Lovisa återförenades med sin pappa efter 18 år: "Jag har drömt om det"

Lovisa återförenades med sin pappa efter 18 år: "Jag har drömt om det"

Lovisa växte upp i 90-talets Dalarna. Hennes mamma hade inte möjlighet att ta hand om henne och hennes pappa visste hon inte mycket om. – Han bodde här innan jag föddes. Sen så fick han inte stanna här, så han for tillbaka till Kosovo där han är ifrån. Och sen så var han i Tyskland under kriget. Men trots att de befann sig i olika länder, kände pappan till att Lovisa fanns. De träffades när Lovisa var en liten bäbis, men därefter förlorade de kontakten. Och det skulle dröja lång tid innan de sågs igen. Lovisa växte upp utan att veta särskilt mycket om sin pappa. Hon bodde i olika fosterfamiljer och minns att hon kände sig ensam. – Jag hade flyttat runt mycket under väldigt kort tid. Det är en tid i livet där det är väldigt viktigt att man har det stabilt och tryggt. Så jag kände att jag var ensam och att ingen ville ha mig. Drömde om att få träffa sin pappa igen Men drömmen om att en dag få träffa sin pappa igen fanns alltid där. – Jag brukade sitta och titta på tv:n. Där rullade de namn från kriget, och då brukade jag sitta och kolla om jag kunde se hans namn där. Om han hade dött. Jag vet att när jag var åtta så kollade jag i telefonkatalogen och kollade efter Tahiri som är hans efternamn. Jag ringde upp någon random och bara, hej jag heter Lovisa. Jag letar efter min pappa. Trots att längtan fanns där, minns Lovisa att hon också bar på en otrygghet och en rädsla för det okända. När hon är tolv år får hon höra från Socialtjänsten att hennes pappa vill ha kontakt med henne igen, men då tackar Lovisa nej. – Men då var jag så rädd. När man är tolv, det är en lite känslig ålder. ”Plötsligt hade jag så mycket släkt” Men när hon fyller 18 väljer hon själv att begära ut alla sina journaler från Socialtjänsten. Efter att ha läst dem bestämmer hon sig för att hon måste ta reda på var hon kommer ifrån. Hon söker upp sin pappa på MSN och de börjar chatta och efter ett tag bestämmer sig Lovisa för att resa och hälsa på sin pappa. Där får hon reda på att hon har tre halvbröder. – Det var så knäppt. Jag har känt mig så jävla mycket ensam, och så plötsligt hade jag så mycket släkt. Alla har varit så himla fina och välkomnande. Och Lovisas pappa har också kommit för att besöka henne i Sverige. – Jag är så glad för det. Det har varit en dröm hela livet. Vissa kanske drömmer om hus, jag har drömt om att min pappa ska komma hit. Idag skapar Lovisa musik under artistnamnet Tahiri, som hon delar med sin pappa. – Jag tror inte att jag hade levt i dag om jag inte hade haft musiken, avslutar hon.

