Fidesz

Men trots det stora fokuset på klimatförändringarna ser det ändå ut som att ett utpräglat klimatskeptiskt parti kommer att vinna valet. Frihetspartiet – som sitter i samma grupp i EU-parlamentet som Orbáns Fidesz och Le Pens Nationel Samling – ser ut att göra ett rekordval.

Tågtrafik ligger ännu nere Det är inte Helga Hofbauers första klimatdemonstration. Med största säkerhet inte heller hennes sista. Hon är medlem i gruppen ”Seniorer för klimatet” och står idag lite vid utkanten av en demonstration med mestadels skolelever och ungdomar från ”Fridays for Future”. För henne är det självklart att översvämningarna borde få folk att tänka på klimatet när de går till valurnorna. – Tågsträckorna är avstängda, pendlare kan inte ta sig till jobbet. Fälten är översvämmade. Det är verkligen stora konsekvenser, och det borde få vissa människor att tänka efter, säger hon till TV4:s utsända. Men några hundra meter bort förbereder sig en annan grupp människor för ett valmöte, där klimatet är långt ifrån en prioritet. Förmodade valvinnare I centrala Wien viftar folk frenetiskt med små österrikiska flaggor. Tysk schlager och amerikansk rock dundrar ut ur högtalarna. Detta är Frihetspartiets sista stora valmöte, och folk är uppspelta. Partiet har kritiserats för att vara extremistiskt, pro-ryskt och för att sprida falsk information om vaccin och klimatförändringar. Men trots detta – eller kanske tack vare det – leder Frihetspartiet i mätningarna inför valet. Men makten är ändå långt ifrån säkrad. Det konservativa Folkpartiet säger att de inte kommer att stötta Frihetspartiet i en koalition – om inte partiledaren Herbert Kickl avstår från att bli förbundskansler. Christopher Böck, som har rest till valmötet från en av Wiens förorter med sin mamma, är ändå optimistisk. Han hoppas på en FPÖ-ledd regering som kommer att genomdriva en av hans hjärtefrågor. – Alla dessa sanktioner mot Putin... säger han till TV4: utsända på plats i Wien. “Vi kanske borde överväga att återigen handla med Ryssland."

Tesla-grundaren och X-ägaren Elon Musk har nominerats till årets Sacharov-pris för tankefrihet som är EU:s finaste människorättspris. Detta är något som den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Evin Incir rasar emot. – Extremhögern försöker kapa priset och underminera prisets syfte. Den ska ju gå till någon som har gjort viktigt arbete för fred, frihet, säkerhet och att få uttrycka sina åsikter. Det är väldigt oroande vad extremhögern håller på med just nu. Att de vill ge priset till världens största troll är helt oacceptabelt, säger hon. Kan man inte säga att han ger väldigt många chansen att uttrycka sig på sin plattform? – Det han snarare gör är att sprida hat på sin plattform genom att agera som världens största troll just nu. ”Det är givetvis oroande” Det är ytterhögerns två partigrupper i EU-parlamentet, både PFE, som domineras av ungerska regeringspartiet Fidesz och franska Nationell samling, och ESN, som skapats av tyska AFD, som har nominerat Musk. – Jag är inte förvånad att extremhögern har nominerat honom då de står för samma ideologi, samma åsikter och samma tankegångar. Men det är givetvis oroande att de har gjort det. Nu hoppas jag att alla demokratiska krafter i Europaparlamentet krokar arm och säkerställer att det är demokratiska organisationer och personer som får priset, säger Evin Incir. Det krävs för att han ska vinna Tidigare vinnare av priset är bland annat Kofi Annan, Aleksej Navalnyj och Nelson Mandela. Evin Incir säger att Socialdemokraterna har nominerat två stycken kvinnorättsorganisationer, en från Israel och en från Palestina. – Givetvis så kan Elon Musk absolut inte mäta sig med Jina Amini, Nelson Mandela och andra människorättsaktivister. Hans arbete och engagemang har varit väldigt tydligt där han har velat ge röst åt dem som vill förtrycka och inte åt dem som vill få slut på förtrycket, säger hon. Övriga nominerade För att Musk ska kunna få priset krävs dock i första hand att han kommer med bland de tre finalister som ska utses i oktober – innan själva vinnaren koras av parlamentets gruppledare. – Han är långt ifrån topp tre, säger Evin Incir. Övriga nominerade i år är Venezuelas oppositionsledare María Corina Machado och Edmundo González Urrutia, palestinska kvinnoorganisationerna Women wage peace och Women of the sun, en grupp med palestinska journalister samt azeriske människorättsaktivisten Gubad Ibadoglu.

