Max Martin: "Jag vet vem det är nu"

Avtrycken som gangsterkungen Lawrence Bishnoi sätter från sin fängelsecell i Indien bara växer. Nya anklagelser mot hans nätverk lyder: mord på uppdrag av indiska agenter i Kanada. Samtidigt tar Bishnois gäng på sig mordet på en politiker i Mumbai.

Med hjälp av fiktiva företag och falska transportnätverk kan Ryssland glida undan västvärldens sanktioner, och på så sätt få leverans av EU-sanktionerade varor – som egentligen är avsedda för transport till bland andra Centralasien och Kaukasusregionen. Det hävdar Ukraina-presidentens kontorschef, Andrii Yermak, i ett inlägg på Telegram. ”Mellanföretag används för att skaffa västerländska elektroniska komponenter med dubbla ändamål. Falska företag skapas också för att bilda en "skuggflotta" av LNG-tankfartyg, och för att transportera flytande naturgas.”, skriver Andrii Yermak i uttalandet. Komponenter i ryska vapen Han påpekar också att västerländska komponenter förekommer i ryska vapen. ”Samtidigt har alliansen Ryska federationen-Iran-Nordkorea redan blivit en militär som öppet hånar demokratier”, fortsätter Yermak i uttalandet. Yermak ber nu omvärlden om att agera skyndsamt mot Ryssland. ”Det finns mindre och mindre tid kvar att stärka demokratiernas ställning i världen och det är nödvändigt att agera nu.”, skriver han vidare. Storinvasionen av Ukraina Till följd av storinvasionen av Ukraina 2022 har EU och USA infört sanktioner mot Ryssland, som framför allt tar sikte på olja och gas. Bland annat USA och Kanada har förbjudit all import av rysk olja och gas. EU har infört åtgärder som i praktiken ska stoppa 90 procent av importen, med vissa undantag för länder i öst som gjort sig beroende av ledningar från Ryssland. Storbritannien införde det hittills största sanktionspaketet mot Rysslands skuggflotta av oljetankfartyg den 17 oktober.

164 länder har granskats i den nya rapporten från organisationen Oxfam. Sverige har tappat 14 placeringar och ligger nu på en 24:e plats. – Jag tror att många fortfarande ser Sverige som ett av världens mest jämlika länder, men det är vi inte. Vi är sämst i Norden på att hantera ekonomisk ojämlikhet och vi faller också i rankingen jämfört med andra europeiska länder, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare på Oxfam. Färre resurser in i välfärden Det är den förda politiken som får klyftorna att öka enligt rapporten. Rapporten visar också att det bland annat handlar om sänkt marginalskatt och sedan tidigare slopad arvsskatt och förmögenhetsskatt. – Det vi ser är framförallt förändringar i skatteområdet som har gjort att vi har fortsatt rasa i den här rankingen. Det här indexet mäter effekterna av decennier av skattepolitik i Sverige och det här är något som alla partier, i alla färger har bidragit till, säger Suzanne Standfast. – Vi slopade förmögenhetsskatten, arvskatten, gåvoskatten och värnskatten. Så det blir färre resurser in i välfärden, fortsätter Suzanne. Anders Pihlblad: Hur kan till exempel slopande av arvskatt påverka de här siffrorna? – Det är totalen vi tittar på. Minskade skatteintäkter leder till mindre resurser för välfärden och skapar en stor klyfta mellan de som har stora förmögenheter och de som inte har det, säger generalsekreteraren på Oxfam. Kunskap om tillgångar och skulder saknas För att komma till bukt med problemet behövs kunskap – något som är svårare att få tag i sedan förmögenhetsskatten slopades 2007. – Samtidigt försvann också det register som fanns över förmögenhetsfördelningen. Så idag har vi inte tillräckligt med kunskap om hushållens tillgångar och skulder. Något som borde vara en absolut självklar del av den ekonomiska statistiken, säger Suzanne Standfast. – Våra politiker bör läsa den här rapporten och ta frågorna om ekonomiskt ojämlikhet i Sverige på allvar nu. Kartlägg och utred och se till att du får ordentligt grepp om hur den ser ut i Sverige, säger Suzanne Standfast. Högst rankade land i årets index är Norge följt av Kanada och Australien. På sista plats i indexet återfinns Sydsudan bakom Nigeria och Vanuatu.

