Låg digital kompetens bland svenska elever

Elever som gick ut grundskolan i våras med underkänt i matematik har inte fått den hjälp de har rätt till. Det visar en ny rapport från Skolverket. – Det är allvarligt, säger undervisningsrådet Sanna Vent.

Skolor behöver vara uppmärksamma på tidiga tecken på kriminalitet bland eleverna. – Det handlar om att reagera på om ett barn plötsligt har fler mobiltelefoner, fina kläder, mycket kontanter eller nytt umgänge, säger Lee Gleichmann på Skolverket. I Örebro har en direktlinje upprättats mellan skolor och särskilda ungdomspoliser.

Niondeklassarnas betyg sjunker och andelen som är behöriga till gymnasiet har minskat till 83,7 procent uppger Skolverket i ett pressmeddelande. En betydelsefull faktor för elevernas betygsresultat är föräldrarnas utbildningsnivå.

Valet av utbildning kan vara en djungel. Och i ett samhälle i ständig förändring, inte minst på grund av AI, så kan det vara svårt att veta vilken utbildning man ska satsa på. Sajten Högskolepejl i samarbete med Ungdomsbarometern har därför sammanfattat att utbildningar och lärosäten utifrån möjligheten att få jobb. – Vi vill visa arbetsmarknadsutfall för olika högskoleutbildningar vid universitet och högskolor ett och tre år efter examen, säger Ulrika Wallén, expert inom högskolefrågor på Svenskt Näringsliv. Det som driver de flesta till att gå en utbildning är att få sitt drömjobb och bli attraktiv på arbetsmarknaden, men det finns också en längtan efter lönsamheten. – De som står i valet att gå från gymnasieskola till högskola säger att det är lönsamheten i utbildningen. Det är pengarna, säger Ulrika Wallén. Så väljer du rätt utbildning Det är även viktigt att välja rätt utbildning gentemot sina egna intressen och sin fallenhet. – Man behöver tänka på både det vi kallar kompetensförsörjning och arbetsmarknadens krav och förväntningar. Och också individens egna intressen, fallenheter och styrkor att kunna förhålla sig till, säger Mikaela Zelmerlööw, yrkesvägledare på Skolverket. I dagens samhälle finns det finns det många utbildningar inom yrkeshögskola och folkhögskola. – Det handlar om att få stöd och hjälp att hitta det som passar mig, säger Mikaela Zelmerlööw. – Det handlar också om att hitta sig själv för att kunna skruva på arbetsmarknaden. Tänk på AI, grön omställning eller hållbarhetsfrågor. Det är nya yrkesområden som öppnar upp, som vi inte vet hur de kommer att se ut, fortsätter Mikaela Zelmerlööw. Utbildningar som leder till jobb När det kommer till att välja utbildning är det även bra att se på etableringen av just den utbildning i arbetsmarknaden. – Det är stora skillnader i etableringsgrad mellan olika utbildningar. Men det kan också vara skillnader mellan samma utbildning och olika lärosäten på fördjupning- och inriktningsnivå, säger Ulrika Wallén. – Det finns de utbildningar som har en hög etablering, som står nära arbetsmarknadsbehov. Det är framför allt inom yrkesexamen och inom STEM-området. Det är naturvetenskap, teknik, ingenjörskunskap och matematik, säger Ulrika. De utbildningar som har störst chans till arbete efter studier är speciallärare, civilingenjörer och skogsmästare enligt rapporten. – Arbetsmarknaden har ett behov av de kompetenserna, säger Ulrika Wallén. Utbildningar med lägst chans till jobb Inom konst och kultur är det svårast att landa ett fast jobb efter utbildning. – En förklaring kan vara att de har periodvisa anställningar och att etableringens grader bygger på varaktigt arbete och en stabil inkomst, säger Ulrika. – Hela konstnärliga området, kultursektorn. Där är det svårt att få fäste på arbetsmarknaden. Medan det är väldigt lätt att få jobb på ingenjör, säger Mikaela. Är man intresserad av det konstnärliga går det enligt yrkesvägledaren Mikaela Zelmerlööw att hitta de elementen i ett jobb som till exempel ingenjör. – Är man intresserad av kultur och det konstnärliga kan man hitta utrymme för det i en massa yrkesområden. Man behöver tränga in i det så att man hittar sidorna hos sig själv som tillfredsställer mig och mina behov, men också svarar mot förväntningarna, säger Mikaela.

Från hösten 2025 var det meningen att ämnet ”Makt, normer och kön” skulle erbjudas till gymnasieelever.  Nu har Skolverket beslutat lägga ner planerna på ämnet.  – Jag blev medveten om invändningarna mot ämnet under sommaren, säger generaldirektören Joakim Malmström i ett uttalande.

