det som avgörande att Ryssland inte vinner mot Ukraina, så att kriget inte eskalerar till något Natoland. – Det vore en signal om att den som använder vapenvåld och hotar med kärnvapen, får som den vill. Och det skulle göra världen än farligare. Det är viktigt, för vår säkerhet, att Ukraina vinner, och därför ska de ha vapen. Det pågår diskussioner om att Ukraina bör få använda långdistansrobotar längre in på rysk mark. Kommer det att bli verklighet? – Ryssland har invaderat ett annat land. Det strider mot folkrätten. Enligt folkrätten har Ukraina rätt att försvara sig. Och enligt folkrätten inbegriper självförsvar även att slå till mot legitima, militära mål på angriparens, i detta fall Rysslands, territorium. Det gör han härnäst Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg lämnar sin post den 1 oktober, då tar den nederländske Mark Rutte över topposten. I Nyhetsmorgon berättar Stoltenberg att en av de saker han är stoltast över under sina tio år som generalsekreterare är att Sverige gick med i Nato. – Världen har blivit farligare. Det pågår ett fullskaligt krig i Europa, mot Ukraina. Men Nato har blivit starkare och större med de nya medlemmarna Sverige och Finland. Jens Stoltenberg vill inte svara på frågan på vad som väntar härnäst, men TV4:s utrikespolitiska kommentator Rolf Porseryd tror sig ha svaret. – Han kommer sannolikt tacka ja till att bli ordförande till den årliga viktiga europeiska säkerhetskonferensen i München. Mycket tyder även på att han även kommer att ägna sig åt politik på hemmaplan igen.

Stoltenberg: "Nato kunde ha gjort mer för att förhindra kriget"

Stoltenberg: "Nato kunde ha gjort mer för att förhindra kriget"

I en intervju med tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung säger den avgående Natochefen Jens Stoltenberg att man hade kunnat göra mer för att stötta Ukraina, innan Rysslands fullskaliga invasion. – Jag beklagar att Natos allierade och Nato självt inte gjorde mer för att stärka Ukraina tidigare. Om Ukraina hade varit militärt starkare hade tröskeln för Ryssland att anfalla varit högre. Det är omöjligt att säga om den skulle ha varit tillräckligt hög. Under Stoltenbergs första resa till Ukraina 2015 besökte han träningscentret där USA, Kanada och Storbritannien utbildade soldater. Men det gjorde inte Nato. – Totalt sett var vår utbildning och utrustning ganska begränsad. Vi kunde ha gjort mycket mer. Ville först inte ge Ukraina vapen Stoltenberg berättar också om en ovilja att ge Kiev de vapen de bett om innan Rysslands invasion, eftersom man var rädd att öka spänningarna till Ryssland ytterligare. Han menar att även om det inte var möjligt för Ukraina att gå med i Nato så hade man kunnat stärka de militärt. – Det hade varit enkelt att stärka Ukraina militärt. I stället tjafsade vi om huruvida vi skulle förse dem med prickskyttegevär. Under lång tid ville USA inte förse Ukraina med pansarvärnsmissiler för att inte provocera Ryssland. Till slut levererade de en del, men vi kunde alla ha gjort mer. Han fortsätter: – Nu tillhandhåller vi militär utrustning till ett krig – då hade vi kunnat tillhandahållit militär utrustning för att förhindra kriget. Kriget måste avslutas med förhandlingar För att kriget ska kunna avslutas kommer det krävas förhandlingar med Ryssland, det tror Natochefen. Men den förhandlingen måste ske i kombination med försvar och avskräckning. – En sak är klar: för att få ett slut på det här kriget måste det vid en viss tidpunkt bli en dialog med Ryssland igen. Men detta måste baseras på ukrainsk styrka.

Natochefen: Har rätt att gå in i Kursk

Natochefen: Har rätt att gå in i Kursk

– Ukraina har rätt att försvara sig. Och enligt internationell lag slutar inte den rätten vid gränsen. De ryska soldaterna, stridsvagnarna och baserna där (Kursk) är legitima mål enligt internationell lag, säger Jens Stoltenberg.

President Volodymyr Zelenskyj uppgav tidigare i veckan att motinvasionen av Kursk är del i en ukrainsk fredsplan som ska presenteras för USA i september. Överraskande offensiv Offensiven, som inleddes tidigare i augusti, tog Kreml på sängen. Enligt Ukraina har man tagit kontroll över totalt 100 samhällen och en landyta på nästan 1 300 kvadratkilometer.

– Den ukrainska generalstaben hävdade igår kväll att man har avancerat ytterligare två kilometer in mot Kursk stad, men det är uppgifter som inte går att bekräfta, säger TV4 Nyheternas utsända Johan Fredriksson, på plats i Sumy, nära Kurskregionen.

– Den allmänna inställningen bland bedömare att den här offensiven inte går speciellt fort framåt, att Ryssland till och med kapar åt sig några byar i det södra delen av området. Så det är inte någon våldsam frammarsch, säger Johan Fredriksson. Kraftig bomb mot Charkiv Samtidigt rapporteras om intensiva ryska bombningar i natt.

– Det har varit stökigt hela den här veckan. Igår kväll fick storstaden Charkiv en jättebomb rätt in i ett civilit bostadshus. De senaste siffrorna säger att sju människor är döda och 97 skadade. En tragedi för Charkiv, säger Johan Fredriksson.

