Handelsprofessorn: Inför generellt exportförbud till Ryssland

Förhörsrum som demoleras, skrik och högljudda protester. På Arlanda vittnar man om förändrade beteenden hos dem som fastnar i Tullverkets nät. SvD följer tullinspektörerna i populära – men också kritiserade – dokumentärserien ”Gränsbevakarna Sverige” under en dag på jobbet.

Sverige och EU har infört flera sanktionspaket för att minska exporten till Ryssland. Men det finns tydliga tecken på maskor i EU:s nät. En granskning TV4 Nyheterna gjort visar att finska tullpolisen inledde över 600 förundersökningar om misstänkta sanktionsbrott förra året. Samma period hade Sverige noll förundersökningar. Och hittills i år har tre svenska förundersökningar startats. Jämförelsen är inte helt rättvis i och med att Finland har en lång landgräns mot Ryssland. Men svenska Tullverket säger också att de saknar en del verktyg. – Vi gör allt vi kan utifrån de förutsättningar vi har. Men vi välkomnar den lagstiftning som vi tror kommer i maj nästa år, säger Anna-Lena Heinänen, biträdande avdelningschef på Tullverkets kontrollenhet. Inte straffbart att fiffla med varukoder Lagstiftningen som förbereds är ett EU-direktiv, som bland annat innebär en kriminalisering av försök till sanktionsbrott. Om en exportör i dag försöker fiffla med exempelvis varukoder för att exportera en förbjuden produkt, så är det inte straffbart om Tullverket upptäcker det. – Vi kan inte lagföra på det sätt som vi skulle vilja kunna göra. Vi har inte de muskler som krävs för att faktiskt lagföra när vi ser att något är fel, säger Anna-Lena Heinänen. Tar vägen till Ryssland över tredje land EU:s export till Ryssland har sjunkit kraftigt sedan sanktionerna infördes – men samtidigt finns det gott om tecken på att varorna i stället tar vägen över ett tredje land. Både Kina och Indien har kraftigt ökat sin export till Ryssland. Och Socialdemokraterna är oroade över att Tullverket inte inleder fler förundersökningar. – Det är ett problem att det är alldeles för lite kontroll på sanktionskringgående. Det är sannolikt att svenska produkter hamnar i Ryssland. Det behövs mer resurser för kontroll och uppföljning, säger Socialdemokraternas Fredrik Olovsson, näringspolitisk talesperson. Ministern: Pågår intensivt arbete Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) vill inte recensera Tullverkets arbete, men säger att det pågår ett intensivt arbete med att skärpa kontrollerna kring sanktionsefterlevnad. – Vi har precis remitterat en utredning som syftar till att vidga det straffbara området, men också skärpa straffen, säger Maria Malmer Stenergard. Ser du att det behöver göras mer där? – Vi har gett ett uppdrag till berörda myndigheter att samverka bättre och också komma med förslag på åtgärder. Det ska de göra redan i januari, och det är något som vi naturligtvis ser fram emot att ta emot.

