Ministern: Andersson visste om El-Haj – agerade inte

En man åtalas efter tomatattacken mot utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i riksdagen. 37-åringen nekar brott men säger att han kastade en tomat. – Med min hand kastade jag. Det var ju liksom ett, hur ska man säga, kärringkast, säger han i förhör.

Sju av tio de som dödats i Israels attacker mot Gaza är kvinnor och barn, slår FN:s människorättsorgan fast i en ny rapport. De allra flesta av dem är under 15 år. – Det mänskliga lidandet för civilbefolkningen är ofantligt, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

Trump utropade sig som segrare under onsdagsmorgonen, när han talade inför sina supportrar i Palm Beach i Florida. Senare under onsdagen konstaterade också nyhetsbyrån AP att Trump kommer att återvända till Vita huset i januari. – Jag lyssnade på hans tal och uppfattade det som lätt bisarrt. Här hade han en stund där han kunde tala till världen och definiera vad USA ska bli och göra och han stod mest och talade om sig själv och sin familj. Så det fortsätter ungefär som det har varit tidigare och jag tror att det är det landskap som vi rör oss in i, där det är väldigt mycket som osäker och oklart, säger Fredrik Reinfeldt i TV4:s valvaka. Han fortsätter med att säga att den amerikanska konstitutionen nu kommer sättas på prov. – Det här är en person som har utvecklat en syn på presidentskapet som det inte finns grund för i konstitutionen. Tanken är att det ska finnas en maktbalans och det är inte Trumps idé. Kristersson: En risk På en pressträff under onsdagsförmiddagen skickar statsministern sina gratulationer men varnar även för att det stödet för Ukraina kan komma att minska. Regeringen har planerat för olika scenarier. – En risk är minskat engagemang för Ukraina. Jag tänker inte intyga det i förväg, vi tar fasta på att USA är den enskilt största militära bidragsgivaren till Ukraina, säger han på en pressträff. Han ser även en ökad risk för ekonomisk protektionism och ser det som troligt att USA kommer ägna Kina och Stilla havet mer uppmärksamhet, och därmed Europa och Atlanten mindre. – Det finns betydande risk för handelskrig mellan Kina och USA och det finns risker för högre tullar i ren allmänhet. Det är viktigt för Sverige och Europa att vi ska vara en sån frihandelskontinent som möjligt. Samtidigt betonar Kristersson att Sveriges relation har varit och kommer fortsätta vara god, och ser det som viktigt för Sverige att fortsätta med ett nära samarbete. Trycker på fortsatt stöd till Ukraina Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har inte velat välja sida i det amerikanska presidentvalet med hänvisning till att Sverige vill fortsätta samarbeta väl med USA oavsett vilken president som det amerikanska folket väljer fram. När hon intervjuas under onsdagsmorgonen innan resultatet är helt bekräftat trycker hon på att Sverige kommer fortsätta jobba för att omvärldens stöd till Ukraina ska förbli intakt. – Här är USA:s stöd som är det största i världen oerhört viktigt och där kommer vi använda vår röst för att visa varför det är så viktigt för fred och säkerhet i Europa och också i Sverige, säger hon. Protektionism inte bra för Sverige Vidare lyfter hon handelspolitiken som ytterligare en osäkerhetsfaktor. – Båda kandidaterna har uttryckt protektionistisk inriktning och det är inte bra för Sverige som är ett exportberoende land med många företag som också investerar i USA. Hon understryker dock att Sverige och USA har en bra relation som man vill fortsätta värna om.

Magdalena Andersson och Maria Malmer Stenergard möttes i kvällens ”Agenda” och debatterade ställningstagande i USA-valet.  Plötsligt under debatten flickade programledaren in:  – Maria Malmer Stenergard, suckade du lite nu?

En rad länder i väst ifrågasätter helgens val i Georgien, som slutade med att det proryska regeringspartiet Georgisk dröm utropade seger. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) säger att hon är ”allvarligt bekymrad”.

