Låter det som alla mumlar på tv? Du är inte ensam om att tycka det
Är det så att alla mumlar mer i tv-produktionerna nuförtiden? Eller är det tv:n det är fel på? Om du gillar att sätta på textningsfunktionen när du kollar på film eller serier behöver det inte betyda att du är gammal och hör sämre. Att höra dialog tycks i stället vara ett problem för allt fler. Enligt en undersökning från förra året tittar mer än 50 procent av amerikanerna på tv, surfplattor och smartphones med undertexterna på, skriver The New York Times. Användningen av undertexter är ännu större bland yngre. Varför? En av anledningarna som ibland nämns är att mikrofonerna blivit mindre och bättre vilket tillåter skådespelarna att tala mer naturligt. Det kan vara en anledning till att de mumlar mer – det var i alla fall en av förklaringarna som gavs av dialogredaktören Austin Olivia Kendrick när sajten Vox talade med henne om saken i våras. Den frilansande ljudteknikern Linus Kallin som har jobbat på både Sveriges Radio och SVT säger att han ofta lyssnar på hur ljudet låter i olika produktioner – men har inte sett någon tydlig trend att dialogen blivit svårare att höra. Han tror att det kan handla om konstnärliga val i vissa fall och en blandning av olika orsaker i andra fall. Som till exempel skådespelarnas uttal och ljudteknikernas förutsättningar under inspelningen. En annan faktor som ofta nämns är att ljudet allt oftare tas på plats och att branschen blivit mer pressad både tids- och budgetmässigt. Det kostar både tid och pengar att spela in ljudet igen i en studio. Det kan spela in. – Man har inte tid under inspelningen att göra sitt bästa och man har inte tid eller pengar att spela in ljudet i efterhand. Jag märker ofta på plats att någon säger: ”Det får vi fixa sedan” men sedan har man varken tid eller kunskap att göra det, säger ljudteknikern Jonas Rudels som arbetat på många svenska filmproduktioner och som just nu filmar tv-serien ”Morden i Sandhamn”. Det kan också ha att göra med att man vill att ljuden ska vara dynamiska – om en dialog är på en nivå vill man inte att den efterföljande explosionen ska vara på samma nivå, då förlorar man effekten av explosionen som plötsligt låter liten, förklarar Austin Olivia Kendrick för Vox. – Det kan vara specifikt för vissa filmer. Christopher Nolans Dunkirk är ett sådant exempel där man skulle känna explosionerna. Men jag menar att det mer var ett konstnärligt val, säger Linus Kallin. Filmerna och tv-serierna vi ser är inte primärt mixade för att vi ska se dem på en liten telefon på bussen. Till exempel mixas biofilmernas ljud i många kanaler men för att kunna se innehållet sedan på en telefon, surfplatta eller tv så mixas ljuden ner och måste samsas på färre kanaler, skriver The New York Times. Samtidigt borde det inte påverka just hörbarheten på dialogen, säger Linus Kallin. – Så länge dialogen är på en lagom nivå så spelar det ingen större roll. Högbudgetproduktioner ser till att det låter bra i flera system. Ytterligare en grej är att tv-apparaterna har inte längre högtalarna på framsidan. I dag är tv-apparaterna tunna och har högtalare på baksidan, dessutom riktar de sig ofta nedåt, skriver The New York Times. Den Emmy-belönade ljudmixaren Onnalee Blank säger till The Atlantic att det också handlar om hur din streamingtjänst väljer att sända ljudet, specifikt när det kommer till ljudstyrka och om den är förankrad i dialogen. Blank menar att Game of Thrones lät fantastiskt i flera år – men att problem dök upp efter att AT&T köpte HBO 2018. Enligt henne handlade det då att AT&T började använda sin egen specifikation för ljudstyrkan som blev plattare men lättare att använda för ett stort innehållsbibliotek. I stället för att analysera ljudstyrkan i dialogen analyseras ljudstyrkan i hela programmet – det betyder att den höga musiken blir den högsta punkten och att dialogen blir lägre. Slutligen skulle det också kunna handla om tradition och kunskap. – I Italien spelar man in allt ljud i efterhand, ofta utan att ens bry sig om att synka det och tycker inte att det är några problem. Ljudtekniker i Sverige är duktiga och vana vid att ta allt ljud på plats, säger Jonas Rudels. De senaste åren har det