För Ungerns högerpopulistiska Fidesz blev EU-valet det sämsta resultatet sedan partiet tog över regeringsmakten. Kanske slutsatsen om en högerpopulistvåg var förhastad, och det snarare handlar om en antietablissemangsvåg. Detta är bara en av flera viktiga lärdomar som kan dras när Ungerns ledare Viktor Orbán firar jubileum.

Viktor Orbán och hans Fidesz går mot sitt sämsta val på nära 20 år. Det nybildade partiet Tisza ställer till stora problem för den auktoritära ledaren och ser ut att få över 30 procent av rösterna. – Det här är hans Waterloo, säger Peter Magyar, ledaren för det nya partiet.

Partier som Fratelli d’Italia, ungerska Fidesz och franska Nationell samling väntas gå starkt framåt i helgens EU-val. Väljarnas djupa osäkerhet och otrygghet inför framtiden ligger bakom framgångarna, menar statsvetaren Catarina Kinnvall.

Vägen har varit lång och turerna har varit många. Men snart är Sverige med i Nato. Under tisdagen skrev Ungerns president under den svenska Natoansökan vilket gör att det bara återstår detaljer innan Sverige är fullvärdiga medlemmar av försvarsalliansen. Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna ska den svenska flaggan hissas i Natohögkvarteret i Bryssel under lunchtid på måndag. Det markerar starten för medlemskapet. Statsminister Ulf Kristersson kommer att närvara i Belgien, men även överbefälhavaren Micael Bydén och andra toppolitiker kommer att vara på plats, enligt uppgifter. Natos ambassadörer kommer att vara inbjudna och ceremonier planeras. Det kommer även att hållas presskonferenser i anslutning till att den svenska flaggan hissas. Ungern var sista land att rösta ja Den 26 februari röstade Ungerns parlament ja till Sveriges Natoansökan. Frågan hamnade på parlamentets bord redan sommaren 2022, men premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz har flera gånger fördröjt omröstningen. Ungern blev det sista av Natos medlemsstater att godkänna den svenska ansökan. – Processen har varit lång, och från svensk sida har den känts ibland förödmjukande och plågsam. Men historiskt sätt (som Stoltenberg ofta säger) har det varit en otroligt snabb process. Andra länder har fått vänta betydligt längre för att bli medlemmar. Länder som Ukraina, Moldavien eller Georgien skulle bara kunna drömma om en så snabb process som Sveriges har haft, sa TV4 Nyheternas utrikesreporter Jona Källgren efter att Ungern signerat dokumenten.

Ett omröstningsprotokoll publicerat på Ungerns parlaments hemsida på lördagen visar att talmannen László Kövér har skrivit under ratificeringen av Sveriges Nato-anslutning. Nu är beslutet skickat till presidentens kontor för kungörande. Presidenten har fem dagar på sig att skriva på när parlamentet skickat över dokumenten. Ungern väntas få en ny president på tisdag, först då kan ratificeringen undertecknas och skickas över till Washington. Svenska regeringen har behöver också gå vidare med anslutningen på hemmaplan. – Sverige behöver nu fatta ett regeringsbeslut som går ut på att Sverige nu ansluter sig till Nato, säger TV4 Nyheternas utrikesreporter Ritva Rönnberg. Den 26 februari röstade Ungerns parlament ja till Sveriges Natoansökan. Frågan hamnade på parlamentets bord redan sommaren 2022, men premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz har flera gånger fördröjt omröstningen. Ungern blev det sista av Natos medlemsstater att godkänna den svenska ansökan.

Natos norska generalsekreterare Jens Stoltenberg har i nära två år stöttat och omhuldat Sveriges väg in i Nato.

På måndagskvällen när Ungern som sista land godkände Sveriges Natoansökan är glädjen tydligt märkbar. – Det är en historisk dag. Det gör Nato starkare, och gör Sverige tryggare, säger Natotoppen i en intervju med TV4 Nyheterna. På frågan om hur glad han är på en skala från 1 till 100 över beskedet, svarar han: – Jag har ingen sådan skala men jag är glad i dag, först och främst är jag nöjd med att alla Natos medlemsstater godkänt Sverige Natoansökan. Stoltenberg tillägger att Sverige bidrar Nato med ett starkt försvar, vältränade soldater och avancerade militära kapaciteter. – Jag är säker på att det gör det nordiska samarbetet ännu starkare och ännu bättre. Beredda på reaktioner från Ryssland Stoltenberg räknar samtidigt med någon typ av reaktion från Ryssland på det svenska medlemskapet. Men han tror inte på något militärt ryskt svar.

