Fruktade kamphundarna på väg till Sverige: "På många sätt lite läskigt"
Från och med den 1 oktober blir det olagligt att importera, föda upp, sälja eller omplacera en American XL bully på Irland. De hundar som finns på hundhem kommer därför att behöva avlivas. De få som ägarna kan komma att behålla måste kastreras och chippas. Beslutet togs efter flera hundattacker på Irland. I Limerick dog en kvinna i en attack, och i sydöstra Irland skadades en pojke och ett spädbarn i en annan attack, rapporterar The Irish Times. Förbudet har motiverats från regeringens håll med att man värnar om den allmänna säkerheten. Irländska kamphundar räddas i Sverige 22 av de irländska hundarna som nu riskerar att avlivas har kommit till Sverige eller kan komma att föras hit. Föreningen Hundar utan hem kommer att ta emot dem och har bett om hjälp i form av att folk öppnar sina hem för en American bully XL. ”Tiden för dessa hundar har börjat ticka och vi behöver er hjälp att hjälpa dessa hundar innan lagen träder i kraft”, skriver föreningen på sin hemsida. Hundcoachen Fredrik Steen menar att det är behjärtansvärt och fint att någon vill ta hand om dem – men det finns risker. – Här krävs en enorm kunskap och ansvar för de som tar rollen att ta hit hundarna och slussa dem vidare. Det är ett ansvar som jag tror väldigt få hundexperter skulle våga ta, säger Fredrik Steen. Hundcoachen: Enskilda raser är inte problemet Han pekar på att problemen inte handlar om en enskild ras, utan om en oreglerad avel och att man inte vet hur bakgrunden ser ut hos de irländska hundarna som nu kommer till Sverige. – Enskilda raser är inte ett problem, det är en lögn. Det är den oreglerade aveln som är problemet. Du kan ta en aggressiv hund och para med en annan aggressiv hund och det finns ingen som styr upp det, säger Fredrik Steen. För att kunna avgöra vilka hundar som är lämpliga att slussas vidare till familjer behöver man en stor kunskap enligt Steen. En kunskap han menar att polishundtjänsten besitter. – Det som gör diskussionen besvärlig är när detta vänds till att man inte gillar hundar. Det handlar inte om det. De som har kompetensen att avgöra detta i Sverige är polisen, och de har annat att göra skulle jag gissa, säger Steen. Hundar utan hems svarar Hundar utan hem, som tagit emot flera av de irländska hundarna, menar att de kan se till så att de hamnar i ett bra hem, på ett säkert sätt. ”Vi har omplacerat hundar från Irland sedan 2005, så det här är något vi gör varje månad. Vi omplacerar alla typer av hundar så länge de uppfyller våra kriterier för mental och fysiskt välbefinnande”, skriver föreningens ordförande Tove Eriksson i en kommentar till TV4 Nyheterna. Föreningen ser positivt på att de tar tag i problemet på Irland och inför förbud mot den ”oseriösa uppfödningen” av raseen. Men de är också kritiska till hur det hela gått till, speciellt den korta tidsfristen. ”Ministern gick ut med förbudet 12/7 och lagen träder i kraft 1/10. Detta innebar är att trevliga, trygga hundar som idag befinner sig på rescue centers fick väldigt kort om tid på sig att hitta ett nytt passande hem”, skriver Tove Eriksson.
Från och med den 1 oktober blir det olagligt att importera, föda upp, sälja eller omplacera en American XL bully på Irland. De hundar som finns på hundhem kommer därför att behöva avlivas. De få som ägarna kan komma att behålla måste kastreras och chippas. Beslutet togs efter flera hundattacker på Irland. I Limerick dog en kvinna i en attack, och i sydöstra Irland skadades en pojke och ett spädbarn i en annan attack, rapporterar The Irish Times. Förbudet har motiverats från regeringens håll med att man värnar om den allmänna säkerheten. Irländska kamphundar räddas i Sverige 22 av de irländska hundarna som nu riskerar att avlivas har kommit till Sverige eller kan komma att föras hit. Föreningen Hundar utan hem kommer att ta emot dem och har bett om hjälp i form av att folk öppnar sina hem för en American bully XL. ”Tiden för dessa hundar har börjat ticka och vi behöver er hjälp att hjälpa dessa hundar innan lagen träder i kraft”, skriver föreningen på sin hemsida. Hundcoachen Fredrik Steen menar att det är behjärtansvärt och fint att någon vill ta hand om dem – men det finns risker. – Här krävs en enorm kunskap och ansvar för de som tar rollen att ta hit hundarna och slussa dem vidare. Det är ett ansvar som jag tror väldigt få hundexperter skulle våga ta, säger Fredrik Steen. Hundcoachen: Enskilda raser är inte problemet Han pekar på att problemen inte handlar om en enskild ras, utan om en oreglerad avel och att man inte vet hur bakgrunden ser ut hos de irländska hundarna som nu kommer till Sverige. – Enskilda raser är inte ett problem, det är en lögn. Det är den oreglerade aveln som är problemet. Du kan ta en aggressiv hund och para med en annan aggressiv hund och det finns ingen som styr upp det, säger Fredrik Steen. För att kunna avgöra vilka hundar som är lämpliga att slussas vidare till familjer behöver man en stor kunskap enligt Steen. En kunskap han menar att polishundtjänsten besitter. – Det som gör diskussionen besvärlig är när detta vänds till att man inte gillar hundar. Det handlar inte om det. De som har kompetensen att avgöra detta i Sverige är polisen, och de har annat att göra skulle jag gissa, säger Steen. Hundar utan hems svarar Hundar utan hem, som tagit emot flera av de irländska hundarna, menar att de kan se till så att de hamnar i ett bra hem, på ett säkert sätt. ”Vi har omplacerat hundar från Irland sedan 2005, så det här är något vi gör varje månad. Vi omplacerar alla typer av hundar så länge de uppfyller våra kriterier för mental och fysiskt välbefinnande”, skriver föreningens ordförande Tove Eriksson i en kommentar till TV4 Nyheterna. Föreningen ser positivt på att de tar tag i problemet på Irland och inför förbud mot den ”oseriösa uppfödningen” av raseen. Men de är också kritiska till hur det hela gått till, speciellt den korta tidsfristen. ”Ministern gick ut med förbudet 12/7 och lagen träder i kraft 1/10. Detta innebar är att trevliga, trygga hundar som idag befinner sig på rescue centers fick väldigt kort om tid på sig att hitta ett nytt passande hem”, skriver Tove Eriksson.