Det politiska klimatet i Georgien har varit stökigt den senaste tiden – på lördag ställs allt på sin spets. Landet har de senaste tolv åren styrts av partiet Georgisk dröm, som rört sig allt närmare Ryssland. Inför lördagens val har oppositionen lyckats samla sig och de menar att de akut måste ändra landets riktning. Samtidigt hävdar Georgisk dröm att en vinst för oppositionen skulle leda till ett krig med Ryssland. – Jag skulle beskriva det som ett ödesval. Det är nog det viktigaste valet i Georgien sedan Sovjets fall, säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Regeringen har närmat sig Ryssland Tidigare i år klubbades den kraftigt kritiserade "utländska agentlagen" igenom. En liknande lag finns i Ryssland och av kritikerna benämns den som den "ryska lagen". Den ses även som ett stort steg i närmandet till Ryssland från regeringens håll. – Det är främst under den senaste mandatperioden som Georgisk dröm på allvar börjat gå åt ett mer repressivt och auktoritärt håll, säger Hugo von Essen. Samtidigt har partiet förändrats på en klassisk vänster- till höger-skala. Från att tidigare ha gått till val på en något vänsterpopulistisk agenda har man nu rört sig högerut och knutit starkare band till högerpopulistiska partier i Europa. – De har en väldigt enkel retorik som bygger på att antingen röstar ni på oss eller så röstar ni på krig, säger von Essen. Presidenten har samlat oppositionen Den georgiska oppositionen har länge haft svårt att samla sig, men i våras steg presidenten Salome Zourabichvili fram och försökte ena partierna i ett initiativ. På Georgiens självständighetsdag lanserade hon Georgiska stadgan (på engelska Georgian Charter), ett initiativ för att gemensamt kunna besegra regeringen i valet. – Hon har spelat en viktig roll i att lyckas få samman oppositionen, nästan alla har skrivit på hennes initiativ. Enkelt förklarat går det ut på att man tillsammans ska skapa en sorts teknokratisk regering som ska vända tillbaka landet på rätt köl och mot EU igen, säger Hugo von Essen. Experten: Inte ett rättvist val Initiativet består av fyra olika koalitioner, som hoppas kunna nå över femprocentsspärren till parlamentet. Ingen premiärministerkandidat har ännu presenterats, även om Zourabichvili lovat att berätta hur en eventuell regering kommer se ut innan valet. – Samtidigt så slåss man i en enorm uppförsbacke och motvind. Georgisk dröm har enorma övertag på många olika sätt, dels finansiellt, sen har man en stor kontroll över valsystemet och en del av medierna, säger Hugo von Essen och tillägger: – Det här valet kan inte beskrivas som fritt och rättvist, men oppositionens plan är att ha ett nytt val efter ett år efter införandet av den teknokratiska regeringen. Har ett stöd på runt 40 procent i mätningarna De oberoende opinionsundersökningar som gjorts visar att Georgisk dröm har ett stöd på runt 40 procent i nuläget. – Det är nog en rimlig siffra givet deras administrativa resurser. Många luras säkert av narrativet om att man väljer mellan Georgisk dröm och krig, säger Hugo von Essen. Samtidigt finns det ett mindre proryskt parti som skulle kunna nå över femprocentsspärren till parlamentet, enligt von Essen. Georgiska analytiker har även pekat på att Georgisk dröm automatiskt lär få minst 20 till 25 procent. – Det är väldigt många statligt anställda som tillsammans med sina familjer förväntas rösta på dem på grund av rädsla och påtryckningar. Samtidigt lever hundratusentals georgier under fattigdom och lever på en statlig välfärd. – Det går nästan att räkna in att de automatiskt kommer rösta på Georgisk dröm. Man kan säga att de snarare har förmånstagare än väljare, säger von Essen. Experten: Kan bli en ny Rosenrevolution I ett uttalande tillsammans med flera andra ministrar från väst skriver Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) att man förväntar sig ett fritt och rättvist val. ”Desinformation och felaktigheter sprids om EU och väst. Samtidigt är stödet för EU enormt bland Georgiens befolkning”, skriver Stenergard på X. Samtidigt är det inte säkert att regeringen skulle acceptera en valförlust och frivilligt lämna över makten till oppositionen om de vann valet. – Det skulle kunna leda till så stora protester att vi får en ny Rosenrevolution. Jag har svårt att se att de bara skulle lämna över makten, vad som skulle kunna hända är oklart. Detta kanske är sista chansen och hoppet för Georgien.

Ända sedan Rysslands invasion av Ukraina har EU kämpat med att hitta rätt nivå för ekonomiska sanktioner – i somras kom det fjortonde sanktionspaketet. Svenska politiker har varit måna om att Sverige ska gå i takt med andra EU-länder. Men nu överväger Socialdemokraterna att lämna den linjen, och satsa på smalare sanktionspaket. – Jag tycker det är bra att vi har en gemensam EU-ingång. Men sen finns det EU-länder som drar benen efter sig. Då ska man inte utesluta att det kan vara nödvändigt för de som verkligen står upp för Ukraina att gå före, säger Fredrik Olovsson, näringspolitisk talesperson för socialdemokraterna. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) är skeptisk. – Jag tror ändå att man får acceptera att Sverige är ett relativt litet land. Vi har en stark röst i EU och den rösten ska vi nyttja. Ska sanktionerna få maximal effekt, då behöver vi vara flera länder som enas om dem. ”Extremt problematiskt” Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Rysslands president Vladimir Putin har länge odlat vänskapliga relationer. Ungern har förhalat många av EU:s sanktionspaket. I veckan vägrade landet återigen ställa sig bakom en förlängd frysning av ryska ekonomiska tillgångar, vilket övriga medlemsländer ville. – Jag skulle inte säga att de håller i taktpinnen. Men det är extremt problematiskt när vi har aktörer som försvårar det här viktiga arbetet, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Socialdemokraterna vill att övriga EU-länder sätter ekonomisk press på Ungern genom att hota hålla inne mer av de EU-bidrag som landet mottar. – Ungern är ett problem på väldigt många sätt. Men att dra åt tumskruvarna ekonomiskt är det minsta man behöver göra i en sådan här situation, säger Fredrik Olovsson. Gör inte tillräckligt Västvärldens pristak på rysk olja och exportförbud på ett stort antal varor har skadat Ryssland ekonomiskt. Men på frågan om hur väl sanktionerna fungerar på en skala från noll till 100 är Fredrik Olovsson (S) pessimistisk: – Jag skulle kanske säga 30. Och där ingår att länder som Sverige inte gör tillräckligt för att se till så att de inte kringgås. Utrikesministern är lite mer positiv. – Jag sätter ingen siffra. Men vi vet att sanktionerna är viktiga och att de fungerar, säger Maria Malmer Stenergard (M).