kommit flera rapporter och undersökningar som visar att det framförallt är bland de yngre som det blivit comme-il-faut att använda undertexter. Medan de äldre generationerna oftare tycker att det krävs mer koncentration att läsa undertexter har generation Z lättare att ta in mer information. Uppväxta i TikTok-eran är de yngre ofta vana vid att allt på sociala medier textas. I en undersökning från Ypulse förra året nämnde många unga att de använde textningen för att till exempel förstå dialekter bättre eller helt enkelt för att kunna hänga med samtidigt som de tittade i sin telefon. Ljudtekniken blir bara bättre – det kanske inte är så att vi hör dialogen allt sämre? Det kanske är så att vår uppmärksamhet är mer splittrad? – Det är den mer troliga förklaringen. Även om vi sitter ner och kollar på en film så sitter vi med vår telefon ändå. Då kanske saker behöver bli tydligare för att vi ska kunna hänga med, säger ljudteknikern Linus Kallin. Det har talats om detta även i Sverige. När den hyllade tv-serien ”Händelser vid vatten” hade premiär på SVT i vintras var det många som hörde av sig till SVT och klagade på ljudkvaliteten. ”Det har varit väntat eftersom svårigheter att höra repliker är en återkommande fråga när vi sänder svenska dramaserier”, skrev SVT Dramas programchef Anna Croneman då som svar. En förklaring som kom då var att tv-produktioner nu ofta bygger på helbilder och miljöbilder och inte lika ofta på täta närbilder som förr. Croneman skriver till Omni att det är ett återkommande problem ”i Sverige och i alla övriga länder”. Enligt Croneman följer SVT samma regelverk som internationella serier när det gäller ljudnivåer för dialog, atmosfär och musik. Att tittaren upplever hörbarheten bättre på icke-svenska serier, tror hon har med att göra att tittaren har undertexter på och därmed upplever den bättre. Ljudteknikern Jonas Rudels på SthlmSound är inne på samma tanke. – Om vi vill ha undertexter på svensk film tror jag att det handlar om att vi kollar på amerikansk film med undertexter och inte tänker på om dialogen är rasslig, men vi märker det på svenska, säger han. Vill du läsa mer?
Är det så att alla mumlar mer i tv-produktionerna nuförtiden? Eller är det tv:n det är fel på? Om du gillar att sätta på textningsfunktionen när du kollar på film eller serier behöver det inte betyda att du är gammal och hör sämre. Att höra dialog tycks i stället vara ett problem för allt fler. Enligt en undersökning från förra året tittar mer än 50 procent av amerikanerna på tv, surfplattor och smartphones med undertexterna på, skriver The New York Times. Användningen av undertexter är ännu större bland yngre. Varför? En av anledningarna som ibland nämns är att mikrofonerna blivit mindre och bättre vilket tillåter skådespelarna att tala mer naturligt. Det kan vara en anledning till att de mumlar mer – det var i alla fall en av förklaringarna som gavs av dialogredaktören Austin Olivia Kendrick när sajten Vox talade med henne om saken i våras. Den frilansande ljudteknikern Linus Kallin som har jobbat på både Sveriges Radio och SVT säger att han ofta lyssnar på hur ljudet låter i olika produktioner – men har inte sett någon tydlig trend att dialogen blivit svårare att höra. Han tror att det kan handla om konstnärliga val i vissa fall och en blandning av olika orsaker i andra fall. Som till exempel skådespelarnas uttal och ljudteknikernas förutsättningar under inspelningen. En annan faktor som ofta nämns är att ljudet allt oftare tas på plats och att branschen blivit mer pressad både tids- och budgetmässigt. Det kostar både tid och pengar att spela in ljudet igen i en studio. Det kan spela in. – Man har inte tid under inspelningen att göra sitt bästa och man har inte tid eller pengar att spela in ljudet i efterhand. Jag märker ofta på plats att någon säger: ”Det får vi fixa sedan” men sedan har man varken tid eller kunskap att göra det, säger ljudteknikern Jonas Rudels som arbetat på många svenska filmproduktioner och som just nu filmar tv-serien ”Morden i Sandhamn”. Det kan också ha att göra med att man vill att ljuden ska vara dynamiska – om en dialog är på en nivå vill man inte att den efterföljande explosionen ska vara på samma