ANALYS: Jag har sett dokumentären och det var inte vad jag väntade mig

ANALYS: Jag har sett dokumentären och det var inte vad jag väntade mig

Förhandsinformationen var ju tydlig. Statsministern hade slagit fast att dokumentären kunde vara en ”ny insats från folk som vill driva desinformation mot Sverige”. Myndigheten för psykologiskt försvar hade varnat och SVT visade delar med uppenbart missvisande bildval till partiskt återgivna berättelser från föräldrar vars barn tvångsomhändertagits av myndigheter i bland annat Sverige, Norge och Tyskland. Och det stämmer, allt detta innehåller den tre delar långa serien. Det är långa intervjuer med föräldrar som fråntagits sina barn, utan förklaring och utan att barnens perspektiv lyfts fram. Den som behärskar svenska kan läsa om detaljer i fallen, inklusive barnens personuppgifter, eftersom dokumentärfilmarna lagt ut domar och andra handlingar utan maskering i helbild. Därför kan jag som svensk tittare läsa mig till uppgifter som ibland motsäger det som sägs av intervjuade personer. Efter att ha tittat en stund börjar jag vackla Så långt är det lätt att hålla med om att detta är missvisande och ensidigt. Kanske kan det till och med kallas desinformation. Men efter att ha tittat en stund börjar jag ändå vackla. Där finns ju också intervjuer med företrädare för den svenska och europeiska bilden: en människorättsadvokat, en svensk före detta barnombudsman, en tysk socialdemokratisk politiker. Det är svårare att kalla något för propaganda när även en kritiserad part får komma till tals. Jag upptäcker också att det turkiska produktionsbolag som gjort serien marknadsför det som en journalistisk produktion, och den framstår som att de velat fördjupa bilden efter åratal av felaktig rapportering om att svenska myndigheter ”kidnappar” muslimska barn. I vissa fall blir klippen helt obegripliga Bilden av att detta är mer neutralt än förväntat faller dock när jag kommer till del tre av serien, där intervjuade föräldrar börjar spekulera i att privatpersoner tjänar pengar på tvångsomhändertagna barn. Nu beskrivs det hela som ”barnhandel” och här följer även ett antal spekulativa klipp som tycks illustrera att det skulle kunna finnas politiska motiv till denna handel. Slutsatsen om helheten blir ändå att den är missvisande, men att dokumentären är journalistiskt paketerad på ett sånt sätt att man behöver titta noga för att förstå det. Dessutom är materialet hopklippt utan berättarröst eller förklaringar och utan faktauppgifter om hur verkligheten ser ut. Materialet känns inte heller helt bearbetat, i vissa fall blir klippen helt obegripliga och tagna ur sitt sammanhang. Al-Jazeera-dokumentären har än så länge få visningar och är bara tillgänglig online. Möjligen är den för komplicerad och svårtillgänglig för att få någon verklig spridning.

20 år lång diabetesstudie avslutas – har redan lett till upptäckter

20 år lång diabetesstudie avslutas – har redan lett till upptäckter

De sista barnen som var med i insamlingsfasen av TEDDY-studien har snart fyllt 15 år. Då avslutas all datainsamling och nu börjar arbetet med att analysera en stor internationell studie vars syfte är att ta reda på varför man får diabetes. – Nu fortsätter vi naturligtvis att analysera all data. Det kan ta flera år att analysera data och hitta de olika vinklarna för att få fram varför man först utvecklar autoantikroppar och sedan typ 1 diabetes, säger Helena Elding Larsson, barnläkare och professor vid Lunds universitet. Hennes kollega Markus Lundgren vid Lunds universitet som också är barnläkare och diabetesforskare ser ett stort värde i all den mängd data man samlat in: – Datan kommer att kunna finnas kvar att arbetas med som en fantastisk barn- och ungdomsstudie i många, många år framöver. Nya upptäckter Studien har följt barn i 20 år i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Ungefär 8 700 barn har ingått i studien och man har redan gjort nya upptäckter. Till exempel att probiotika som ges till spädbarn som har en förhöjd risk för diabetes kan minska risken att kroppen utvecklar de antikroppar som är ett förstadium till sjukdomen. Men även att en viss typ av infektioner, enterovirusinfektioner, kan trigga igång diabetes typ 1. – Sådana här enterovirus är vanliga och många kan ha det utan att det händer någonting alls. Men av någon anledning är vissa barn är känsliga och då kan det här trigga igång autoimmuniteten. Varför det händer vissa barn vet vi inte och det är sådana saker vi håller på att analysera, säger Helena Elding Larsson.

Sverige bidrar med miljarder till klimatfond: "Ökad ambitionsnivå"

Sverige bidrar med miljarder till klimatfond: "Ökad ambitionsnivå"

Regeringen presenterade på onsdagen nya internationella klimatsatsningar. Det handlar om ett bidrag på åtta miljarder till FN:s gröna klimatfond under de kommande tre åren, meddelar klimatministern på en pressträff tillsammans med utrikeshandelsminister Benjamin Dous. – Satsningarna ska genomföras där utsläppen kan sänkas mest per satsad krona, säger utrikeshandelsminister Benjamin Dou under pressträffen. Sverige blir därmed sjätte största givare, efter Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Japan och USA, enligt regeringen. FN:s klimatfond, GCF, ska stödja länder som är sårbara för skador och förluster kopplade till klimatet. Under 2024 fördelade fonden 2,5 miljarder dollar till klimatprojekt. – Vi visar på en ökad ambitionsnivå, vilket är helt nödvändigt, säger klimatministern Romina Pourmokhtari. Sverige har även tidigare bidragit med miljarder till klimatfonden. Tillsätter utredning Regeringen tillsätter även en utredning som ska ta fram förslag på åtgärder på hur Sveriges internationella klimatarbete, som ingår i Klimathandlingsplanen, ska utvecklas de kommande åren för att bidra till att andra länder sätter fart på att minska sina utsläpp. Detta med fokus på G20-länderna som står för 80 procent av världens utsläpp.

