Klimatet storfråga i Österrikes ödesval:"Det här är vår framtid"

Orbán besökte Georgien efter det kritiserade parlamentsvalet. Han valde då att gratulera regeringen och menade att det varit ett fritt och demokratiskt val. – Han talar inte för Europas länder, han talar inte för Sverige, han talar möjligen för Ryssland, men han talar inte för oss andra, sade statsminister Kristersson (M) om Orbáns uttalanden till TT. Kristersson: ”Skett rent fusk” Flera organisationer, bland annat OSSE, rapporterar att det förekommit valfusk. Ulf Kristersson menade att det ”skett rent fusk på olika sätt” och valet har även kritiserats av både EU och USA. Senast under onsdagen kommenterade USA:s president Joe Biden valet. ”Georgiska medborgare har rätt att fredligt uttrycka sina åsikter om genomförandet av dessa val, som oberoende internationella och inhemska observatörer inte har sagt var fria och rättvisa”, skriver Biden. Orban har närmat sig den georgiska regeringen Det georgiska regeringspartiet, Georgisk dröm, har de senaste åren kommit allt närmre Orbáns styrande parti Fidesz. Samtidigt som den georgiska regeringen kritiserats från EU och USA har Ungern fortsatt stödja regeringen, trots deras allt mer auktoritära styre. – En allians har vuxit fram, främst baserad på gemensamma illiberala värderingar och intressen kopplade till inhemsk auktoritär utveckling, säger Daniel Hegedüs på tankesmedjan German Marshall Fund. TV4 Nyheterna har sökt det svenska utrikesdepartementet

I lördags gick Georgien till val i vad som benämnts som ett ödesval. Initialt såg det positivt ut för oppositionen, men när 99 procent av rösterna var räknade hade regeringspartiet Georgisk dröm fått över 50 procent av rösterna. En rysk påverkansoperation, menade den georgiska oppositionella presidenten Salome Zourabichvili som manade till massiva protester i Tbilisi. Även från svenskt håll kritiserades valet. – Vi har inte fått de slutliga rapporterna men allting talar för att det har skett många oegentligheter, att det är ett val som inte är pålitligt, att det har skett rent fusk på olika sätt, säger statsminister Ulf Kristersson till TT. Experten förutsåg Orbáns drag Efter valet fyllde demonstranter gatorna i Tbilisi. Oppositionella har vädjat om stöd från det internationella samfundet och EU och demonstranter fyllde gatorna i Tbilisi. Samtidigt anlände Viktor Orbán, premiärministern i Ungern som innehar ordförandeskapet i EU, till huvudstaden. Orbán gratulerade regeringen och beskrev valet som fritt och demokratiskt. Flera organisationer, bland annat OSSE, rapporterar att det förekommit valfusk. En som förutsåg Orbáns agerande redan i våras, i samband med att den ”utländska agent-lagen” klubbades igenom, är Daniel Hegedüs, regionalchef för Centraleuropa på tankesmedjan German Marshall Fund. I en artikel i EUobserver skrev han redan i maj om hur Ungern kunde komma att utnyttja det roterande ordförandeskapet för att legitimera valet för den georgiska regeringen – trots ouppklarade frågor om valfusk. – De skapar nära band till de som utmanar EU och väst. Länder som Ryssland och Kina, men även till mindre länder som Azerbaijan och i detta fallet Georgien, säger Daniel Hegedüs till TV4 Nyheterna. Kan komma att stoppa sanktioner De ungerska relationerna till de länder som vågar utmana EU kan sedan användas som en påtryckningsmetod mot EU, menar Daniel Hegedüs. Liknande metoder har använts i förhållande till Ukraina. – Jag tror vi kan förvänta oss att de kommer gå så långt att EU troligtvis inte kommer kunna införa sanktioner mot företrädare för Georgisk dröm, likt USA tidigare infört. Man kan förvänta sig att Ungern kommer motsätta sig sådana försök, säger Hegedüs. Ungern, som nu innehar ordförandeskapet, försöker främst utnyttja sin roll på två sätt, enligt Hegedüs. I början av ordförandeskapet försökte de öka sitt strategiska manöverutrymme och stärka sin utrikespolitiska självständighet. Då besökte Orbán bland annat Putin i Moskva och Xi Jinping i Peking. – Det andra är att störa EU:s utrikes- och institutionella politik. Det främjar den ungerska regimen men även ryska intressen, det är tydligt även i det georgiska valet, säger Hegedüs. Värderingsbaserad allians De två regeringspartierna Georgisk dröm och ungerska Fidesz har de senaste åren kommit allt närmare varandra. Georgiens premiärminister, Irakli Kobakhidze, beskrev besöket som ett ”bevis på den nära vänskapen mellan våra länder, byggd på delade värderingar”. – En allians har vuxit fram, främst baserad på gemensamma illiberala värderingar och intressen kopplade till inhemsk auktoritär utveckling säger Hegedüs. När EU valde att stoppa den georgiska processen för att ansluta sig till unionen i samband med att den ”utländska agent-lagen” klubbades igenom, fortsatte Ungern att stötta Georgien och dess beslut. – Det är uppenbart att de har en mycket nära relation, en som gör att premiärminister Orbán inte tvekar att gå i konflikt med EU, säger Hegedüs.

