Oklart var Prigozjin är: "Han hälsar till alla"

”Ett angrepp av aldrig tidigare skådad omfattning”. Så uttryckte sig Moldaviens president Maia Sandu under söndagskvällen när de första prognoserna från valet trillade in. Resultatet visade då på förlust för Sandus EU-vänliga linje – vilket hon förklarade med att ryska påverkansoperationer pågått i flera månader. Men i takt med att rösterna från huvudstadsregionen Chisinau registrerades krympte skillnaden från flera procent till enstaka tiondels procentenheter – till att vid 07-tiden på måndagen handla om 744 rösters ledning för ja-sidan. ”Vårt land står vid ett vägskäl” Såväl Vita huset som EU-parlamentet har varnat för att proryska grupper försökt påverka utgången av valet. Bland annat misstänks hundratusentals röster ha köpts i ett maffialiknande upplägg orkestrerat av affärsmannen Illan Shor. Därutöver ska drygt 100 Moskva-tränade moldavier ha gripits tidigare i veckan, misstänkta för att skapa ordningsstörningar i landet under röstningen. Från myndighetshåll har det påståtts att Ryssland spenderat över 700 miljoner kronor för att påverka utgången av valet. – Vårt land står vid ett vägskäl. En grupp tjuvar försöker lura allmänheten, sade premiärminister Dorin Recean strax före valet. Vägrat fördöma Rysslands anfallskrig Det jämna resultatet kom som en besvikelse för president Sandu, som i prognoser före valet hade en komfortabel ledning före den proryske kandidaten Aleksandr Stoianoglo. Den senare har i intervjuer förnekat att han backas av Putin, men han har heller inte fördömt Kreml för det ryska anfallskriget i Ukraina.

Många moldaver oroar sig över rysk-influerad korruption, och Kreml uppges ha mutat till sig 130 000 nej-röster inför helgens folkomröstning om EU. Landet står vid ett vägval: blir det väst eller Putin?

Kan Ryssland besegras nästa år? Ja säger Ukrainas president. Volodymyr Zelenskyj har en plan för seger som Kreml snabbt kallat ”efemär” – alltså lik en dagslända som lever några timmar. Men sanningen är kanske bistrare än så för ledarna i Moskva. Dagsländan de talar om kan vara ett starkare flygfä än de räknat med. Delar av segerplanen är nämligen hemlig. Hur kan man då bedöma den? Det är svårt - det medges. Vi försöker ändå. Officiellt har planen fem delar. Den första handlar om att ge Ukraina status som inbjuden nation i Nato. Den andra delen heter Försvar. Här finns första hemliga tillägget. Den tredje delen heter Avskräckning. Hemliga tillägg nummer två återfinns här. Fjärde delen kallas Strategisk ekonomisk potential och även här finns ett hemligt tillägg. Den femte delen beskriver hur säkerheten för Ukraina och Europa kan skötas efter ett krigsslut. Europa stormakter redan inspelade Dagarna innan planen lades fram i Radan, Ukrainas parlament, den 16 oktober reste Zelenskyj till London, Paris, Rom och Berlin. Regeringarna i Europas stormakter samt i USA är redan inspelade i vad som ska hända De känner till de hemliga tilläggen, sannolikt för att planen till stor del hänger på dem. Det anges också rakt ut på Ukrainas presidentämbetes hemsida att fem länder känner till det hemliga tillägget under avsnittet Avskräckning. Segerplanen tycks till stor del bero på fem stormakter. Det handlar denna gång inte om att 27 EU-länder ska säga ja eller nej, eller att 32 Nato-länder ska enas. Att Viktor Orban säger nej och ropar på fredsförhandlingar spelar ingen roll. Just nu är det bara Kreml som lyssnar på Ungers premiärminister. Zelenskyjs glädje – ett tecken? Det finns ett litet tecken till. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kom till EU-toppmötet i Bryssel och verkade på bra humör när han träffade journalister. Han såg lika glad ut när han senare under torsdagen mötte media i Natos högkvarter. För att försäkra mig om att jag inte inbillar mig ställer jag frågan till Sveriges försvarsminister Pål Jonson, som träffade Zelenskyj och hans försvarsminister Rustem Umerov under flera timmar i Natos regi. Var Zelenskyj glad eller har jag missförstått? – Jag uppfattade det så också. Han har greppat momentum i processen. Segerplanen består av olika saker, tankar om hur man ska kunna öka produktionen av försvarsmateriel i Ukraina bland annat, säger Pål Jonson. Ordet momentum betyder flyt eller rörelse framåt. Vad kan det vara som gör den annars bistre och av krig uttröttade ukrainske presidenten på bra humör? Han har flyt enligt Jonson som trots allt vet mer än vi andra. Det kan vara att Segerplanen tagits emot väl och de tre hemliga tilläggen innehåller något att förhandla och enas om. Kanske har Volodymyr Zelenskyj haft några riktiga bra dagar på jobbet?