TV4 Nyheterna kunde i en granskning visa att Sverige knappt har några förundersökningar om brott mot sanktionerna riktade mot Ryssland. 2023 inleddes inte en enda och 2024 har Tullverket initierat tre förundersökningar. Siffrorna får chefen för Östekonomiska institutet, professor Torbjörn Becker att reagera. Han menar att EU:s ständigt växande sanktionspaket är ett problem och borde ersättas av ett generellt europeiskt exportförbud. – Vi har lagt en väldigt stor administrativ börda på de som ska se till att sanktionerna efterlevs. I stället för att göra det enkelt för oss och säga ”vi handlar inte med Ryssland” punkt. Utrikesministern: ”Intressant” Professor Torbjörn Becker menar att undantag kan medges från ett generellt exportförbud av exempelvis humanitära skäl, men att regelefterlevnaden blir enklare för alla parter med en tydligare tumregel. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) säger att förslaget är intressant för regeringen. – Jag förstår att sanktionslistorna är knepig materia för företag att förhålla sig till. Att man ständigt måste uppdatera sitt compliancearbete, att det medför kostnader. Så vi tittar hela tiden över vad man kan göra, säger Maria Malmer Stenergard. Är ett generellt exportförbud något du kan tänka dig att införa? – Jag tycker det är intressant. Men hur vi går vidare och när och var, det måste vi få återkomma till.

Sverige och EU har infört flera sanktionspaket för att minska exporten till Ryssland. Men det finns tydliga tecken på maskor i EU:s nät. En granskning TV4 Nyheterna gjort visar att finska tullpolisen inledde över 600 förundersökningar om misstänkta sanktionsbrott förra året. Samma period hade Sverige noll förundersökningar. Och hittills i år har tre svenska förundersökningar startats. Jämförelsen är inte helt rättvis i och med att Finland har en lång landgräns mot Ryssland. Men svenska Tullverket säger också att de saknar en del verktyg. – Vi gör allt vi kan utifrån de förutsättningar vi har. Men vi välkomnar den lagstiftning som vi tror kommer i maj nästa år, säger Anna-Lena Heinänen, biträdande avdelningschef på Tullverkets kontrollenhet. Inte straffbart att fiffla med varukoder Lagstiftningen som förbereds är ett EU-direktiv, som bland annat innebär en kriminalisering av försök till sanktionsbrott. Om en exportör i dag försöker fiffla med exempelvis varukoder för att exportera en förbjuden produkt, så är det inte straffbart om Tullverket upptäcker det. – Vi kan inte lagföra på det sätt som vi skulle vilja kunna göra. Vi har inte de muskler som krävs för att faktiskt lagföra när vi ser att något är fel, säger Anna-Lena Heinänen. Tar vägen till Ryssland över tredje land EU:s export till Ryssland har sjunkit kraftigt sedan sanktionerna infördes – men samtidigt finns det gott om tecken på att varorna i stället tar vägen över ett tredje land. Både Kina och Indien har kraftigt ökat sin export till Ryssland. Och Socialdemokraterna är oroade över att Tullverket inte inleder fler förundersökningar. – Det är ett problem att det är alldeles för lite kontroll på sanktionskringgående. Det är sannolikt att svenska produkter hamnar i Ryssland. Det behövs mer resurser för kontroll och uppföljning, säger Socialdemokraternas Fredrik Olovsson, näringspolitisk talesperson. Ministern: Pågår intensivt arbete Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) vill inte recensera Tullverkets arbete, men säger att det pågår ett intensivt arbete med att skärpa kontrollerna kring sanktionsefterlevnad. – Vi har precis remitterat en utredning som syftar till att vidga det straffbara området, men också skärpa straffen, säger Maria Malmer Stenergard. Ser du att det behöver göras mer där? – Vi har gett ett uppdrag till berörda myndigheter att samverka bättre och också komma med förslag på åtgärder. Det ska de göra redan i januari, och det är något som vi naturligtvis ser fram emot att ta emot.

Om ett par veckor får Maria Malmer Stenergard nya kolleger på andra sidan Atlanten. Utrikesministern betonar att det amerikanska stödet till Ukraina är helt nödvändigt. Så hur orolig är hon för en Trumpvinst?