Fyra nya fall av svinpest i Fagersta

Svenska vattenpriser fortsätter att gå upp efter förra årets rekordhöjning. Det visar en ny undersökning från Svenskt Vatten. I genomsnitt ligger höjningen på 14,1 procent för Sveriges kommuner. Förra året låg den genomsnittliga ökningen på 8,1 procent, vilket var den högst uppmätta ökningen sedan organisationen började samla statistik 2002. För ett ”enbostadshus” (två vuxna och ett barn) är genomsnittskostanden 10 515 kronor per år mätt i 2024:s prisklass. Räntekostnader och generellt höjda energipriser anges vara anledningen till prisökningen. Norrtälje dyrast i landet: ”Fruktansvärt” Skillnaderna är stora mellan landets kommuner. I Norrtälje är vattnet dyrast med 19 874 kronor. Malin Olsson är bosatt i Norrtälje och tycker det låter fruktansvärt att norrtäljebona betalar mest i landet för sitt vatten. – Jag har ju två tonårssöner så vi pratar ju om de här duschningarna är ju för långa, men nu har jag bättre argument. Kanske får jag uppmana dem att duscha på gymmet, säger Malin Olsson. Hon berättar att andra sätt de sparar vatten på är att samla regnvatten i tunnor istället för att vattna med slang. Även norrtäljebon Anders Hultgren har märkt av prishöjningen. – Det är alldeles för mycket. Det finns ingen anledning, tycker jag, att det ska kosta så pass mycket, säger han. ”Försöker effektivisera” Andreas Lundin-Lindgren, vd på Norrtälje Vatten och avfall, säger att de höga priserna beror på kommunens förutsättningar. – Vi är en stor glesbygdskommun och vi har en stor skärgård. Det har kostat mycket pengar att bygga ut via systemet till skärgården och landsbygden, säger Anders Lundin-Lindgren Att just Norrtälje har högst vattenpriser menar han också beror på att de har högst antal fritidshus i hela landet. De kommuner med lägst kostnad har runt 4 000 kronor. Allra billigast är det i Fagersta, där kostnaden landar på 3 739 kronor per år. – Jag tycker staten bör komma in och hjälpa oss kommuner som inte har förutsättningar att hålla 4 000 per år. Det är jätteskillnader i Sverige, vi behöver ju hjälp, säger Anders Lundin-Lindgren. Han menar att de har svårt att påverka priserna. – Vi försöker att effektivisera, men vi har ju ökade krav på oss. Dels på riksvatten, avloppsrening och dagvattenhantering. Vi måste klimatsäkra våra anläggningar och jobba med säkerheten också på våra anläggningar.

I mitten på augusti kom larmet från Fagersta – flera döda vildsvin hade hittats inom ett område. Snart kom beskedet att en del av djuren var smittade med afrikansk svinpest. – Det är väldigt allvarligt. Vi har förberett oss under lång tid på att det skulle kunna hända, sade Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA när smittan bekräftades. Oron var stor för att den skulle spriddas och omfattande genomsökningar i området inleddes, där 60 svin hittills har konstaterats smittade. Svinpesten är en allvarlig virussjukdom som kan drabba vildsvin och grisar. För att förhindra spridningen upprättades en smittzon med hårda restriktioner. Efter en tid delades den in i ett yttre område och ett kärnområde. I kärnområdet är alla aktiviteter förbjuda – om det inte finns ”särskilda skäl”. ”En pokal delas ut till den som fått längsta abborrarna” Ett undantag har nu utfärdats i det stängslade kärnområdet – för en pimpeltävning, rapporterar nyhetsbyrån Siren. ”Varje år brukar vi samla ett gäng gubbar ca 15 och pimpla ihop. En pokal delas ut till den som fått längsta abborrarna. Efter grillar vi korv. Vi pimplar på Åmänningen vid Ängelsberg”, skriver mannen som ansökt om att arrangera tävlingen. Jordbruksverket gav tummen upp för arrangemanget i mitten av februari som max 20 personer får delta i. ”Efter en risk- och proportionalitetsbedömning anser Jordbruksverket att det finns särskilda skäl för att medge dig det sökta undantaget.”, skriver Jordbruksverket i beslutet. Kommer med vissa krav Trots dispensen är det inte helt fritt fram för de tävlande pimplarna att ge sig ut på isen. Med dispensen kommer en del krav från Jordbruksverket för att ”minimera risken för spridning av afrikansk svinpest”. Deltagarna har ett antal anvisade platser där de får beträda isen. De måste även rengöra sina skor när de är klara med tävlingen, alternativt byta skor. All utrustning som används måste även rengöras. Väl ute på isen får de inte heller beträda öar, strandkanten eller några skogsområden.