nivå, då förlorar man effekten av explosionen som plötsligt låter liten, förklarar Austin Olivia Kendrick för Vox. – Det kan vara specifikt för vissa filmer. Christopher Nolans Dunkirk är ett sådant exempel där man skulle känna explosionerna. Men jag menar att det mer var ett konstnärligt val, säger Linus Kallin. Filmerna och tv-serierna vi ser är inte primärt mixade för att vi ska se dem på en liten telefon på bussen. Till exempel mixas biofilmernas ljud i många kanaler men för att kunna se innehållet sedan på en telefon, surfplatta eller tv så mixas ljuden ner och måste samsas på färre kanaler, skriver The New York Times. Samtidigt borde det inte påverka just hörbarheten på dialogen, säger Linus Kallin. – Så länge dialogen är på en lagom nivå så spelar det ingen större roll. Högbudgetproduktioner ser till att det låter bra i flera system. Ytterligare en grej är att tv-apparaterna har inte längre högtalarna på framsidan. I dag är tv-apparaterna tunna och har högtalare på baksidan, dessutom riktar de sig ofta nedåt, skriver The New York Times. Den Emmy-belönade ljudmixaren Onnalee Blank säger till The Atlantic att det också handlar om hur din streamingtjänst väljer att sända ljudet, specifikt när det kommer till ljudstyrka och om den är förankrad i dialogen. Blank menar att Game of Thrones lät fantastiskt i flera år – men att problem dök upp efter att AT&T köpte HBO 2018. Enligt henne handlade det då att AT&T började använda sin egen specifikation för ljudstyrkan som blev plattare men lättare att använda för ett stort innehållsbibliotek. I stället för att analysera ljudstyrkan i dialogen analyseras ljudstyrkan i hela programmet – det betyder att den höga musiken blir den högsta punkten och att dialogen blir lägre. Slutligen skulle det också kunna handla om tradition och kunskap. – I Italien spelar man in allt ljud i efterhand, ofta utan att ens bry sig om att synka det och tycker inte att det är några problem. Ljudtekniker i Sverige är duktiga och vana vid att ta allt ljud på plats, säger Jonas Rudels. De senaste åren har det kommit flera rapporter och undersökningar som visar att det framförallt är bland de yngre som det blivit comme-il-faut att använda undertexter. Medan de äldre generationerna oftare tycker att det krävs mer koncentration att läsa undertexter har generation Z lättare att ta in mer information. Uppväxta i TikTok-eran är de yngre ofta vana vid att allt på sociala medier textas. I en undersökning från Ypulse förra året nämnde många unga att de använde textningen för att till exempel förstå dialekter bättre eller helt enkelt för att kunna hänga med samtidigt som de tittade i sin telefon. Ljudtekniken blir bara bättre – det kanske inte är så att vi hör dialogen allt sämre? Det kanske är så att vår uppmärksamhet är mer splittrad? – Det är den mer troliga förklaringen. Även om vi sitter ner och kollar på en film så sitter vi med vår telefon ändå. Då kanske saker behöver bli tydligare för att vi ska kunna hänga med, säger ljudteknikern Linus Kallin. Det har talats om detta även i Sverige. När den hyllade tv-serien ”Händelser vid vatten” hade premiär på SVT i vintras var det många som hörde av sig till SVT och klagade på ljudkvaliteten. ”Det har varit väntat eftersom svårigheter att höra repliker är en återkommande fråga när vi sänder svenska dramaserier”, skrev SVT Dramas programchef Anna Croneman då som svar. En förklaring som kom då var att tv-produktioner nu ofta bygger på helbilder och miljöbilder och inte lika ofta på täta närbilder som förr. Croneman skriver till Omni att det är ett återkommande problem ”i Sverige och i alla övriga länder”. Enligt Croneman följer SVT samma regelverk som internationella serier när det gäller ljudnivåer för dialog, atmosfär och musik. Att tittaren upplever hörbarheten bättre på icke-svenska serier, tror hon har med att göra att tittaren har undertexter på och därmed upplever den bättre. Ljudteknikern Jonas Rudels på SthlmSound är inne på samma tanke. – Om vi vill ha undertexter på svensk film tror jag att det handlar om att vi kollar på amerikansk film med undertexter och inte tänker på om dialogen är rasslig, men vi märker det på svenska, säger han. Vill du läsa mer?