Jens Stoltenberg: Förbered er på tio år av krig i Ukraina

Jens Stoltenberg: Förbered er på tio år av krig i Ukraina

I oktober avslutar Jens Stoltenberg sin tioåriga mandatperiod som Nato-chef. Nu uppmanar han alla europeiska Nato-medlemmar att hålla fast vid sitt stöd till Ukraina. Anledningen är att USA kan skära ner eller helt stoppa finansieringen om Donald Trump vinner valet i November. ”Putin tror han kan vänta ut oss” På frågan om Nato-allierade behöver vara förberedda på att kriget i Ukraina kan hålla på i mer än tio år svarade Stoltenberg: ”Ja”. – Huvudbudskapet är att fortsätta stödet till Ukraina för att få ett slut på det. Det paradoxala är att nu tror president Putin att han kan vänta ut oss. Det är därför kriget fortsätter, utvecklar han till BBC. USA:s ex-president Donald Trump har tidigare uttalat sig om att europeiska länder inte satsar tillräckligt på sitt försvar och förlitar sig på USA. Det menar Stoltenberg är befogat och att Trump har rätt i den kritiken. – Nu har man löst det, menar Nato-chefen. ”Satsa på försvaret” Men oron i Ukraina växer efter att Donald Trump utsåg Ohio-senatorn J D Vance till vicepresidentkandidat. Det efter att Ohio-senatorn tidigare uttalat sig kritik mot biståndet. ”Jag bryr mig inte riktigt om vad som händer med Ukraina på ett eller annat sätt”, har J D Vance sagt i ett avsnitt av podcasten War Room, ledd av Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Men Stoltenberg menar att USA kommer att stanna i Nato eftersom det ligger i deras säkerhetsintresse. – Satsa mer på försvaret, på det sättet försäkrar man att USA stannar i Nato.

Jens Stoltenberg på YouTube

Jens Stoltenberg | Podcast | In Good Company | Norges Bank Investment Management

Jens Stoltenberg: Navigating global security, crisis leadership, and staying calm under pressure In this episode, we are honored ...

Norges Bank Investment Management på YouTube

NATO Secretary General Jens Stoltenberg holds farewell speech | DW News

At the end of this month, Jens Stoltenberg will step down from his role as NATO Secretary General after a decade at the helm.

DW News på YouTube

NATO Secretary General Jens Stoltenberg farewell speech and conversation, 19 SEP 2024

Speech by NATO Secretary General Jens Stoltenberg at the German Marshall Fund event "Reflections on a Challenging Decade", ...

NATO News på YouTube

NATO boss Jens Stoltenberg says military support for Ukraine must continue | Ukraine War

NATO secretary general Jens Stoltenberg has told Sky News military support for Ukraine must continue until the "calculus on the ...

Sky News på YouTube

NATO Sec. General Jens Stoltenberg Reflects on 10 Years Leading NATO | Amanpour and Company

Russia's brutal war on Ukraine is among the biggest challenges that NATO has faced since its inception in 1949. Jens Stoltenberg ...

Amanpour and Company på YouTube

Jens Stoltenberg i poddar

Jens Stoltenberg, Secretary General of NATO

Jens Stoltenberg is the Secretary General of NATO and a former Prime Minister of Norway. Although he was born into a political family in Norway, he grew up thinking he would become a statistician, before turning to a career in politics. He served as the Prime Minister of Norway twice. During his second term, Norway experienced one of the darkest days in its recent history, when 77 people were murdered in a bomb attack in Oslo and a mass shooting on a nearby island.Before becoming the Secretary General of NATO, a post he has held since 2014, he spent time as a UN Special Envoy on climate change. His term in office as Secretary-General has been extended until September 2022. DISC ONE: Lift Me by Madrugada and Ane Brun DISC TWO: No Harm by Smerz DISC THREE: So Long, Marianne by Leonard Cohen DISC FOUR: Hungry Heart by Bruce Springsteen DISC FIVE: Make You Feel My Love by Ane Brun DISC SIX: Til Ungdommen by Ingebjørg Bratland DISC SEVEN: Free Nelson Mandela by The Special A.K.A. DISC EIGHT: From Up Here by Ingrid OlavaBOOK CHOICE: A statistics textbook LUXURY ITEM: A pair of skis CASTAWAY'S FAVOURITE: Til Ungdommen by Ingebjørg Bratland Presenter: Lauren Laverne Producer: Sarah TaylorPhoto credit: NATO

NATO Secretary General Jens Stoltenberg

Ukraine shocked the world in 2022 when it fought off Russia’s invasion, defying expectations of its imminent demise.  Nearly two years after Russia invaded Ukraine, Kyiv is still hanging on, but world support is slipping for this critical fight for democracy. Putin boasted this month that Ukraine has nothing and even the staunchest Ukraine supporters know their summer counteroffensive failed to achieve its objectives. As NATO Secretary General, Jens Stoltenberg has worked tirelessly to get Ukraine what it needs, and he joins the Christiane from Oslo, Norway.  Also on today's show: International Committee of the Red Cross President Mirjana Spoljaric; actor Adam Driver; columnist/author David Brooks  Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Jens Stoltenberg

As the Ukraine crisis continues to escalate, NATO Secretary General, Jens Stoltenberg, finds himself in the thick of it - tasked with preventing a third world war.Norway’s former prime minister gained international renown for his stoic response to the 2011 terror attacks. Described by NATO colleagues as the ‘Trump whisperer’, he is known for being cool, calm and collected under pressure. Does he have what it takes for this latest challenge?Mark Coles profiles the longest serving NATO chief in a generation.Producers: Sally Abrahams and Ellie House Editor: Damon Rose Credits: Professor John J Mearsheimer, courtesy of King's College, Cambridge Politics department ‘No Harm’ by Smerz

Jens Stoltenberg: Is Nato being undermined by internal divisions?

Stephen Sackur speaks to Nato Secretary General Jens Stoltenberg. He claims the West’s military alliance has been steadfast in support of Ukraine since Russian President Putin’s invasion. But in Kyiv, there is increasing frustration. Is Nato being undermined by internal divisions?