Alva Lindberg och Shakila Amiri bor i Åsele kommun men går på vård- och omsorgsprogrammet i grannkommunen Vilhelmina. De reagerade på att klasskamraterna fick pengar till körkort och vände sig till politikerna i hemkommunen. – Man blev ju glad när man hörde att vård- och omsorgseleverna skulle få bidrag till körkortet, men då gällde det inte oss, bara de som bor i Vilhelmina. Det var ju jättetråkigt, men då tog jag och en klasskompis tag i det och skrev till Åsele kommun att i Vilhelmina ger man körkortsbidrag borde inte ni också haka på det, berättar Alva Lindberg som går i årskurs 2 på Malgomajskolan i Vilhelmina. Upp till 20 000 i bidrag I fyra av de 187 kommuner som svarat på vår enkät får eleverna på vård- och omsorgsprogrammet hela körkortet gratis. Det gäller i Fagersta, Kalmar och Torsby. I 21 kommuner får eleverna bidrag, från några tusen till 20 000 kr. Politikerna i Åsele lyssnade på förslaget från eleverna, så nu får de 20 000 kr i bidrag. – Vi röstade enhälligt ja till förslaget. Det är för att öka attraktiviteten på vård- och omsorgsprogrammet och undersköterskeyrket, vi behöver ju de som jobbar inom vård och omsorg, säger Andreas From, socialdemokratiskt kommunalråd i Åsele. – Det betyder jättemycket! De flesta arbetsplatserna kräver ju att man har körkort. Och jag som vill jobba med akutsjukvård kanske kommer börja på ambulansen och då behövs körkort! säger Alva Lindberg. Ska utvärderas – Körkortsbidraget har gjort att programmet har fått högre status, säger Shakila Amiri. Körkort behövs ju också om man ska jobba inom hemtjänsten. Kommunen kommer ge bidraget till och med år 2027 sedan kommer de utvärdera vad det har gett. Blev det fler som jobbar inom vård och omsorg eller inte. Både Shakila och Alva vill gärna jobba på sjukstugan i Åsele när de går ut gymnasiet. – Jag vill gärna vara på ava, akutvårdsavdelningen hemma i Åsele, säger Alva och Shakila håller med: – Det verkar vara mer varierande att jobba där!

Jordbruksverket har fattat beslut om att minska den smittade zonen, där afrikansk svinpest konstaterats, till att enbart omfatta Fagersta…

▸ Hittills har 53 fall av afrikansk svinpest hittats hos vildsvin i Sverige – samtliga inom det så kallade kärnområdet i…

Bävrar riskerar att förstöra Conny Johanssons åkermark och skog i smittzonen i Fagersta. Med hjälp av jägaren Christer Borg skickades en ansökan till jordbruksverket om att få bedriva skyddsjakt. Men svaret blev nej – risken för spridning av afrikansk svinpest anses vara för stor. – Det kan bli rejäla skador. Marken förstörs, så det kan handla om hundratusentals kronor, säger Conny.

Inga uppgifter om personskador

Geir Pollestad, Norges lantbruks- och matminister, vill utrota vildsvinen i landet. Beslutet är en direkt reaktion på det svenska ASF-utbrottet utanför Fagersta, som upptäcktes i september. Samtidigt anser han att den långa landsgränsen mellan Sverige och Norge är ett dilemma eftersom vildsvinen vandrar fritt över den. – Vår uppgift blir väldigt svår när djurantalet är så högt i Sverige. Men vi hoppas att utbrottet av afrikansk svinpest ska få Sverige att omvärdera sin vildsvinspolitik, säger Pollestad, till Sveriges Radio Ekot. ”Vi behöver minska” I november ska han träffa sin svenske kollega, landsbygdsminister Peter Kullgren, med en uppmaning att vildsvinen i Sverige måste bli färre. – Den svenska regeringens position är tydlig: vi behöver minska vår vildsvinsstam. Den har redan minskat, men den behöver minska mer, säger han. Regeringen vill motivera jägare och markägare att öka avskjutningen av vildsvin. Kullgren uppger även att regeringen arbetar med att ta fram ytterligare åtgärder, utan att konkretisera, men han nämner exempelvis tekniska hjälpmedel. – Vi har ett riksdagsbeslut att förhålla oss till att vi ska ha vildsvin i Sverige, men vi är överens om att vi behöver en betydligt lägre stam. 300 000 vildsvin Sverige sticker med sina 300 000 djur ut bland de nordiska länderna. Danmark har utrotat sina, medan Finland har ett par tusen och Norge något färre. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) anser att stammen bör minska radikalt med uppemot 90 procent. – Det väsentliga är inte att ange en exakt siffra, utan det väsentliga är att minska antalet vildsvin, säger landsbygdsministern och tillägger: – Vi har dessutom olika strukturer på stammarna i Sverige och Norge, så det är svårt att göra exakta jämförelser.

Skidtävlingen Engelbrektsloppet får dispens från Jordbruksverket och deltagarna tillåts åka igenom restriktionszonen i Västmanland i februari, rapporterar Ekot. Anledningen till dispensen är att tävlingssträckan går utanför det så kallade kärnområdet runt Fagersta där de smittade vildsvinen påträffats. – Smittan är begränsad till ett litet område med en diameter på fem-sex kilometer, säger statsepizootolog Karl Ståhl på Statens veterinärmedicinska anstalt.