– Vi är beredda men en militär aggression från Ryssland är otänkbart. Ryssland har nog med att hantera situationen i Ukraina, säger Stoltenberg.

– Vi kan nog räkna med en hårdare retorik och andra markeringar mot våra styrkor. Men något rejält militärt angrepp mot Sverige eller något annat Natoland tror jag inte på, fortsätter han. Ungern var den sista av Natos för närvarande 31 medlemsstater att godkänna att Sverige blir ny Natomedlem. Ungerns premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz har flera gånger fördröjt omröstningen.

I december 2021 krävde Rysslands president Putin att Nato inte skulle tillåta fler länder att ansluta till försvarsalliansen. Men kort efter invasion av Ukraina valde Finland och Sverige att ansöka.

Klockan 16:45 på måndagseftermiddagen blev det klart. Ungerska parlamentet godkände Sverige Natoansökan.

TV4 Nyheternas fotograf, Ulf Jakobsson, var på plats när statsminister Ulf Kristersson tog emot beskedet på Rosenbad.

Det blev hela 188 ja mot 6 nej-röster i parlamentet. Något som statsministern onekligen anser är "mycket bra".

– Mycket bra, mycket bra, mycket bra, upprepar Kristersson när hans medarbetare ringer upp och meddelar om röstningsresultatet.

– Jättefint att höra, fortsätter Kristersson under samtalet. ”Vi står redo” Ungern var den sista av Natos för närvarande 31 medlemsstater att godkänna att Sverige blir ny Natomedlem. Ungerns premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz har flera gånger fördröjt omröstningen. En historisk dag. Alla Natoländers parlament har nu röstat för Sveriges Natomedlemskap. Vi står redo att axla vår del av ansvaret för Natos säkerhet", skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på X. Nu återstår det för talmannen László Kövér att skriva under protokollet innan det flygs över till Washington och sedan lämnas över till USA:s utrikesdepartement.

21 månader har gått sedan den svenska regeringen ansökte om medlemskap i militäralliansen. Under måndagen väntas Ungerns parlament att slutligen trycka på ja-knappen för Sveriges Natomedlemskap. – Det har varit en mycket längre och mer komplicerad process än vad jag tror Sverige och framför allt Stoltenberg tänkte sig. Och det har varit många vändningar och också en del dramatiska ögonblick under de här åren, säger Magnus Christiansson, universitetslektor i Krigsvetenskap på Försvarshögskolan. Svaghetstecken Men den utdragna processen kan tolkas som ett svaghetstecken för en splittrad försvarsallians där särskilt Ukraina är en vattendelare, enligt Christiansson. – Jag tror inte att det är en slump att det är de två mest Rysslandsvänliga länderna inom alliansen som på olika sätt utnyttjat den här situationen inrikespolitiskt, men också för att vinna favörer gentemot Sverige. – Däremot har det också varit ett svaghetstecken att man inte är eniga eftersom att säkerhetssituationen i Europa har varit så allvarlig, å andra sidan när man tittar tillbaka på processen om några år så kommer det bara stå att Sverige gick med 2024, resten kommer vara en fotnot, fortsätter Christiansson. Kommer rösta ja Senast i fredags var statsminister Ulf Kristersson (M) på statsbesök hos Viktor Orbán i Budapest. Under besöket presenterades också ett nytt försvarsavtal, där Ungern köper fyra Jas 39 Gripenplan av Sverige. Omröstningen om Sveriges Natoansökan i dag väntas gå igenom. Orbáns regeringsallians Fidesz-KDNP har sagt att man ska rösta ja och de sitter på två tredjedelar av mandaten, något TV4 Nyheterna tidigare har rapporterat om. Dessutom har oppositionen till Fidesz, premiärminister Viktor Orbáns parti, länge velat att Sverige ska få gå med i Nato och är kritiska till tiden som det har tagit för ett godkännande. Även där väntas flera rösta ja. Ungern väntas rösta om Sveriges Natoansökan vid 16-tiden.