Hittills i år har 22 handgranater sprängts, vilket är mer än en fördubbling från 2023 då nio handgranater detonerade. Dessutom har polisen, hittills under 2024, hittat ytterligare 27 handgranater men som inte har exploderat.  – Kriminella söker olika typer av vapen för att nå sitt mål eller syfte med sin handling. Ofta vill man ha tag i något som är lättillgängligt eller något som man känner sig införstådd med hur man använder, säger Malin Nygren, chef vid polisens nationella bombcenter. Att handgranater används så flitigt är inte historiskt vanligt, enligt polisens nationella bombcenter. –  Det kan bero på att det finns tillgång och att man vet vad man ska få tag i handgranaterna, att kontaktytan finns. Det kan också bero på att andra typer av explosiva varor är svårare att få tag i. Då väljer man att gå efter det som man faktiskt har möjlighet att få tag i, säger Malin Nygren. Smugglas från Balkan Även Tullverket har märkt av ökningen av handgranater. Hittills i år har myndigheten beslagtagit 30 stycken, vilket är betydligt mer än man beslagtagit tidigare. Om man räknar bort 2024 har polisen bara beslagtagit tio handgranater under de senaste åren. – Handgranater har inte varit någon stor smugglingsvara för vår del. Går vi tillbaka så har Tullverket bara beslagtagit någon enstaka handgranat per år, vissa inte något föremål alls. Han fortsätter: – För vår del i Sverige brukar vapen och handgranater uteslutande komma från Balkanländerna. Det är den stora marknaden för illegal handel av vapen. Vi har inte sett att handgranater kommer enskilt, att det bara smugglas ex antal handgranater. Det har oftast varit ihop med vapen, det kanske är en 2-3 pistoler och 2-3 handgranater. De har kommit som ett litet paket eller en kombo. Hur lättillgängliga handgranater är för kriminella skiljer sig från gruppering till gruppering, enligt Malin Nygren vid polisen. – Det finns en tillgång till handgranater för vissa kriminella gäng eller grupperingar. Det är ju ett faktum. Det jobbar vi hårt med såklart för att stävja och försöka förhindra att det kommer intill Sverige, säger hon.

Strax före julen 2023 damp mängder av liknande paket ner på olika postterminaler runt om i Stockholmsområdet. Paketen var adresserade till olika adresser, men skickade till samma påhittade namn – och innehöll knark. Spårade misstänkt med hjälp av paket Två av försändelserna får tillåtelse att skickas vidare, vilket ledde Tullverkets spanare till en 38-årig man i väktaruniform. Med hjälp av ett förfalskat körkort hämtade han ut dem, vilket ledde till ett gripande. – Vi såg att mannen först fotograferade paketen och sedan bar ut försändelserna till en bil som vi sedan följde efter. Han körde till ett flerbostadshus på Gärdet och när han kom ut från en av lägenheterna grep vi honom, säger Kristian Johansson, chef för Tullverkets kriminalavdelning Öst, i ett pressmeddelande. I mannens lägenhet hittades mängder av olika typer av narkotika, bland annat kokain, amfetamin, metamfetamin och cannabis. Även stora mängder narkotikaklassade läkemedel. Dödlig opioid Under utredningen greps ytterligare åtta personer och samtliga står nu åtalade och misstänks bland annat för synnerligen grovt narkotikabrott. – Det mest oroväckande beslaget vi gjorde i lägenheten på Gärdet var en stor mängd med förfalskade narkotiska tabletter som efter analys visade sig innehålla den mycket farliga syntetiska opioiden metonitazen. Om en missbrukare tar dessa tabletter utan att veta vad de innehåller riskerar de livet, säger Kristian Johansson. Enligt polisen har omkring 30 personer mist livet på grund av metonitazen. Verksamheten misstänks ha administrerats via handelsplatser på Darknet.

Svenska tullen storhandlar tack vare en EU-miljardfond. Tullen kan nu köpa in utrustning för över hundra miljoner kronor i jakten på narkotikasmugglare. – Det betyder jättemycket eftersom det är väldigt dyra prylar det här, säger Tony Magnusson, enhetschef på Tullverket, till Sveriges Radio.

Kratom är ett träd som växer i Sydostasien, vars blad innehåller ett opioid-liknande ämne. Det används bland annat vid tvåltillverkning och är därför lagligt att köpa i Sverige. Förra året såg Tullverket en enorm ökning av växtdrogen, den svenska importen av kratom har gått från 7,2 ton år 2020 till 41 ton år 2023. Och intresset för växten bara ökar, framförallt bland unga.