Läckta amerikanska dokument sägs avslöja Israels förberedelser för en attack mot Iran – och att landet har kärnvapen.  Dokumentet uppges ha delats mellan ”de fem ögonen”: USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland. USA undersöker om det var en medveten eller oavsiktlig läcka – eller om någon hackat sig till den topphemliga informationen.

Som 18-åring blev han första europé att gå som nummer ett i NHL-draften. Sedan dess har Mats Sundin spelat 1 346 matcher i NHL, blivit en legendar i Toronto Maple Leafs och valts in i Hockey Hall of Fame. Bland annat. Nu släpper hockeyikonen en självbiografi om uppväxten i Sollentuna, karriären i Kanada och dödshotet i Toronto.

I går lämnade Sverige, Ukraina, Kanada och Storbritannien in en inlaga till Internationella domstolen i Haag i ett mål som vi väckt mot Iran, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) under en frågestund i riksdagen. Vi kräver att Irans folkrättsliga ansvar för nedskjutningen slås fast och att anhöriga till offren får upprättelse. Planet PS752 sköts av misstag ned av iranskt luftvärn 8 januari 2020, strax efter att det lyft från Teheran.

BODEN. Stegras stålverk drar igång produktionen 2026, försäkrar Markus Mannström, som är vd i Boden. De första åren kommer järnmalmen från Brasilien och Kanada. – Ser man till helheten så kommer malmtransporterna proportionellt att stå för en väldigt liten del av vårt totala koldioxidavtryck, säger Mannström.

LOS ANGELES. Ett målkalas av sällan skådat slag. Kanada firade Thanksgiving på måndagen, vilket fick Ottawa Senators och LA Kings att duka upp till ett målparty. Publiken i den kanadensiska huvudstaden bjöds på femton mål och det krävdes förlängning innan Senators kunde vinna med 8-7. – Usch, så slarvigt spel av båda lagen, kommenterade förre Kingsspelaren och numera tv-experten Daryl Evans i sändningen av matchen hos Bally Sports.

