Här ska du hemestra i sommar: "Sverige är ett helt smörgåsbord"

Nästan en fjärdedel av svenskarna väljer en aktiv semester i vandringsspåren, enligt statistik från svenska turistföreningen. Men det finns risker med det – och en känd sådan är att ramla i vattendrag. – En bra idé är att ha med sig en karta för att först se om det finns broar man kan gå över. Broarna finns utmärkta på kartan, tipsar Lars Rehnfeldt, naturbevakare på länsstyrelsen Jämtland. ”Sätt foten i en plastpåse” Men det finns inte broar vid varje vattendrag i skogen. Därför är det viktigt att vattensäkra mobilen innan man ger sig ut i naturen. – Det kan vara bra att kunna ringa någon om man råkar ramla i vattnet. Då måste mobilen vara i, till exempel, en zip-påse, säger fjällräddaren Rickard Svedjesten. Att ha med förstärkningsplagg, som vakuuminpackade strumpor och extra stövlar för ombyte, gör att man får upp värmen enklare efter att ha blivit blöt. – Men det är lätt att glömma. Då kan man sätta foten i en plastpåse i stället, innan man tar på sig de blöta skorna, för att bibehålla värmen, berättar Rickard Svedjesten och fortsätter: – Om man är flera får man hjälpas åt och dela med sig av sina kläder. Det gäller att få upp värmen. Ju fler desto bättre Det bästa tipset är att ha med sig en kompis som kan hjälpa till. Vissa vattendrag som är smala är också extra strömma, och då kan det vara svårt att ta sig upp själv. – Ett rep ska man alltid ha med sig. Det bästa är att korsa vattendraget en åt gången och använda repet som en säkring, betonar Rickard Svedjesten. För att undvika att ramla helt, ska man gå emot strömmen för att få en bättre balans. Dessutom uppmanar Rickard Svedjesten att använda en vandringskäpp. – Det är som ”ditt tredje ben” så håll den framför dig för att få extra stöd. Man måste tänka till innan man vadar över ett vattendrag.

Polisens fjällräddare undsätter varje år totalt ett par hundra personer i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna. De allra flesta räddningsuppdrag sker i Kirunafjällen, mer specifikt vid Kebnekaise. – Väldigt många som vill upp på Kebnekaise behöver hjälp förr eller senare. De blir för tungt att gå upp, de har inte tillräcklig fysik och kanske för lite utrustning. Uppe på berget blir det ofta väderomslag till det sämre på ett annat sätt än i dalgångarna och det kan skapa problem, säger Stefan Källström. Vanligaste skadorna som kräver fjällräddningar och vrickningar och stukningar av olika slag då personer fallit och gjort sig illa. Andra vanliga orsaker är bristande utrustning och att personer inte varit förberedda på den fysiska ansträngningen eller dåligt väder. Minskat antal räddningsuppdrag Fram till pandemin låg antalet fjällräddningsuppdrag per år på en stabil nivå fler år i rad. Under pandemin ökade antalet räddningsuppdrag under sommarsäsongerna. Ett ökat antal hemestrande svenskar utan fjällvana tros vara en av orsakerna.

Efter pandemin ses en nedåtgående trend när det gäller antalet räddningsuppdrag. Stefan Källström tror att det hänger ihop med att hemestertrenden i fjällvärlden avtagit och att inflationen gjort fjällvistelsen dyrare samtidigt som Svenska Turistföreningen dragit ner på antalet stugbäddar i fjällen. – Antalet räddningsuppdrag följer antalet turister naturligtvis. Vi vet att turismen minskat under de här åren men vi tror att turismen återvänder på något sätt, att det ökar igen och därmed att antalet räddningsuppdrag också kommer att öka, avslutar Stefan Källström.

Tusentals färre gästnätter – det ser ut att bli facit efter Svenska Turistföreningens omdebatterade beslut att skära ned på verksamheten i Jämtlandsfjällen. – Vi lever på turismen till 95 procent, alltifrån affärer till hantverkare och restauranger, säger John Regouw, ordförande för turistbyrån i Ljungdalen.

På den stora parkeringen i Ljungdalen där vandrare parkerar för att ta sig upp mot Helags och andra fjälltoppar är minskningen av gäster runt 11 procent första halvåret i år jämfört med samma tidpunkt förra året. Även byns camping och på hotellet märker man av ett minskat antal gäster. – Vi är så beroende av varje turist så även en liten nedgång blir väldigt kännbar för oss, säger Johanna Öhman som driver Pensionat Helags i centrala Ljungdalen. STF vill värna rennäringen I år har Svenska turistföreningen (STF) för första gången skurit ner på fjällturismen genom att dra in på bäddar, anläggningar och öppettider. Detta för att värna samebyarnas rennäring och fjällmiljön. Men de som jobbar inom turismnäringen i Ljungdalen riktar nu kritik mot STF:s neddragningar och menar att det har en tydlig koppling till minskningen av besökare. – Det här är jätteallvarligt för oss. Vi hade gärna sett en annan typ av lösning från STF än att dra ner på verksamheten som man gjort, säger John Regouw, ordförande för turistbyrån i Ljungdalen. ”Neddragningarna ett måste” STF hävdar att neddragningarna var ett måste för att värna naturen och rennäringen. – Jag förstår att det finns en oro och den kan jag verkligen sympatisera med. Men vi behövde göra en förändring i vår verksamhet för att följa svensk lagstiftning och inte störa i renskötselområdet, säger Maria Ros Hjelm, generalsekreterare för Svenska Turistföreningen.

