Norge höjer oväntat styrräntan

Det var i december 2016 som den 62-årige mannen dömdes av Borgarting hovrätt för grovt bedrägeri mot banker och privatpersoner. När han väl skulle infinna sig vid anstalten för att avtjäna sitt två år långa fängelsestraff dök han aldrig upp. När myndigheterna inte fick tag på mannen valde de att efterlysa honom, både nationellt och internationellt. Greps i Sverige I januari 2018 anmälde konsthandlaren sig själv till polisen i Spanien. Den norska polisen menade att mannen uppfyllde anmälningsplikten, samtidigt som den spanska polisen övervägde om han skulle utlämnas till Norge. Fram till 2020 levde mannen i Marbella och uppfyllde sin plikt att anmäla sin närvaro till polisen en gång i veckan. Men 2018 beslutade spanska myndigheter att han faktiskt skulle utlämnas. Då försvann konsthandlaren spårlöst och de spanska myndigheterna utfärdade en efterlysning. Först fyra år senare tog livet på flykt slut. – Jag kan bekräfta att han greps i Sverige i somras och utlämnades till Norge för att avtjäna bedrägeristraffet. Bra polisarbete och samarbete med svensk polis var det som ledde till att han hittades, säger statsåklagare Geir Kavlie i Økokrim till VG. Uppgifter: Gängen vill åt honom Konsthandlaren företräds av advokat Christian Flemmen Johansen, som uppger att mannen gömt sig av andra anledningar än att han inte ville avtjäna sitt straff. – Jag kan inte utveckla det hela mer just nu, men jag kan säga så mycket som att han har blivit utsatt för saker som vem som helst skulle göra sitt yttersta för att slippa ha något med att göra, säger han till VG. Enligt tidningens uppgifter ska mannen ha hävdat att han lever under stor press från olika kriminella gäng och att han därför varit orolig över sin egen säkerhet. Parallellt pågår en annan brottsutredning mot konsthandlaren, även i det fallet misstänks han för grovt bedrägeri om tiotals miljoner norska kronor. Mannen nekar till brott.

Uppdrag gransknings reporter Erik Galli har följt läkemedlet Ozempics explosionsartade resa, från att vara en diabetes-medicin till att bli en kändiskur för viktnedgång i USA och därefter hela världen. Med nyfikenheten som drivkraft ställde han sig frågan: "Hur rustat är vårt system för den här enorma efterfrågan?", och det var en fråga han testade i realiteten. Vissa kliniker kräver bara en bild och inloggning med Bank-id. Så jag genererade en bild på en överviktig man i en AI-tjänst som var superlätt att göra, säger reporter Erik Galli. Ljög om att han var överviktig Erik har ett BMI på strax över 20 men utgav sig alltså i möten med läkare för att vara överviktig och efterfrågade Ozempic. Han fortsätter: En del kliniker har också videomöten som rutin. Då dök jag bara upp som mig själv. Två av läkarna valde att gå vidare och skriva ut recept trots att de såg mig. Så de verkade köpa att jag vägde 130 kilo, säger han. Det visade sig att sex av nio nätläkare skrev ut medicinen till Erik trots att han var smal och att man i vissa fall även såg det klart och tydligt. Men det var en läkare som stack ut. En av läkarna som nekade mig såg att jag såg smal ut och bad mig lyfta på tröjan. Sen sa han att om jag verkligen vill gå vidare med det här så får jag komma in till kliniken och väga mig på plats, säger Erik Galli. Konfronterade läkarna Så "Hur rustat är vårt system för den här enorma efterfrågan?", reporter Erik Galli kom fram till att de videomöten som föregår en utskrivning inte är 100 procent tillförlitliga. Dessutom konfronterade han läkarna som skrivit ut medicinen varpå ingen kunde konstatera att de såg allvarligt på det som hänt. Om jag kunde göra det här så går det inte att säga hur många fler som har gjort det. Enligt en färsk studie har en av åtta amerikaner testat en viktminskande medicin som Ozempic, och i Sverige ökar försäljningen spikrakt uppåt. Hittills i år har 45 000 förpackningar sålts. Men i grannlandet Norge stoppade man tidigare i somras Ozempic för bantningssyfte.

Norska kronan är svagare än väntat och nu höjer Norges Bank ett varningens finger. Men centralbanken ska akta sig för att lägga allt för stort fokus på valutan, varnar SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist.

Årets löneökningar för den del av den norska industrin som konkurrerar internationellt landar på 5,2 procent. Utfallet är högre än både experter och Norges bank räknat med. Investerarna ser fortfaranden en räntesänkning i september men sannolikheten har minskat.

Danske Banks nya och tuffare klimatpolicy innebär att flera bolag med exponering mot fossila bränslen kommer att säljas av. De fonder som marknadsförs mot norska kunder omfattas dock inte av de skärpta reglerna.

Handelsbanken i Norge är inte lönsamt nog. Den nye vd:n Michael Green måste göra slag i saken och komma med drastiska förändringar, enligt Di:s expert. Nu spår en analytiker att SHB kommer ”göra en Danske Bank” och sälja ut sig från landets privatmarknad – han är till och med villig att satsa pengar på det.