Under lördagen skulle Natos viktigaste ledare ha träffats i tyska Ramstein för att enas om nya hjälppaket till Ukraina. Men av det blev det ingenting. När Joe Biden för en gångs skull signalerade deltagande i ett av de regelbundna Ramstein-mötena till stöd för Ukraina så valde Europas toppolitiker snabbt att också boka in resan till den amerikanska basen i sydvästra Tyskland. Storbritanniens Keir Starmer, Frankrikes Emmanuel Macron, Tysklands Olaf Scholz ihop med Kanadas Justin Trudeau och många andra ville träffa Biden och Ukrainas Volodymyr Zelenskyj för att diskutera hur Ryssland på bästa sätt kunde stoppas. Även Sveriges statsminister Ulf Kristersson skyndade sig att tacka ja och packade väskan. Alla stats- och regeringschefer av betydelse inom Nato ville medverka för att försöka påverka och få möjlighet att förstå hur Joe Biden planerade att sätta sin slutfinish på USA:s Ukrainastöd under de sista månaderna av mandatperioden. Det är mycket som måste hinnas iordningställas och pareras innan en eventuell Trump-era tar vid. Kris på hemmaplan Den mest brännande frågan... förstås om Zelenskyj skulle få grönt ljus att kunna använda de av USA donerade långdistansrobotarna mot ryska mål inne på ryskt territorium. I Moskva satt Putin och oroade sig. Skulle Kiev få nya vapensystem som kunde åsamka allvarliga förluster på den ryska sidan? Avgörande frågor för det ukrainska folket inför en tredje krigsvinter. Men plötsligt kom det ett oväder. Det största i mannaminne. Och allt blåste bort. Orkanen Miltons befarade framfart och det inrikespolitiskt känsliga läget i USA med en pågående valkampanj gjorde att Joe Biden i onsdags brådstörtat meddelade att han ställde in resan till Europa. Viktigare just nu än Ukraina var att finnas på plats under en pågående kris och demonstrera handlingskraft och empati i ett läge som annars kvickt hade utnyttjats av Donald Trump. (Republikanernas presidentkandidat hade tveklöst attackerat demokraternas ledarskap för bristande omsorg om de drabbade Florida-borna. Det fick inte ske.) Därför hellre svika Zelenskyj och de inkallade Nato-bröderna än att bli måltavla för Trumps pajkastning och öppna för en debatt om var Biden-administrationen har sina prioriteringar. Utan huvudpersonen ställdes mötet in Och vad skulle då de andra göra? Som satt där med sina Ramstein-biljetter i handen? Ja, ingen av ledarna fann någon mening i att genomföra mötet utan huvudpersonen från Washington. Hela sammankomsten ställdes in ”på obestämd tid”. Så viktigt var Ukraina. En orkan över Florida krossade inte bara hamnanläggningar och bostäder i Tampa utan även ett toppmöte som skulle bädda för utökat stöd till ett krigsutsatt land. Det säger en hel del om situationen i amerikansk politik just nu. Men också om läget för de europeiska ledarna som vinglar på ostadiga ben utan Washingtons assistans. Miltons orkanvindar, de så starka och dödliga, förvandlades till en oväntad medvind för Vladimir Putin. Men det blev också en storm som blottlade Europas utsatthet när världen står mitt i den farligaste epoken sedan andra världskriget.

Israels flyganfall mot Beirut har hittills framförallt riktats mot områden i södra Beirut, runt Dahiya, hjärtat för Hizbollah som nu uppges ha flyttat delar av verksamheten hit. Torsdagskvällens attacker är de tredje mot centrala Beirut sedan Israel trappade upp sina bombningar av Hizbollahmål i september – och är de dödligaste hittills. Källor till Reuters uppger att målet ska ha varit en Hizbollahledare. En ledare som uppges ha överlevt. – Dödstalet stiger. Vittnen säger att de hör skrik under rasmassorna. Förmodligen kommer det att bli betydligt fler döda. Det här sker ju inne i centrala Beirut, där många, många har flytt från de södra delarna som ju är Hizbollahs huvudkvarter. Nu kommer verkligheten ifatt dem när de tror att de är säkra, säger TV4 Nyheternas utrikeskorrespondent Rolf Porseryd, på torsdagskvällen. Fler kommer fly Oron i Libanon fortsätter öka och fler människor kommer fly. – Det här trappas upp ytterligare. En del börjar tala om kommer det landa i någonting som liknar inbördeskriget som pågick mellan 1975 och 1990. Vi är inte där än men det är oroande det som sker och motsättningarna inne i Libanon kan mycket väl öka nu, säger Porseryd.

I Gaza fortsätter människor att räkna dom döda efter den israeliska attacken mot en skolbyggnad i centrala Gaza, minst 28 palestinier uppges ha dödats och över 50 ska ha skadats. FN-trupper träffade Samtidigt stiger spänningarna i gränsområdet mellan Libanon och Israel, efter att två ur FN:s fredsbevarande uppdrag där skadats lindrigt i israelisk eldgivning. Något som fördömts kraftigt av bland andra Kanada och Italien.

Trots attacken och de israeliska uppmaningarna att lämna kommer FN-trupperna att vara kvar. – Det här är ingen konflikt mellan Israel och Hizbollah. Det börjar bli en regional konflikt, något som vi har varnat för länge. Om det blir en regional konflikt kommer alla att dras in, säger Andrea Tenenti, talesperson för FN:s fredsbevarande styrkor i Libanon