Kristersson hade fått ha dumstrut på COP29

Kristersson hade fått ha dumstrut på COP29

▸ Veckans avsnitt av Åsiktskorridoren handlar om allt från USA till det tyska nyvalet och klimattoppmötet. Jonna Sima berättar om sin resa till Washington och New York där hon rapporterade om presidentvalet. Anders Lindberg filosoferar kring ett Europa i kris när Tyskland går till val i februari – är vi osten i en halvmosig hamburgare, ihopklämda mellan Ryssland och USA? Kalle Sundin förklarar varför Kristersson inte åker på klimattoppmöte och Susanna Kierkegaard hyllar regeringens utredning av prövotid för skilsmässor, i strid med resten av redaktionen. Trevlig lyssning!

Vittnesmålet: Asylsökande kvinnor får missfall i skogarna

Vittnesmålet: Asylsökande kvinnor får missfall i skogarna

Det har gått tre år sedan en ny flyktingväg in till EU startade, från Mellanöstern och Afrika via Ryssland, sedan vidare till Belarus och över gränsen till Polen. Trots ett högt staket, vakter med hundar och automatvapen, och trots kylan och en osäker framtid, fortsätter migranterna att komma. Varje månad lyckas cirka 2 500 personer ta sig över. – En dag tidigare i år var det 26 grupper med flyktingar som vi träffade, på bara 24 timmar, säger aktivisten Aleksandra Kramer till TV4 Nyheternas utsända vid gränsområdet. De flesta migranterna fortsätter vidare mot Tyskland, få vill stanna i Polen. Men den polska regeringen, med premiärministern Donald Tusk i spetsen, vill ändå temporärt upphäva asylrätten vid gränsen. En farlig väg Aleksandra Kramer är 22 år gammal och en före detta professionell simmare. Hennes specialgren var 100 meter bröstsim. Vatten var som hennes hem. Men tidigare i år blev vatten något traumatiskt. Aleksandra är migrantaktivist vid gränsområdet, och när de får information om att det finns asylsökande i skogarna, ger de sig ut med mat, vatten och medicinkit för att hjälpa. Kvinnor har fått missfall i skogarna, de har hittat nedfrusna barn, människor som inte har någon aning om vilket håll de ska gå åt. En dag såg hon något som liknade skräp i en bäck. När hon gick fram märkte hon lukten och flugorna. Två döda kroppar låg i vattnet. Passen visade att de var från Syrien och Etiopien. Rätten till asyl hävs temporärt Enligt Polen får flyktingarna hjälp att ta sig till Ryssland eller Belarus. Agenter kör dem sedan till gränsen, där de tvingas att ta sig över staketet in till Polen. Om de polska gränsvakterna ser dem, tvingas de ofta tillbaka in i Belarus, där de ännu en gång drivs på för att ta sig in i EU. "Hybridskrigsföring," säger den polska regeringen. Ett sätt att försöka skapa sprickor inom EU och destabilisera unionen. Den polska regeringen har nu beslutat sig för att temporärt upphäva rätten till asyl vid gränsen, trots att de flesta migranterna ändå vill vidare till Tyskland. Lagen ska nu debatteras i det polska parlamentet Sejm, och EU-kommissionen är kritisk. Men bland den polska befolkningen finns ett stort stöd. – Lagen borde ändras. Vi måste sluta ge migranter samma rättigheter som polacker har, säger Pavel till TV4 Nyheternas utsända i staden Bialystok.

Tyskland på YouTube

Tyskland utvisar till Afghanistan – Då följer resten av EU efter

Invandringskritiker har medvind i Tyskland, där till och med den vänsterliberala regeringen har beslutat att utvisa afghaner tillbaka ...

Riks på YouTube

TYSKLAND

I samarbete med SJ tar jag reda på VÄE?!, TÄVLING: Vinn två tur och retur-resor med SJ: Tävla om resorna genom att ...