– De flesta jag träffar som använder kratom är från 15-års ålder och uppåt. De beskriver att den ger dem ett euforiskt rus, en känsla av lycka, säger Juan Figueroa Sepulveda till Efter fem. Kokar te istället för att göra tvål På senaste tiden har det dykt upp alltfler sidor på nätet där det säljs kratom och kit för tillverkning av tvål, men istället för att göra tvål så kokar många istället te på växten, för att tillverka narkotika. Hanna Nyberg, som är reporter på P3-Nyheter, har intervjuat flera ungdomar som använder kratom:

– De flesta ungdomar jag pratat med använder kratom som självmedicinering, som ångestlindring och smärtlindring, säger hon till Efter fem. Viktigt att det är lagligt att köpa I Sverige är kratom ännu inte narkotikaklassat och säljs via näthandel. Folkhälsomyndigheten tittar på om de i framtiden ska kunna utreda växter, som kratom. Men än så länge är det alltså fritt fram köpa den.

– Man ser det som mindre farligt än andra droger, och många förnekar att man kan bli beroende av kratom. Och att det är lagligt att köpa den har varit viktigt för alla jag pratat med, säger Hanna Nyberg. Påverkar hjärnan I låga doser ger kratomet en stimulerande och euforiska effekt, men i större mängd ger drogen en en smärtstillande, lugnande och insomnings-effekt, berättar Juan Figueroa Sepulveda. Den ger en opiodeffekt som påverkar hjärnan och som är beroendeframkallande. Dessutom är risken att man tar en överdos stor.

– Många som tar högre doser, gör det för att de vill dämpa sin smärta och sina ångestkänslor, säger Juan Figueroa Sepulveda. Lätt att bli beroende Det upp till tre veckor innan det går ut ur kroppen och försvinner från systemet. Många ungdomar som tagit drogen lite då och då, har blivit beroende och kommer till Maria Ungdom och för att söka hjälp. Men det är svårt att bli fri från drogberoendet.

– Jag har haft kontakt med många unga sen 2021, och trots enorma insatser är de fortfarande beroende, säger Juan Figueroa Sepulveda.

2023 var ett rekordår för narkotikabeslag vid gränsen och enligt Tullen har ökningen fortsatt under det första halvåret 2024. Beroende på om narkotikan som beslagtas är i tablett- eller pulverform så redovisar Tullverket sina beslag i styck eller kilogram. Under 2021 beslag tog tullen i Haparanda knappt 2 kilo narkotika. Förra året var den siffran uppe i 25,7 kilo, och under första halvåret i år 7,3 kilo beslagtagits i Haparanda. Många beslag av tabletter Vad det gäller narkotikaklassade tabletter har Tullen under första halvåret i år beslagtagit fler – 22 494 stycken – tabletter än sammanlagt under de tre föregående åren. Drogerna har slutdestination Finland, men påverkar även lokalsamhället negativt. – Säg att det kommer tio kilo narkotika, då kanske en två kilo blir kvar här i Haparanda. Och det påverkar ju kommunen negativt, säger Erik Furmark. Kraftsamlar över myndighetsgränserna Haparanda kommun kraftsamlar sen en tid tillbaka i sitt arbete mot narkotika. Dels genom att tillsätta mer personal som jobbar med frågorna, ökad information till skolor och föräldrar, samt samarbete myndigheterna emellan. – Vi behöver se oss som en helhet och jobba tillsammans. Vi jobbar tillsammans med Regionen, Polisen och Tullverket för att stötta upp arbetet tillsammans. En enorm utmaning och jätteviktigt arbete för oss. För varenda ungdom som hamnar i detta är ett misslyckande för oss, säger Suvi Järvineen, socialchef i Haparanda kommun. Kan bli ny kontrollstation Kommunen och Tullverket utreder nu möjligheterna att bygga en ny kontrollstation alldeles intill gränsövergången mellan Haparanda och Torneå. Något som i dagsläget saknas. – Det hade gjort att vi kunnat arbeta effektivare. Kontrollera fler fordon med bättre kvalité på kontrollerna. Jag tror det hade lett till fler och större beslag än vad vi har idag, och även bygga ett säkrare Haparanda, säger Erik Furmark på Tullverket.

– Jag beställde en AC Milan-tröja jättebilligt från Tiktok. Jag hade inte så mycket pengar och ville jättegärna ha en fotbollströja, säger Francis Eghammer, 14 år.