Redan 2019 inleddes operation ”Olga-svindelen” i Norge, döpt efter att gärningsmännen valde att lura kvinnor i 80-årsåldern. Snart såg polisen att man använde sig av enkla men effektiva telefonbedrägerier mot äldre kvinnor. Samtidigt gjorde man en upptäckt gällande en av gärningsmannen, som var svensk och hade kopplingar till nätverk i Sverige som genomförde grova våldsbrott som skjutningar och sprängningar. Varnar för svenskar i Norge De svenska bedrägerierna i Norge har fortsatt sedan dess – och de har inte gått obemärkt förbi norrmännen. Norska banker har sett en ökning, båda av bedrägerier och av svensk inblandning. I ett pressmeddelande skriver den norska banken DNB att: ”Kopplingen mellan bedrägerier och organiserade kriminella nätverk har blivit tydligare. DNB har under hösten 2023 följt en svensk gängmiljö som är verksam i Norge och begår bedrägerier mot våra kunder.” I samband med att banken presenterade en säkerhetsrapport var samordningsledare Stefan Larsson från den svenska nationella operativa avdelningen på polisen, Noa, på plats för att varna för och berätta om de svenska gängkriminellas aktivitet i Norge. Norge – ett smörgåsbord Stefan Larsson menar att de kriminella inte tar hänsyn till gränser och att Norge är en attraktiv marknad. – De kriminella ser inte Sverige, Norge och Finland. De ser norr. De har ingen aning om var gränserna går. Det finns en marknad för dem, säger Stefan Larsson. Han beskriver även den svenska drogmarknaden som begränsad och att de kriminella har ett behov av att utöka den. Då riktar man blickarna mot Norge som han beskriver som ett ”smörgåsbord” för svenska kriminella. – År 2020 såg vi att kriminella riktade in sig på den norska marknaden, speciellt när det gäller vishing och smishing, säger Stefan Larsson. Vishing är så kallade bedrägeriförsök via telefon och smishing via falska sms. Samtidigt har den svenska polisen anpassat sig och stör gängen allt mer, vilket kan göra Norge mer attraktivt menar Stefan Larsson. – Jag tror narkotikamarknaden i Sverige börjar bli trång, då du har en begränsad kundkrets. den blir snabbt mättad och du måste den utökas, säger Stefan Larsson.

De svenska storbankernas utlåning orsakar stora klimatpåverkande utsläpp, visar den nya rapporten från Fair Finance guide och Naturskyddsföreningen. Sammanlagt motsvarar de fem storbankernas finansieringar 100 miljoner ton koldioxid, vilket är mer än dubbelt så mycket som de utsläpp som sker inom Sveriges gränser. – Den här rapporten visar hur stora klimatutsläpp som bankerna orsakar genom sin utlåning. Och att det är stor skillnad mellan de olika bankerna, vilket visar att det har betydelse till vilka bolag som bankerna lånar ut, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen. SEB värst Det handlar till exempel om att bankerna lånar ut pengar till verksamhet inom transport och industri, men störst avtryck per krona ger utlåningen till olje- och gasföretag.

Av de fem storbankerna sticker SEB ut med en klimatpåverkan för utlåningen på motsvarande 34 ton koldioxid. – Det är mer än de andra bankerna, men vi är en stor företagsbank i Norge. Där är energisektorn en stor sektor och det betyder att ser annorlunda ut i vår bank, säger Niklas Magnusson, som är chef för medierelationer och extern kommunikation på SEB. Lånar ut pengar till fossilföretag SEB lånar ut pengar till norska Equinor som har planer på att utvinna ny olja och gas i ett känsligt naturområde nordväst om Shetlandsöarna. Protesterna mot det nya projektet, som skulle innebära flera 100 miljoner ton extra koldioxid, har varit stora bland miljöorganisationer i Storbritannien. Även i det brittiska parlamentet har debatten kring ett godkännande varit hätsk, bland annat eftersom det internationella energiorganet IEA motsätter sig ny utvinning av olja och gas. SEB säger att de vill påverka sina kunder att fasa ut det fossila. – Det är en jätteviktig resa som ligger framför oss och där vill vi gärna vara med och därför har vi valt att ha kvar en del kundrelationer där vi ser möjlighet att kunna påverka, säger Niklas Magnusson. Klimatorganisationen Climate Change International är skeptisk till det resonemanget. – Det här är inte ett bolag som man kan påverka på det sättet. Om SEB skulle vilja påverka så borde de se till att inte ge någon finansiering eller lån till att bygga ut nya olje- eller gasfält, säger Silje Lundberg, som är kampanjchef för organisationen.

Norges Bank tänker göra dagliga valutaköp för 350 miljoner norska kronor i januari 2024, enligt ett pressmeddelande. Det är en rejäl minskning från tidigare nivå om 1,4 miljarder per dag och den norska kronan stärks på beskedet.