Hampus Hedström på YouTube

Geography Now! Germany

Gluten free vegetarians beware. Watch at your own risk. Thanks to Simon Zoltan for this image: http://bit.ly/2qq8keR Image from ...

Geography Now på YouTube

😅 Imagine if Germany had scored here | #Shorts

Who remembers this 2014 FIFA World Cup set-piece? #Germany #WorldCup #Shorts #Short Get your football fill from FIFA: ...

FIFA på YouTube

Den tyska regeringen har kollapsat! - Vad händer NU?

Boka ett möte med mig: https://bharatingermany.com/appointment ⭐100 % GRATIS resurser⭐: Minikurs för att lära dig ...

Bharat in Germany! på YouTube

ÄR BERLIN DEN COOLASTE STADEN I EUROPA? (Tyskland)

Resedokumentär om Berlin, Tyskland – Europas mest kreativa stad. Få 60 % rabatt på Rosetta Stones livstidsmedlemskap för ...

Dots on a Map på YouTube

Topp 10 platser att besöka i Tyskland - 4K Reseguide

Tyskland är lätt ett av de mest otroliga länderna i världen! Njut av denna 4K-reseguide över Tyskland. Från det höga...

Ryan Shirley på YouTube

Tyskland i poddar

Tysklands anfall på Norge och Danmark den 9 april 1940 (nymixad repris)

Natten mot den 9 april rörde sig tyska trupper mot den danska gränsen och till sjöss mot ett antal viktiga norska hamnar. I Oslofjorden seglade sakta den tyska kryssaren Blücher tillsammans med två andra stora örlogsfartyg och ockupationstrupper mot den norska huvudstaden.Den tyska planen var ett vågspel. Utanför den norska kusten låg delar av den brittiska flottan beredd att ingripa. Varför anföll Tyskland dessa neutrala nordiska länder? Varför ingrep inte britterna? Och varför lyckades den djärva planen?I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om de händelser som ledde till den tyska ockupationen av Norge och Danmark våren 1940. De följer utvecklingen från planeringen till dess att de sista norska trupperna hade lagt ner sina vapen i juni 1940.Den tyska operationen mot Norge var den dittills största landstigningsoperationen och omfattade insats av mer än fyrtio örlogsfartyg, ett stort antal ubåtar och otaliga transportfartyg. I luften understöddes operation Weserübung av en stor tysk luftkoncentration och trupper luftlandsattes på flera platser – inte minst nära Oslo.Men allt gick inte tyskarnas väg. I Oslofjorden sänktes kryssaren Blütcher genom ett enskilt initiativ av chefen på spärrfästningen Oscarsborg. Sänkningen fördröjde ockupationen av den norska huvudstaden och gav kungen och regering möjlighet att fly staden. Avslutningen på dramat kom i juni då Frankrike redan var på väg att slutligen få ge upp inför det tyska anfallet den 10 maj. Narvik blev platsen för de sista striderna i denna första fas av Norges ockupation. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23. Tyskland = Problem

Jonkan och Martin är hemma från Tyskland och det var tydligen inte bara rosor den resan...

Avsnitt 39 - RAF, den Tyska Hösten och kapningen av LH181

I detta avsnitt: Terroristorganisationen Röda Arméfraktionen höll Västtyskland och senare Tyskland i skräck under närmare trettio år. Men i det här programmet kommer vi att titta på hur RAF uppstod samt vad som skedde under den så kallade Tyska Hösten 1977. Genom rån, mord och bombdåd var Andreas Baader, Ulrike Meinhof och deras kumpaner hett villebråd i Västtyskland. Men ändå lyckade de hålla sig gömda under lång tid. När de väl greps framträdde en bild att den västtyska rättsapparaten och samhället i stort straffade terroristerna på utstuderade sätt. Och efter att ledarna för Röda Arméfraktionen dömdes till livstids fängelsestraff för sina aktiviteter tog saker och ting en brutal och oåterkallelig vändning. Utöver detta så får vi bakgrunden till varför Bo Holmström skrek “LÄGG UT!” utanför Västtyska ambassaden 1975. Allt detta och mer därtill i avsnitt 39 av Kvalificerat Hemligt. En liten varning: Det här programmet innehåller beskrivningar av självmord. Behöver du komma i kontakt med någon så kan du ring 90101 eller besöka: https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/ https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/ Musik i programmet: Podington Bear - Good Times (http://freemusicarchive.org/music/Podington_Bear/Upbeat/GoodTimes_1375)

