Urspårning slår mot Abisko – "2.300 nätter avbokade"

Mikael Damberg vill lånefinansiera en utbyggnad av Malmbanan. I en replik skriver Thomas Morell (SD), Vice ordförande Trafikutskottet och riksdagsledamot, att det finns andra sätta att bygga ut Malmbanan utan att skattebetalarna ska betala allt.

Regeringen och Sverigedemokraterna försummar svensk järnväg – Malmbanan är ett tydligt exempel. Det senaste årets urspårningar har kostat statliga LKAB 100 miljoner kronor i minskade intäkter varje dag som trafiken inte gått.  Vi vill att staten tar sitt ansvar och möjliggör lånefinansiering av Malmbanans utbyggnad. Det skriver Mikael Damberg, Socialdemokraterna.

En enad opposition pressar regeringen om mer pengar till upphandlade tågsträckor som hänger löst. Samtidigt kräver Socialdemokraterna upprustning av Malmbanan, och presenterar ett förslag till finansieringsmodell. – Det här är en väldigt framgångsrik modell som ledde till att Öresundsbron kunde byggas, och dessutom generera intäkter i flera år, säger Mikael Damberg (S).

Bättre tågförbindelser mellan Stockholm och Oslo borde vara ett av Sveriges stora projekt.  Det anser den tidigare statsministern Göran Persson, som också efterlyser en rejäl upprustning av Malmbanan. ”Om Europa skulle bli av med sin malmförsörjning därför att järnvägen inte fungerar från Kiruna mot Narvik, då är vi oerhört illa ute”, säger han.

PODD | Det rullar tusentals ton järnmalm dagligen på Malmbanan. Järnmalm som behövs för tillverkningen av stål. Men så plötsligt spårade tåget ur, inte en utan två gånger. Var det ett sabotage beställt av Kreml – eller något annat?

Var det ryssarna, eller ett annat hot? Urspårningarna på Malmbanan mellan Luleå och Narvik har lett till miljardförluster. Nu kan SvD berätta om att en hittills okänd faktor utreds – som kan skapa mer kaos för den redan plågade järnvägstrafiken.

Det reella anslaget till vägar och järnvägar de kommande tolv åren höjs med 27 procent, enligt regeringens beräkningar. Mest läggs på befintliga vägar, en 53-procentig höjning, och ska kapa hela ”underhållsskulden”. Samtidigt öppnas för att finansiera Malmbanan och en stor väg- och järnvägstunnel kring Stockholm med hjälp av privat kapital.

Utredningen har utförts av konsultföretaget WSP på uppdrag av Stockholms Handelskammare. WSP har utrett vilka satsningar som behöver göras inom den svenska transportinfrastrukturen och vilka samhällsekonomiska effekter investeringarna kan få. Försvarsberedningen och säkerhetspolitiska experter har pekat ut sex specifika transportstråk som är centrala för att integrera Sverige i Natos försvarsplanering. – Våra uppskattningar visar att det handlar om investeringar i storleksordningen 111 miljarder kronor, säger Stockholms Handelskammares chefekonom Carl Bergkvist till TV4 Nyheterna. ”Prestigeprojekt behöver tas bort” Det handlar bland annat om att rusta upp väg- och järnvägsförbindelser mellan Stockholm och Oslo för uppåt 57 miljarder kronor. Man behöver också elektrifiera Inlandsbanan, som löper mellan Kristinehamn och Gällivare, för drygt 31 miljarder. Även Malmbanan, som löper mellan Luleå och Narvik, behöver rustas upp för nästan 7 miljarder. Handelskammaren bedömer dessutom att E22 mellan Malmö och Norrköping samt väg- och järnväg mellan Trondheim och Sundsvall behöver rustas upp. Handelskammarens rapport kommer inför en infrastrukturproposition på nästan 1 200 miljarder som ska läggas på riksdagens bord – den största på 15 år enligt regeringen. Men enligt Carl Bergkvist täcker pengarna bara redan beslutade investeringar. – Det finns inget utrymme för nya satsningar. Det finns absolut skryt- och prestigeprojekt som behöver tas bort. De tillför ingen nytta för samhället, säger Carl Bergkvist. Stor samhällsekonomisk nytta Insatserna som Stockholm Handelskammare nu förordar skulle inte bara hjälpa Sverige att integreras i Natos försvarsplanering. De skulle även generera nya arbetstillfällen och stora vinster för Sverige som bedöms uppgå till 129 miljarder kronor. – Det skulle vara en vinstaffär för samhället att gå fram med många av de Natoinvesteringar som nu krävs, säger Carl Bergkvist. Var i ligger vinsten? – De ligger i samhällsekonomisk nytta. Det handlar om allt från kortare restider till lägre utsläpp och högre trafiksäkerhet med mera.

Michael Claesson är nu Sveriges överstebefälhavare efter att den traditionella överlämningsceremonin på Karlbergs slott i Stockholm har ägt rum under måndagseftermiddagen. – Det känns bra, det känns hedrande och stort på många olika sätt men samtidigt är jag målmedveten och fokuserad på min uppgift, säger Michael Claesson till TV4 Nyheterna. Markerar mot Ryssland En av frågorna han tar sig an som överstebefälhavare är säkerhetsläget. Claesson säger att de inte kan utesluta att se Ryssland som ett hot, baserat på deras uppträdande och de risker de genererar. – Jag ser att vi har under ett antal år behövt följa utvecklingen där vi faktiskt kan dra slutsatsen att Ryssland är strategiskt oberäkneligt och drar sig inte från att använda militärt våld för att uppnå sina politiska mål. Under det gånga året har Sveriges Natointräde genomförts och nu står det svenska försvaret inför en rad förändringar. Claesson lyfter fram den symboliska betydelsen av det svenska medlemskapet. – Vi har redan visat att den ryska avskräckningen inte fungerar. Sverige och Finland har gått med i Nato. Vi är inte ensamma, vi gör det här tillsammans med en lång rad andra kompetenta försvarsmakter, inte minst våra grannländer, men vi behöver fortsätta stärka vårt försvar, säger Claesson. ”Natoanpassning” av svensk infrastruktur kan ske Stockholms handelskammare vill, enligt en ännu inte publicerad rapport, satsa miljarder på att ”Natoanpassa” svensk infrastruktur. De menar att olika kommunikationsstråk som järnvägar måste rustas upp eller byggas. Malmbanan, förbindelserna mellan Oslo, Karlskoga och Stockholm samt vägar som E18 och E20 står på listan över det som behöver rustas upp, enligt Stockholms handelskammare. – Jag ser det inte i grunden som en Natoanpassning, utan jag ser det som att Sverige behöver en robust infrastruktur. Bland annat för att lösa våra uppgifter och som allierad i Nato, men också för att hantera vår egen framtid, säger Michael Claesson och fortsätter: – Det här kan jämkas på ett väldigt bra sett, tror jag, och även stärkas av olika investeringar från både EU och Nato.

Statliga gruvjätten LKAB hade ett bättre andra kvartal i år än det första, då resultatet kollapsade på grund av urspårningarna på Malmbanan. Men vd Jan Moström pekar fortsatt ut den hårt prövade järnvägssträckan som bolagets stora huvudbry.