Jobbslakten speglar Tysklands kris

De två männen ska ha planerat ett terrordåd mot riksdagen i Stockholm – men den tyska insatsstyrkan slog till innan planerna kunde förverkligas. Nu inleds rättegången i Tyskland mot männen som kopplas till islamistisk extremism.

De två männen ska ha planerat ett terrordåd mot riksdagen i Stockholm – men den tyska insatsstyrkan slog till innan planerna kunde förverkligas. Nu inleds rättegången i Tyskland mot männen som kopplas till islamistisk extremism.

Att jämföra Trump med Hitler är dumt. Men det finns likheter mellan dagens USA och 20-talets Tyskland, menar forskaren Peter Pome­rantsev – som i sin nya bok har ett recept för att vinna vår tids informations­krig.

Ferronordic, återförsäljare av anläggningsmaskiner, redovisar ett rörelseresultat på 2 miljoner kronor (-28) för det tredje kvartalet 2024. Undantaget en engångseffekt av nedskrivning av varulager i Tyskland landade rörelseresultatet på 32 miljoner kronor.

Förhandsinformationen var ju tydlig. Statsministern hade slagit fast att dokumentären kunde vara en ”ny insats från folk som vill driva desinformation mot Sverige”. Myndigheten för psykologiskt försvar hade varnat och SVT visade delar med uppenbart missvisande bildval till partiskt återgivna berättelser från föräldrar vars barn tvångsomhändertagits av myndigheter i bland annat Sverige, Norge och Tyskland. Och det stämmer, allt detta innehåller den tre delar långa serien. Det är långa intervjuer med föräldrar som fråntagits sina barn, utan förklaring och utan att barnens perspektiv lyfts fram. Den som behärskar svenska kan läsa om detaljer i fallen, inklusive barnens personuppgifter, eftersom dokumentärfilmarna lagt ut domar och andra handlingar utan maskering i helbild. Därför kan jag som svensk tittare läsa mig till uppgifter som ibland motsäger det som sägs av intervjuade personer. Efter att ha tittat en stund börjar jag vackla Så långt är det lätt att hålla med om att detta är missvisande och ensidigt. Kanske kan det till och med kallas desinformation. Men efter att ha tittat en stund börjar jag ändå vackla. Där finns ju också intervjuer med företrädare för den svenska och europeiska bilden: en människorättsadvokat, en svensk före detta barnombudsman, en tysk socialdemokratisk politiker. Det är svårare att kalla något för propaganda när även en kritiserad part får komma till tals. Jag upptäcker också att det turkiska produktionsbolag som gjort serien marknadsför det som en journalistisk produktion, och den framstår som att de velat fördjupa bilden efter åratal av felaktig rapportering om att svenska myndigheter ”kidnappar” muslimska barn. I vissa fall blir klippen helt obegripliga Bilden av att detta är mer neutralt än förväntat faller dock när jag kommer till del tre av serien, där intervjuade föräldrar börjar spekulera i att privatpersoner tjänar pengar på tvångsomhändertagna barn. Nu beskrivs det hela som ”barnhandel” och här följer även ett antal spekulativa klipp som tycks illustrera att det skulle kunna finnas politiska motiv till denna handel. Slutsatsen om helheten blir ändå att den är missvisande, men att dokumentären är journalistiskt paketerad på ett sånt sätt att man behöver titta noga för att förstå det. Dessutom är materialet hopklippt utan berättarröst eller förklaringar och utan faktauppgifter om hur verkligheten ser ut. Materialet känns inte heller helt bearbetat, i vissa fall blir klippen helt obegripliga och tagna ur sitt sammanhang. Al-Jazeera-dokumentären har än så länge få visningar och är bara tillgänglig online. Möjligen är den för komplicerad och svårtillgänglig för att få någon verklig spridning.

Allt fler länder, nu senast Tyskland, vill se samtal med president Putin för att få ett slut på kriget i Ukraina.  Och nu får de stöd av SD-toppen Björn Söder.  – Jag tror att dialog är bästa framkomliga väg, säger han.  Men SD-ledaren Jimmie Åkesson avfärdar idén.

De sista barnen som var med i insamlingsfasen av TEDDY-studien har snart fyllt 15 år. Då avslutas all datainsamling och nu börjar arbetet med att analysera en stor internationell studie vars syfte är att ta reda på varför man får diabetes. – Nu fortsätter vi naturligtvis att analysera all data. Det kan ta flera år att analysera data och hitta de olika vinklarna för att få fram varför man först utvecklar autoantikroppar och sedan typ 1 diabetes, säger Helena Elding Larsson, barnläkare och professor vid Lunds universitet. Hennes kollega Markus Lundgren vid Lunds universitet som också är barnläkare och diabetesforskare ser ett stort värde i all den mängd data man samlat in: – Datan kommer att kunna finnas kvar att arbetas med som en fantastisk barn- och ungdomsstudie i många, många år framöver. Nya upptäckter Studien har följt barn i 20 år i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Ungefär 8 700 barn har ingått i studien och man har redan gjort nya upptäckter. Till exempel att probiotika som ges till spädbarn som har en förhöjd risk för diabetes kan minska risken att kroppen utvecklar de antikroppar som är ett förstadium till sjukdomen. Men även att en viss typ av infektioner, enterovirusinfektioner, kan trigga igång diabetes typ 1. – Sådana här enterovirus är vanliga och många kan ha det utan att det händer någonting alls. Men av någon anledning är vissa barn är känsliga och då kan det här trigga igång autoimmuniteten. Varför det händer vissa barn vet vi inte och det är sådana saker vi håller på att analysera, säger Helena Elding Larsson.