Tesla-grundaren och X-ägaren Elon Musk har nominerats till årets Sacharov-pris för tankefrihet som är EU:s finaste människorättspris. Detta är något som den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Evin Incir rasar emot. – Extremhögern försöker kapa priset och underminera prisets syfte. Den ska ju gå till någon som har gjort viktigt arbete för fred, frihet, säkerhet och att få uttrycka sina åsikter. Det är väldigt oroande vad extremhögern håller på med just nu. Att de vill ge priset till världens största troll är helt oacceptabelt, säger hon. Kan man inte säga att han ger väldigt många chansen att uttrycka sig på sin plattform? – Det han snarare gör är att sprida hat på sin plattform genom att agera som världens största troll just nu. ”Det är givetvis oroande” Det är ytterhögerns två partigrupper i EU-parlamentet, både PFE, som domineras av ungerska regeringspartiet Fidesz och franska Nationell samling, och ESN, som skapats av tyska AFD, som har nominerat Musk. – Jag är inte förvånad att extremhögern har nominerat honom då de står för samma ideologi, samma åsikter och samma tankegångar. Men det är givetvis oroande att de har gjort det. Nu hoppas jag att alla demokratiska krafter i Europaparlamentet krokar arm och säkerställer att det är demokratiska organisationer och personer som får priset, säger Evin Incir. Det krävs för att han ska vinna Tidigare vinnare av priset är bland annat Kofi Annan, Aleksej Navalnyj och Nelson Mandela. Evin Incir säger att Socialdemokraterna har nominerat två stycken kvinnorättsorganisationer, en från Israel och en från Palestina. – Givetvis så kan Elon Musk absolut inte mäta sig med Jina Amini, Nelson Mandela och andra människorättsaktivister. Hans arbete och engagemang har varit väldigt tydligt där han har velat ge röst åt dem som vill förtrycka och inte åt dem som vill få slut på förtrycket, säger hon. Övriga nominerade För att Musk ska kunna få priset krävs dock i första hand att han kommer med bland de tre finalister som ska utses i oktober – innan själva vinnaren koras av parlamentets gruppledare. – Han är långt ifrån topp tre, säger Evin Incir. Övriga nominerade i år är Venezuelas oppositionsledare María Corina Machado och Edmundo González Urrutia, palestinska kvinnoorganisationerna Women wage peace och Women of the sun, en grupp med palestinska journalister samt azeriske människorättsaktivisten Gubad Ibadoglu.

För Ungerns högerpopulistiska Fidesz blev EU-valet det sämsta resultatet sedan partiet tog över regeringsmakten. Kanske slutsatsen om en högerpopulistvåg var förhastad, och det snarare handlar om en antietablissemangsvåg. Detta är bara en av flera viktiga lärdomar som kan dras när Ungerns ledare Viktor Orbán firar jubileum.

Viktor Orbán och hans Fidesz går mot sitt sämsta val på nära 20 år. Det nybildade partiet Tisza ställer till stora problem för den auktoritära ledaren och ser ut att få över 30 procent av rösterna. – Det här är hans Waterloo, säger Peter Magyar, ledaren för det nya partiet.

Partier som Fratelli d’Italia, ungerska Fidesz och franska Nationell samling väntas gå starkt framåt i helgens EU-val. Väljarnas djupa osäkerhet och otrygghet inför framtiden ligger bakom framgångarna, menar statsvetaren Catarina Kinnvall.