En undersökning från EU-myndigheten EUIPO visar att nästan var tionde svensk i ålder 15-24 år har köpt förfalska idrottsutrustning på nätet det senaste året. Vissa produkter är direkt livsfarliga – Vi vet att surfingbrädor kopieras. Vi har också sett cykelramar som kan gå sönder vid minsta lilla hopp från trottoaren. Dessa produkter är direkt livsfarliga, säger Tullverkets verksamhetsexpert Albin Plevljak.

Dessa varor är i regel inte tillverkade enligt branschstandard och uppfyller sällan de stränga produktsäkerhetsreglerna som finns i EU och globalt. En förfalskad fotbollströja eller träningsskor kan innehålla farliga och otillåtna ämnen som kemikalier som kan vara direkt hälsoskadliga vid användning. Drabbar samhället negativt Handel med kopior drabbar hela samhället negativt i form av förlorade intäkter och skatter. Produktionen sker ofta under dåliga arbetsförhållanden, inte sällan under tvång och vinsterna hamnar i regel hos organiserad brottslighet.

– Vi har bra samarbete med svenska myndigheter och internationell brottsbekämpning för att komma åt problemet, säger Albin Plevljak.

– Jag köpte en Neymar-tröja som var fejk på nätet. Att det fanns risker med köpte fanns i bakhuvudet. Men jag valde att inte tänka på det eftersom jag verkligen ville ha tröjan, säger Alice Jolin, 14 år.

Tidigare i veckan slog borgmästaren i Oslo larm om att narkotikasmugglare riktat in sig på Oslo hamn. Tullverket ser samma tendenser i Sverige och menar att hamnar i Norden har blivit ett mål för de kriminella nätverken, som en följd av hårdare kontroller i större europeiska hamnar. Gill Eriksson på Tullverket säger att det sannolikt är ett resultat av att myndigheterna i Holland och Belgien har blivit effektiva i sitt arbete med att hitta de stora kokainpartierna. – Konsekvensen av det blir att de kriminella nätverken tappar de stora kokainlasterna. Då behöver de hitta andra möjligheter att få kokainet till Europa, vilket är skälet till att det hamnar både i Norge, men även i Sverige, säger hon. Märker av en ökning Gill Eriksson håller med om bilden som Oslos borgmästare målar upp och menar att det finns en risk att Sverige blivit en första destination för kokainlaster från Sydamerika. – Vi ser att de kriminella nätverken riktar blickarna mot Norden nu och det är något vi måste rusta oss för och vi måste göra vad vi kan för att stoppa kokainet, säger Gill. Dessutom ser Tullverket att det kokain som beslagtas kommer till hamnar runtom i hela Sverige. Som exempel nämner Gill Eriksson Helsingborg och Nynäshamn, där det gjorts stora beslag. Det är hamnar som för ett antal år sedan inte alls var aktuella för kokainsmuggling, tidigare kom det mesta via Göteborgs hamn och beslagtogs där. Är på bollen Förändringen med kokainets väg till eller via Sverige har gått snabbt, men Gill Eriksson menar att man på Tullverket är redo. Man har ett väl fungerande samarbete med underrättelsesidan i andra europeiska länder, med svenska myndigheter såsom Polisen och även med de enskilda hamnarna. – Jag tror att det är väldigt viktigt att vi tillsammans med andra myndigheter och hamnar gör vad vi kan för att stävja riskerna. Det vi kan göra är att försöka identifiera nätverken och stoppa införseln och tillsammans se till att det blir svårare för nätverken att ta sig in hamnarna, säger hon. Med den utökade samverkan mellan myndigheter i Sverige och i andra länder menar hon att det finns goda möjligheter att komma tillrätta med problemen. – Det finns en risk att Sverige är en första destination för kokainlaster från Sydamerika, något vi måste hitta arbetsmetoder för. Det är vi på god väg att göra så jag skulle säga att vi är på den bollen ganska bra, säger Gill Eriksson.