Regeringen presenterade på onsdagen nya internationella klimatsatsningar. Det handlar om ett bidrag på åtta miljarder till FN:s gröna klimatfond under de kommande tre åren, meddelar klimatministern på en pressträff tillsammans med utrikeshandelsminister Benjamin Dous. – Satsningarna ska genomföras där utsläppen kan sänkas mest per satsad krona, säger utrikeshandelsminister Benjamin Dou under pressträffen. Sverige blir därmed sjätte största givare, efter Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Japan och USA, enligt regeringen. FN:s klimatfond, GCF, ska stödja länder som är sårbara för skador och förluster kopplade till klimatet. Under 2024 fördelade fonden 2,5 miljarder dollar till klimatprojekt. – Vi visar på en ökad ambitionsnivå, vilket är helt nödvändigt, säger klimatministern Romina Pourmokhtari. Sverige har även tidigare bidragit med miljarder till klimatfonden. Tillsätter utredning Regeringen tillsätter även en utredning som ska ta fram förslag på åtgärder på hur Sveriges internationella klimatarbete, som ingår i Klimathandlingsplanen, ska utvecklas de kommande åren för att bidra till att andra länder sätter fart på att minska sina utsläpp. Detta med fokus på G20-länderna som står för 80 procent av världens utsläpp.

▸ Veckans avsnitt av Åsiktskorridoren handlar om allt från USA till det tyska nyvalet och klimattoppmötet. Jonna Sima berättar om sin resa till Washington och New York där hon rapporterade om presidentvalet. Anders Lindberg filosoferar kring ett Europa i kris när Tyskland går till val i februari – är vi osten i en halvmosig hamburgare, ihopklämda mellan Ryssland och USA? Kalle Sundin förklarar varför Kristersson inte åker på klimattoppmöte och Susanna Kierkegaard hyllar regeringens utredning av prövotid för skilsmässor, i strid med resten av redaktionen. Trevlig lyssning!

Det har gått tre år sedan en ny flyktingväg in till EU startade, från Mellanöstern och Afrika via Ryssland, sedan vidare till Belarus och över gränsen till Polen. Trots ett högt staket, vakter med hundar och automatvapen, och trots kylan och en osäker framtid, fortsätter migranterna att komma. Varje månad lyckas cirka 2 500 personer ta sig över. – En dag tidigare i år var det 26 grupper med flyktingar som vi träffade, på bara 24 timmar, säger aktivisten Aleksandra Kramer till TV4 Nyheternas utsända vid gränsområdet. De flesta migranterna fortsätter vidare mot Tyskland, få vill stanna i Polen. Men den polska regeringen, med premiärministern Donald Tusk i spetsen, vill ändå temporärt upphäva asylrätten vid gränsen. En farlig väg Aleksandra Kramer är 22 år gammal och en före detta professionell simmare. Hennes specialgren var 100 meter bröstsim. Vatten var som hennes hem. Men tidigare i år blev vatten något traumatiskt. Aleksandra är migrantaktivist vid gränsområdet, och när de får information om att det finns asylsökande i skogarna, ger de sig ut med mat, vatten och medicinkit för att hjälpa. Kvinnor har fått missfall i skogarna, de har hittat nedfrusna barn, människor som inte har någon aning om vilket håll de ska gå åt. En dag såg hon något som liknade skräp i en bäck. När hon gick fram märkte hon lukten och flugorna. Två döda kroppar låg i vattnet. Passen visade att de var från Syrien och Etiopien. Rätten till asyl hävs temporärt Enligt Polen får flyktingarna hjälp att ta sig till Ryssland eller Belarus. Agenter kör dem sedan till gränsen, där de tvingas att ta sig över staketet in till Polen. Om de polska gränsvakterna ser dem, tvingas de ofta tillbaka in i Belarus, där de ännu en gång drivs på för att ta sig in i EU. "Hybridskrigsföring," säger den polska regeringen. Ett sätt att försöka skapa sprickor inom EU och destabilisera unionen. Den polska regeringen har nu beslutat sig för att temporärt upphäva rätten till asyl vid gränsen, trots att de flesta migranterna ändå vill vidare till Tyskland. Lagen ska nu debatteras i det polska parlamentet Sejm, och EU-kommissionen är kritisk. Men bland den polska befolkningen finns ett stort stöd. – Lagen borde ändras. Vi måste sluta ge migranter samma rättigheter som polacker har, säger Pavel till TV4 Nyheternas utsända i staden Bialystok.