Grönt ljus för "ett gäng gubbar" – tillåts pimpla mitt i smittade zonen

SVA bedömer att det är medel till hög risk att viruset, som sprids med svidknott, tar sig till Sverige. Augusti, september och oktober kommer att bli avgörande månader, säger Karl Ståhl. Det är många olika faktorer som spelar in. Det är inte bara hur nära landet är, utan hur vindriktningen och temperaturerna är. Kor, får och getter ligger i riskzonen för viruset, som kan leda till döden. Det är framförallt får som blir ordentligt sjuka, säger Ståhl. Viruset upptäcktes först i Nederländerna förra året. Sedan dess har det rapporterats om fall i bland annat Tyskland, Storbritannien, Frankrike och nu senast i Danmark. I våras blev det klart med ett nödvaccin, men det har inte godkänts hos Europeiska läkemedelsverket EMA ännu. Däremot kan länder söka en så kallad beredskapslicens, vilket Sverige fått. Det är inte helt klart hur pass effektiva de här vaccinerna är. När det går så här snabbt är det inte utvärderat på det viset. Man använder dem i det akuta skedet utan att ha full koll på hur effektiva de är, säger Karl Ståhl. I dag finns det inte krav på att djur ska vaccineras i Europa, till skillnad från under det stora utbrottet 2008 då det blev ett krav. I Sverige är det djurägarna som beslutar om vaccination och de får själva stå för kostnaden.

En ny allvarligare version av det dödliga viruset blåtunga sprider sig bland idisslare i Europa, bland annat i Danmark. – Det kan absolut dyka upp här och vi är på alerten, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

En ny allvarligare version av det dödliga viruset blåtunga sprider sig bland idisslare i Europa, bland annat i Danmark. – Det kan absolut dyka upp här och vi är på alerten, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Fågelinfluensan har funnits länge och smittan muterar sig ständigt och bildar nya varianter. Sedan i våras har den nya sorten H5N1 börjat sprida sig på bondgårdar i delstaterna Texas och Kansas i USA, skriver det amerikanska jordbruksdepartementet. Nu rapporteras att både katter, möss och människor smittats och orsaken är sjuka mjölkkor. – Det nya där är ju egentligen att korna drabbas, att de drabbas på det viset och att det är i juvrerna som viruset finns. Och att det verkar smitta mellan kor via mjölk och mjölkutrustning och så, säger Karl Ståhl, statsepizootolog. Smittan utvecklas i kornas juvrer och sprider sig därifrån till mjölkdrickare. Enligt Karl Ståhl finns tre bekräftade fall i USA där människor smittats. Men symtomen de fått har varit lindriga, främst i form av ögoninflammation. – I dagsläget så ger inte det här viruset någon allvarlig sjukdom på människor. Och det har inte förmågan att spridas mellan människor. Men det är ju det man håller ögonen på för att se om viruset förändras. Amerikanska myndigheter varnar Och för att stoppa sjukdomen har amerikanska myndigheter gått ut med rekommendationen att man inte ska dricka opastöriserad mjölk. – Det kan ju finnas mycket andra smittämnen i opastöriserad mjölk. Samtidigt är det populärt bland vissa grupper att dricka. Därför har man gått ut med extra varningar, säger Karl Ståhl. Men mjölk som pastöriseras, där den hettas upp för att ta död på bakterier, bedöms vara säker. – Då vet man ju att det reducerar mängden smitta väldigt mycket. Det är inte säkert så att alla virus dör, om det finns väldigt mycket virus i mjölken. Men amerikanska myndigheters bedömning är att den mjölken som finns i handeln är helt säker. Det kan man dricka, säger Karl Ståhl. Risken att smittan når Sverige Hittills har den nya varianten bara drabbat människor i USA, och risken att den skulle komma till Sverige är inte så stor menar Karl Ståhl. – I dagsläget finns det inget som tyder på att det skulle finnas något motsvarande i Europa. Och det är väldigt svårt att säga någonting om hur stor risken är att vi skulle få något motsvarande. Men jag tror att den är väldigt låg. Och att fågelinfluensan kan spridas via mjölkkor just i USA, tror han beror på slumpen. – Jag tror att det har handlat en hel del om slumpartade händelser som gjorde att några kor i Texas smittades först. Och därifrån har det spridits genom att man har förflyttat och sålt djur. Så det är bara egentligen en gård från början som blev smittad som har varit i kontakt med antingen vilda fåglar eller fjäderfä, säger Karl Ståhl. Och eftersom mjölkindustrin i USA och Europa fungerar olika, tror inte Karl Ståhl att vi behöver vara alltför oroliga. – Jag tror inte vi har samma förutsättningar för det i Europa. Men oavsett vilket så får vi ju hålla koll på det.