Det är så mycket som avgörs i förskolan. Tidigare regering och framförallt den här regeringen har prioriterat allt annat än förskolan, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar under en pressträff. Tidigare har Vänsterpartiet inte velat se ett maxtak för grupper i förskolan. Nu föreslår dock paritet bindande tak och även kriterier för hur många vuxna per barn det ska finnas. Enligt förslaget ska det vara max tolv barn i grupperna med barn under tre år och max 15 barn i grupperna med barn över tre år. När det gäller vuxna ska kravet vara max tre barn per vuxen för de små barnen och max fem barn per vuxen i den äldre åldersgruppen. Det ställs i dag ganska höga krav på förskolan. Men det saknas så mycket resurser att det inte är seriöst och trovärdigt att det går att uppfylla de krav som finns. Över femtio procent av barngrupperna är större än Skolverket rekommenderar, säger Nooshi Dadgostar. Partiet vill även se ett barnskötarlyft, som liknar det så kallade äldreomsorgslyften.

Skolverket och Kulturrådet presenterade nyligen en lista på böcker för grundskolan och gymnasiet som svenska elever ska läsa och som ska väcka deras läslust. Dessutom avsätter regeringen två miljarder kronor för att stötta elevernas läsutveckling. I serien ”Den livsviktiga läsningen” sätter DN Kultur fokus på läsandets framtid. Här är alla delarna i serien:

Från och med detta läsår kan gymnasieskolor erbjuda elever artificiell intelligens som ett ämne i skolan. Enligt Skolverkets läroplan ska ämnet fokusera främst på AI-utvecklingen ur ett samhällsperspektiv, men också hur AI kan användas för problemlösning. Stor brist på lärare Det råder dock stor brist på lärare. I hela landet finns endast åtta behöriga lärare, enligt P4 Väst. Det beror bland annat på att många inte hunnit utbilda sig, enligt Skolverket.

– Ämnet är så pass nytt att det antingen inte finns lärare som hunnit ansöka om att få behörighet, eller att det helt enkelt inte finns tillräckligt med lärare som har den kompetens som krävs, säger Jonas Vig, enhetschef på Skolverkets enhet för gymnasieskola till TV4 Nyheterna.

Skolverket hade tänkt att införa ämnet från och med nästa år, men den snabba AI-utvecklingen ändrade planerna, och fick myndigheten att skynda på processen. – Vi gjorde bedömningen att det här var av så stort intresse att vi ändå ville möjliggöra för de skolor som önskade och hade tillgång, eller åtminstone kunde planera för att få tillgång till behöriga lärare, att erbjuda ämnet tidigare. Hoppas på fler lärare: ”Finns potential” Skolverket hoppas nu på att fler behöriga lärare ska intressera sig för att undervisa i ämnet.

– Vi har just gjort bedömningen att det finns en ganska stor potential om man ser till, åtminstone de lärare som idag har en behörighet att undervisa i exempelvis matematik, teknik eller programmering. – Men som alltid när det införs ett nytt ämne så kommer det nog att ta lite tid innan det finns en stor numerär av lärare som kan undervisa.

Preliminära siffror från de fyra största kommunerna visar att endast 82 procent av eleverna som nyligen gick ut årskurs 9 nådde kunskapskraven för att söka till gymnasiet. För friskolor är siffrorna något högre. Obehöriga elever erbjuds i stället plats på introduktionsprogram, som syftar till att ge behörighet till nationella program eller hjälpa dem att komma närmare arbetsmarknaden. Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, menar att ambitionen att alla ska gå gymnasiet kräver betydligt mer resurser. Generellt kan man säga att ambitionsnivån för svensk skola har höjts. Läroplanens nivå ligger där en ganska stor del av eleverna kommer att få problem i skolan, framför allt de som kommer från studieovana hem. Det skulle absolut vara möjligt att få bättre siffror om skolan hade större resurser att lägga på stöd åt de elevgrupper som faller ur. Göteborg lägst I Stockholm nådde 87 procent av eleverna på kommunala grundskolor nivån som ger behörighet att läsa vidare. Motsvarade siffror för Göteborg och Malmö ligger på 77 respektive 81 procent. Förmodligen finns det fler elever med studiesvaga traditioner i Göteborg än i Stockholm, men man skulle behöva titta närmare på skillnaderna mellan olika skolor och elevgrupper för hitta en förklaring till varför det ser olika ut, säger Lundahl. Han varnar att det kan finnas ännu fler som inte har tillräcklig kunskap i kärnämnena för att klara gymnasiet. Vi vet från studier att det är fler som får betyget E i matematik än som förtjänar det. Samma nivå Skolverkets statistik pekar på att kunskapsnivån hos grundskoleelever har legat på en liknande nivå i flera år, där många inte blir behöriga till gymnasiet. På sikt kan det få ganska kostsamma konsekvenser, både personligt och ekonomiskt, säger Lundahl. Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd i Stockholm, håller med om att det krävs större politiska insatser för att fler ska klara behörighetskraven direkt från grundskolan. Statistiken visar att betygen i årskurs 6 har dalat en längre tid. Med den bakgrunden är vi lättade att vi ligger kvar på en stabil nivå när det gäller gymnasiebehörighet, säger hon. Vi är naturligtvis inte nöjda förrän ännu fler elever är behöriga. Vi kommer att fortsätta att satsa, inte minst i tidigare åldrar.