Omfattande banarbeten, sena biljettsläpp och ett nytt bokningssystem precis innan sommarruschen drog igång ligger bakom problemenen med tågtrafiken i Norra Sverige som påverkar fjällturismen. – Jag har ju läst på Facebook och i många vandringsgrupper att det är många som har fått problem. De har ju varit väldigt kort tid inpå biljettsläppen så det har varit ganska svårt att planera, berättar Emil Nylander som reser från Malmö till Sarek, när TV4 träffar honom på tågstationen i Boden. Stort tapp i juni STF:s anläggningar i norr har tappat 12 procent av gästerna i juni jämfört med i fjol. Turistanläggningarna i Abisko och Kebnekaise har haft så mycket som 19 procent färre gästnätter. – Det är frustrerande. Vi tappar ju stora intäkter i en sån här situation. Vi behöver ställa in arrangemang som har varit planerade sedan länge. Vi har svårt att få upp säsongspersonal till de här platserna och vi har behövt avboka både mycket individuella gäster men också stora grupper som haft resor inplanerade sedan länge, säger Ulrika Nordgren, marknadschef vid Svenska Turistföreningen. Vy beklagar Vy, som kör nattåg från Södra Sverige till fjällen i norr, beklagar de många störningarna som de menar beror på Trafikverkets banarbeten och att bytet av bokningssystemet egentligen inte skulle ha skett innan sommarens högsäsong. – När branschen skulle byta system och hade planerat att byta det förra hösten så kom det komplikationer i det bytet som gjorde att man valde att behöva senarelägga och det har lett till att vi tyvärr har fått släppa det här systemet för hela branschen nu i i början av sommaren, förklarar Petter Östmar, affärschef Vy nattåg Norrland. Stabilitet önskas Samarbete mellan Trafikverket, turistanläggningarna och tågoperatören ger förhoppningar om förbättringar. – Men långsiktigt som är det viktigaste så behöver vi en mer stabil tågtrafik. Vi behöver tidigare biljettsläpp och vi tror också på en utbyggnad av malmbanan så att den klarar av både persontrafiken och godstrafiken på ett bra sätt, avslutar säger Ulrika Nordgren, marknadschef vid Svenska Turistföreningen.

Kortare öppettider och minskat antal platser. De är några av förändringarna som sker i den jämtländska fjällvärlden i sommar. Det har också skapat missförstånd bland besökarna, vilket har lett till färre bokningar. – Det finns fortfarande platser kvar i sommar, säger Daniel Skog från Svenska Turistföreningen.

Men aprilskämtet fick fäste och det bruna kortet blev verklighet för att få vandrare att städa upp efter sig ordentligt när de uträttar sina behov i naturen.

– Folk blev exalterade och ansåg att detta måste finnas på riktigt, säger Engström. Bli certifierad fjällbajsare Från och med i dag går det nu att bli certifierad fjällbajsare. Genom att gå in på Svenska Turistföreningens hemsida och göra ett litet quiz, får du därefter möjlighet att ladda ner och skriva ut ditt egna bruna kort. Genom att bli en så kallad "certifierad fjällbajsare" och erhålla det bruna kortet, visar du upp att du har kunskap och respekt för naturen. Praktiska tips för naturbesök Trots att det finns toaletter på fjällstationerna kan det ibland vara nödvändigt att göra sina behov ute i naturen. Då är det viktigt att veta vad som gäller. – Man ska alltid ha med sig en liten spade, säger Engström. Gå hundra meter från leden eller stigen och gräv en liten grop för att uträtta dina behov. Lägg ner toalettpappret, men absolut inte våtservetter eftersom de inte bryts ner i naturen. Täck sedan igen gropen noggrant för att undvika att djur gräver upp den.

Ett av de stora problemen är inte själva avföringen, utan snarare det toalettpapper som kan spridas omkring. Engström tipsar också om att använda hundbajspåsar för att ta med sig pappret tillbaka, vilket kan vara en praktisk lösning även för människor. Positiv respons Initiativet har fått många positiva reaktioner för att den sprider viktig kunskap om hur vi alla kan bidra till att hålla våra fjäll och naturområden rena. Så, om du planerar en vandring i sommar, se till att bli en certifierad fjällbajsare och få ditt bruna kort.

Svenska turistföreningens populära anläggning i Abisko har drabbats hårt av tågurspårningarna på Malmbanan.  ”Vi ser ett tapp på 15-20 procent när vi jämför med antalet gäster förra året”, säger områdeschef Marit Sarri. Skidanläggningarna i Riksgränsen och Björkliden säger sig dock inte ha påverkats.

Svenska Turistföreningen stänger stugplatsen Gåsen i Jämtland.  Det kan leda till att människor dör på fjället, menar Svenska fjällräddares riksorganisation, rapporterar SVT Jämtland.   – Det blir tre och en halv till fyra mil mellan fjällstationerna och det är för långt om man behöver söka skydd, säger ordförande Rickard Svedjesten till kanalen.