Skidtävlingen Engelbrektsloppet får dispens från Jordbruksverket och deltagarna tillåts åka igenom restriktionszonen i Västmanland i februari, rapporterar Ekot. Anledningen till dispensen är att tävlingssträckan går utanför det så kallade kärnområdet runt Fagersta där de smittade vildsvinen påträffats. – Smittan är begränsad till ett litet område med en diameter på fem-sex kilometer, säger statsepizootolog Karl Ståhl på Statens veterinärmedicinska anstalt.

Minst 20 kommuner har haft bökande vildsvin inne på sina avfallsanläggningar under det senaste året, enligt en enkät från TV4 Nyheterna. Statsepizootologen Karl Ståhl på Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA, säger att risken för spridning av svinpest ökar om vildsvin kan komma åt sopor där det kan finnas kött eller köttrester. – Jag tycker både att det är anmärkningsvärt och för mig förvånande att så många kommuner har vildsvin på sina avfallshanteringsplatser. En teori är att svinpestutbrottet i Fagersta orsakats av att till exempel importerad skinka från smittade grisar hamnat på kommunens sopstation, där man vet att vildsvin har bökat. Men enligt Karl Ståhl kommer det sannolikt aldrig att bli klarlagt om sopstationen är källan till utbrottet.

Ytterligare elva kommuner har någon gång haft vildsvin på sopstationerna, med den risk för spridning av svinpest som det medför. Det visar en enkät som TV4 Nyheterna gjort.

— Jag tycker både att det är anmärkningsvärt och för mig förvånande att så många kommuner har vildsvin på sina avfallshanteringsplatser, säger statsepizootologen Karl Ståhl vid Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) till TV4 Nyheterna.

— Det är en riskfaktor att vildsvinen kommer åt sopor där det kan finnas kött eller rester av kött, fortsätter han.

40-tal fall av svinpest i Fagersta

Ett 40-tal fall av afrikansk svinpest bland vildsvin har konstaterats i trakterna av Fagersta. Där har vildsvin kommit åt hushållsavfall tidigare.

TV4 Nyheternas enkät besvarades av 166 av landets 290 kommuner.

Utanför Björshults avfallsanläggning i Nyköpings kommun ser man spåren efter vildsvinen; uppgrävd jord, fotavtryck, och hela stigar som avslöjar hur de tar sig in på anläggningen. David Lundevall, som jobbar på tekniska divisionen i Nyköpings kommun visar hur svinen använder sig av ett hål i staketet.

– Vildsvin är duktiga på att ta sig igenom det som behövs för att ta sig dit de vill. Luktar det mat här inne kan de lyfta på det här staketet, som inte är designat för vildsvin, säger han.

På Björshult avfallsanläggning tycker man att det här är mycket allvarligt.

– Om det är så att det upptäcks att smittan kommer just från avfallsanläggningar så måste vi göra vårt yttersta för att förhindra det, säger Mikael Mellberg som är driftchef på anläggningen. – Smittan skulle ju kunna ta sig till tamgrisbestånd och det skulle vara väldigt allvarligt. 41 vildsvin konstaterat smittade I dagsläget finns 41 konstaterade smittade vildsvin i Fagerstatrakten. En hypotes är att man utomlands gjort till exempel skinka på smittade grisar, och att sådana matrester hamnat på Fagersta avfallsstation, där man vet att vildsvinen bökat.

Och det här skulle i teorin kunna hända på fler ställen.

TV4 Nyheterna har skickat ut en enkät som 166 kommuner där det finns en vildsvinspopulation har svarat på. 31 av kommunerna har någon gång haft påhälsning av vildsvin på sina avfallsanläggningar. I 20 av kommunerna har man haft det under senaste året.

– Jag tycker både att det är anmärkningsvärt och för mig förvånande att så många kommuner har vildsvin på sina avfallshanteringsplatser, säger statsepizootologen Karl Ståhl på Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA. – Vi vet ju i och för sig inte om soptippen är ursprunget till smittan i Fagersta, det kommer vi nog aldrig få veta, men det är en riskfaktor att vildsvinen kommer åt sopor där det kan finnas kött eller rester av kött, fortsätter han.

På Björshults har man satt upp elstängsel för att göra något åt situationen.

– Vi hoppas att vi kan utestänga vildsvinen härifrån, så att åtminstone den här faran kan undanröjas på avfallsanläggningen. Det är ju vår skyldighet att göra allt i vår makt för att förhindra det, säger Mikael Mellberg.

Totalt har 18 fall bekräftats inom ett fastställt smittoområde runt Fagersta.

Minst ytterligare ett vildsvinskadaver har hittats på tisdagen och under helgen ska området genomsökas ordentligt.

— Det kommer vara en större insats under helgen så vi får se hur det går, säger Karl Ståhl, statsepizootolog vid SVA.