Ambassaden pekar på att några misstänkta för inbrottet inte har identifierats, men att invånarna i Bollnäs redan ska ha dragit sina slutsatser och pekat ut Kreml som ansvariga för inbrottet, efter uttalanden i svensk media. Ambassaden: Förvandlats till paranoiker Ambassaden kritiserar den svenska medierapporteringen, som de hävdar har lett till en russofobi, kombinerat med att regeringens politik lett till en paranoia. ”Det verkar som om propagandamedierna på uppdrag av myndigheterna har hjärntvättat dem så mycket med russofobisk retorik att de har förvandlats till paranoiker som överallt inte ser något annat än ”Kremls hand””, skriver ambassaden. Vidare hävdar ambassaden att man inte ska bete sig så ”respektlöst” mot ett grannland. ”En sådan oförskämdhet mot Ryssland är oacceptabel!”, skriver ambassaden. Polisen söker uppgifter Ingen person har gripits eller är misstänkt efter inbrottet i vattenreservoaren förra veckan. Händelsen utreds som misstänkt sabotage och polisen har uppmanat de som gjort iakttagelser kopplat till händelsen att höra av sig. ”En uppgift som du bedömer som ointressant kan för utredningen vara värdefull och polisen är högst angelägna om att få in all typ av information om händelsen, både före, under och efter det inträffade. Även iakttagelser som gjorts tidigare kan vara av intresse”, skriver polisen på sin hemsida. I måndags meddelade kommunen att vattnet var drickbart igen då vattnet var tjänligt. Experten: Vill inte göra Ryssland större än vad de är Polisen bekräftade för Expressen att man varit i kontakt med Säpo om händelsen. Den säkerhetspolitiska experten Patrik Oksanen vid tankesmedjan Frivärld och medlem i Kungliga krigsvetenskapsakademien, menade samtidigt att man inte för tidigt skulle dra några paralleller till Ryssland. – Det är viktigt att vi inte för snabbt drar slutsatser om vad som ligger bakom det, vi vill ju varken göra Ryssland större och mäktigare eller underskatta hotbilden, sade Oksanen till Expressen. Samtidigt menade Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan att man inte ska utesluta att en utländsk aktör ligger bakom. – Jag tror att det är exempel på någon som vill testa vår försvarsförmåga. Det ska långt ifrån uteslutas att det är en enskild statsaktör som försöker göra något sådant, sade Jörgen Holmlund.

I en container i Barcelonas hamn hittade spansk polis under tisdagen 13 ton av förbjudna kemikalier, det rapporterar Reuters. Nu är fyra medlemmar i ett finansiellt nätverk gripna, misstänkta för att ha försökt kringgå västerländska sanktioner och olagligt smuggla varor till Ryssland. Kemiska vapen och nervgift Det spanska företaget exporterade varor till ett dotterbolag i Moskva, liksom flera skalbolag i länder som Armenien och Kirgizistan för att maskera den verkliga destinationen för varorna. "Möjliga prekursorer för kemiska vapen eller nervgifter, har tidigare exporterats med hjälp av företaget" säger nationell polis och Skattemyndigheten i ett gemensamt uttalande. Ryssland: Förnekar anklagelserna USA och Storbritannien har båda anklagat Ryssland för att ha brutit mot det internationella förbudet mot användning av kemiska vapen på slagfältet i Ukraina. Ryssland har å andrasidan upprepade gånger förnekat anklagelserna, och Kremls talesman Dmitrij Peskov sa till Reuters i maj att Moskva fortfarande är bundet av sina skyldigheter enligt avtalet som förbjuder kemiska vapen.

Nordkoreanska försvarsingenjörer uppges hjälpa Ryssland att avfyra ballistiska robotar mot Ukraina. Dessutom ska nordkoreaner ha dött i en attack i Donetsk, enligt myndighetskällor. ”Falska nyheter”, svarar Kreml.

Dåvarande president Donald Trump skickade covid-tester till Putin under coronapandemin, bekräftar Kreml.  I en intervju med radioprofilen Howard Stern riktar Kamala Harris hård kritik mot Trump.  – Hundratals människor dog, alla skyndade sig för att få tag i de här testerna... Och den här killen, som var USA:s president, skickar dem till Ryssland till en mordlysten diktator.