Tysklands anfall på Norge och Danmark den 9 april 1940 (nymixad repris)

Natten mot den 9 april rörde sig tyska trupper mot den danska gränsen och till sjöss mot ett antal viktiga norska hamnar. I Oslofjorden seglade sakta den tyska kryssaren Blücher tillsammans med två andra stora örlogsfartyg och ockupationstrupper mot den norska huvudstaden.Den tyska planen var ett vågspel. Utanför den norska kusten låg delar av den brittiska flottan beredd att ingripa. Varför anföll Tyskland dessa neutrala nordiska länder? Varför ingrep inte britterna? Och varför lyckades den djärva planen?I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om de händelser som ledde till den tyska ockupationen av Norge och Danmark våren 1940. De följer utvecklingen från planeringen till dess att de sista norska trupperna hade lagt ner sina vapen i juni 1940.Den tyska operationen mot Norge var den dittills största landstigningsoperationen och omfattade insats av mer än fyrtio örlogsfartyg, ett stort antal ubåtar och otaliga transportfartyg. I luften understöddes operation Weserübung av en stor tysk luftkoncentration och trupper luftlandsattes på flera platser – inte minst nära Oslo.Men allt gick inte tyskarnas väg. I Oslofjorden sänktes kryssaren Blütcher genom ett enskilt initiativ av chefen på spärrfästningen Oscarsborg. Sänkningen fördröjde ockupationen av den norska huvudstaden och gav kungen och regering möjlighet att fly staden. Avslutningen på dramat kom i juni då Frankrike redan var på väg att slutligen få ge upp inför det tyska anfallet den 10 maj. Narvik blev platsen för de sista striderna i denna första fas av Norges ockupation. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tysklands anfall på Norge och Danmark den 9 april 1940

Natten mot den 9 april rörde sig tyska trupper mot den danska gränsen och till sjöss mot ett antal viktiga norska hamnar. I Oslofjorden seglade sakta den tyska kryssaren Blücher tillsammans med två andra stora örlogsfartyg och ockupationstrupper mot den norska huvudstaden. Den tyska planen var ett vågspel. Utanför den norska kusten låg delar av den brittiska flottan beredd att ingripa. Varför anföll Tyskland dessa neutrala nordiska länder? Varför ingrep inte britterna? Och varför lyckades den djärva planen? I avsnitt 13 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om de händelser som ledde till den tyska ockupationen av Norge och Danmark våren 1940. De följer utvecklingen från planeringen till dess att de sista norska trupperna hade lagt ner sina vapen i juni 1940. Den tyska operationen mot Norge var den dittills största landstigningsoperationen och omfattade insats av mer än fyrtio örlogsfartyg, ett stort antal ubåtar och otaliga transportfartyg. I luften understöddes operation Weserübung av en stor tysk luftkoncentration och trupper luftlandsattes på flera platser – inte minst nära Oslo. Men allt gick inte tyskarnas väg. I Oslofjorden sänktes kryssaren Blütcher genom ett enskilt initiativ av chefen på spärrfästningen Oscarsborg. Sänkningen fördröjde ockupationen av den norska huvudstaden och gav kungen och regering möjlighet att fly staden. Avslutningen på dramat kom i juni då Frankrike redan var på väg att slutligen få ge upp inför det tyska anfallet den 10 maj. Narvik blev platsen för de sista striderna i denna första fas av Norges ockupation. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kaos i Tyskland: Ekstremismen lurer i kulissen

Tyskerne er i oprør. Landmænd har blokeret vejene i midten af Berlin med deres traktorer, togfører har nedlagt arbejdet, og demonstranter er gået til angreb på en færge, som havde vicekansleren med ombord.Den tyske vrede har forskellige årsager, men den er vendt mod regeringen og den socialdemokratiske kansler, Olaf Scholz.Hvad er det, der foregår i Tyskland lige nu? Og hvad kommer det til at betyde for Tysklands rolle i Europa? Gæst: Poul Funder Larsen, international korrespondent på Jyllands-PostenVært: Jacob GrosenTilrettelægger: Mathias Bonde