Vägen har varit lång och turerna har varit många. Men snart är Sverige med i Nato. Under tisdagen skrev Ungerns president under den svenska Natoansökan vilket gör att det bara återstår detaljer innan Sverige är fullvärdiga medlemmar av försvarsalliansen. Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna ska den svenska flaggan hissas i Natohögkvarteret i Bryssel under lunchtid på måndag. Det markerar starten för medlemskapet. Statsminister Ulf Kristersson kommer att närvara i Belgien, men även överbefälhavaren Micael Bydén och andra toppolitiker kommer att vara på plats, enligt uppgifter. Natos ambassadörer kommer att vara inbjudna och ceremonier planeras. Det kommer även att hållas presskonferenser i anslutning till att den svenska flaggan hissas. Ungern var sista land att rösta ja Den 26 februari röstade Ungerns parlament ja till Sveriges Natoansökan. Frågan hamnade på parlamentets bord redan sommaren 2022, men premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz har flera gånger fördröjt omröstningen. Ungern blev det sista av Natos medlemsstater att godkänna den svenska ansökan. – Processen har varit lång, och från svensk sida har den känts ibland förödmjukande och plågsam. Men historiskt sätt (som Stoltenberg ofta säger) har det varit en otroligt snabb process. Andra länder har fått vänta betydligt längre för att bli medlemmar. Länder som Ukraina, Moldavien eller Georgien skulle bara kunna drömma om en så snabb process som Sveriges har haft, sa TV4 Nyheternas utrikesreporter Jona Källgren efter att Ungern signerat dokumenten.

Ett omröstningsprotokoll publicerat på Ungerns parlaments hemsida på lördagen visar att talmannen László Kövér har skrivit under ratificeringen av Sveriges Nato-anslutning. Nu är beslutet skickat till presidentens kontor för kungörande. Presidenten har fem dagar på sig att skriva på när parlamentet skickat över dokumenten. Ungern väntas få en ny president på tisdag, först då kan ratificeringen undertecknas och skickas över till Washington. Svenska regeringen har behöver också gå vidare med anslutningen på hemmaplan. – Sverige behöver nu fatta ett regeringsbeslut som går ut på att Sverige nu ansluter sig till Nato, säger TV4 Nyheternas utrikesreporter Ritva Rönnberg. Den 26 februari röstade Ungerns parlament ja till Sveriges Natoansökan. Frågan hamnade på parlamentets bord redan sommaren 2022, men premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz har flera gånger fördröjt omröstningen. Ungern blev det sista av Natos medlemsstater att godkänna den svenska ansökan.

Natos norska generalsekreterare Jens Stoltenberg har i nära två år stöttat och omhuldat Sveriges väg in i Nato.

På måndagskvällen när Ungern som sista land godkände Sveriges Natoansökan är glädjen tydligt märkbar. – Det är en historisk dag. Det gör Nato starkare, och gör Sverige tryggare, säger Natotoppen i en intervju med TV4 Nyheterna. På frågan om hur glad han är på en skala från 1 till 100 över beskedet, svarar han: – Jag har ingen sådan skala men jag är glad i dag, först och främst är jag nöjd med att alla Natos medlemsstater godkänt Sverige Natoansökan. Stoltenberg tillägger att Sverige bidrar Nato med ett starkt försvar, vältränade soldater och avancerade militära kapaciteter. – Jag är säker på att det gör det nordiska samarbetet ännu starkare och ännu bättre. Beredda på reaktioner från Ryssland Stoltenberg räknar samtidigt med någon typ av reaktion från Ryssland på det svenska medlemskapet. Men han tror inte på något militärt ryskt svar.

– Vi är beredda men en militär aggression från Ryssland är otänkbart. Ryssland har nog med att hantera situationen i Ukraina, säger Stoltenberg.

– Vi kan nog räkna med en hårdare retorik och andra markeringar mot våra styrkor. Men något rejält militärt angrepp mot Sverige eller något annat Natoland tror jag inte på, fortsätter han. Ungern var den sista av Natos för närvarande 31 medlemsstater att godkänna att Sverige blir ny Natomedlem. Ungerns premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz har flera gånger fördröjt omröstningen.

I december 2021 krävde Rysslands president Putin att Nato inte skulle tillåta fler länder att ansluta till försvarsalliansen. Men kort efter invasion av Ukraina valde Finland och Sverige att ansöka.