Kriget i Ukraina som allt mer rört sig mot en utnötningskrig tog en oväntad sväng i början på augusti. De ukrainska styrkorna trängde sig flera kilometer in i Ryssland och lyckades ta kontroll över flera samhällen. Ukrainas president Zelenskyj beskrev draget som ett sätt att ”mota kriget in i aggressorns territorium”. Zelenskyj: Vill skapa en buffertzon Ukraina har meddelat att man inte har för avsikt att behålla de områden man erövrat i Kursk. Det har spekulerats från flera olika håll vilka olika motiv Ukraina hade bakom offensiven. En av förklaringarna tros vara att man ville höja moralen med en framgång, men även visa sina partners att det fortsatt går att korsa Rysslands ”röda linjer”. Bland annat i hopp om att flera västländer skulle slopa sina restriktioner på vapen som hade kunnat slå djupt in i Ryssland. En annan förhoppning var även att Ryssland skulle flytta styrkor från östra Ukraina, där man går långsamt framåt. President Zelenskyj uppgav i slutet av augusti en annan förklaring till den överraskande offensiven. – Att skapa en buffertzon på angriparens territorium, sade Zelenskyj i ett tal i slutet på augusti. Analytikern: Kan öka stödet för Putin Även om offensiven, som Ryssland till viss del slagit tillbaka mot, ses som en stor framgång i Ukraina, kan den ha en negativ effekt också. Tatyana Stanovaya som är analytiker vid Carnegie Russia Eurasia Center säger till Kyiv Independent att offensiven, som skulle vara en nagel i ögat på Kreml, kan ge mer kraft till stödet för kriget i Ryssland. – Logiken i att försöka rikta in sig på det ryska samhället och göra livet outhärdligt för att vända ryssar mot Kreml är felaktig. Desto hotfullare situationen verkar, desto mer kommer ryssarna stå med staten, säger Stanovaya. I en rapport skriver Stanovaya att de mest signifikanta resultaten av Kursk-offensiven kan vara att de anti-ukrainska och anti-västliga strömningarna i Ryssland förstärks och att stödet för president Putin ökar. Flera personer i de ryska gränsregionerna vittnar även för Kyiv Independent om en ökad ilska mot Ukraina och ett större stöd för kriget.

Hemsidan till det ryska statliga mediebolaget VGTRK låg plötsligt nere under måndagen. Den stora ryska statliga nyhetskanalen, Rossiya-24, gick inte heller att nå. "503 tjänsten är otillgänglig. Ingen server är tillgänglig att hantera denna förfrågan", stod det i meddelandet som mötte användarna som försökte komma in. Peskov: Attack utan motstycke Kremls talesperson, Dmitrij Peskov, uttalade sig senare under måndagen om de tekniska problemen och påpekade att VGTRK:s anställda arbetade med att lösa problemen. – Vårt statliga mediebolag, som är ett av de största, har drabbats av en hackerattack utan motstycke, sade Peskov. I arbetet med att återställa efter attacken skulle man även söka efter spår som kunde leda till den som genomfört attacken. Samtidigt uppger en ukrainsk myndighetskälla för Reuters att Ukraina ligger bakom attacken – som sammanföll med Vladimir Putins födelsedag. – Ukrainska hackare gratulerade Putin på hans födelsedag genom att utföra en storskalig attack mot alla ryska statligt kontrollerade tv- och radiostationer, säger en källa till Reuters. Källor i Ryssland uppger hur internet slutade fungera på mediebolaget och att flera servrar, inklusive säkerhetskopior raderats. – Det kommer att ta lång tid att åtgärda, säger en källa till Reuters. Ukraina: oskadliggjort Hackerattacken var inte det enda bakslaget för Ryssland. Den ukrainska militära underrättelsetjänsten, GUR, uppgav under måndagen att man attackerat och oskadliggjort ett ryskt minröjarfartyg i Östersjön. I en video som påstås vara inifrån fartyget visas skadorna upp efter den ukrainska attacken. ”Nu måste den ryska minröjaren genomgå en omfattande reparation, vilket kan visa sig bli ett stort problem”, skriver GUR. Fartyget Aleksandr Obukhov, ligger vanligtvis i hamn i staden Baltiysk i den ryska enklaven Kaliningrad. Enligt GUR var fartyget på väg ut på ett stridsuppdrag när man slog till. En läcka ska ha fått Obukhov att ta in vatten i motorn och en reparation beskrivs som både kostsam och komplicerad. Attacken är den andra på ett halvår då ett skepp ur den ryska Östersjöflottan oskadliggjorts.

PODD | Det rullar tusentals ton järnmalm dagligen på Malmbanan. Järnmalm som behövs för tillverkningen av stål. Men så plötsligt spårade tåget ur, inte en utan två gånger. Var det ett sabotage beställt av Kreml – eller något annat?