Regeringen om Sis-larmet: "Allvarligt"

I måndags kom larmet från polisen – en tidigare hemlighetsstämplad rapport visar att kriminella driver HVB-hem. Det faktum att organiserad brottslighet har trängt in i välfärdens kärna på det här viset är naturligtvis helt oacceptabelt, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Oppositionens förslag Regeringen och oppositionen är inte överens om hur detta ska lösas. Ardalan Shekarabi, Socialdemokraternas gruppledare i justitieutskottet, vill se kommunerna och det offentliga ta över kontrollen av HVB-hemmen. Den sociala vården av barn ska inte bedrivas av oseriösa aktörer, kommersiella aktörer, det ska vara det offentliga. För fokus måste vara på att stoppa nyrekryteringen av barn till gängen, säger Ardalan Shekarabi. Så jobbar regeringen Enligt Camilla Waltersson Grönvall arbetar regeringen ”oförtrutet” med att förbättra barn- och ungdomsvården. Hon ser inte driftsformen som det stora problemet. Däremot ser hon ett behov av fler platser på HVB-hem. Vi måste jobba med fler platser, vi måste säkerställa kvaliteten och vi måste framför allt hindra rekryteringen och komma till rätta med vår barn- och ungdomsvård, säger hon.

S kallar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) till socialutskottet. Skälet är polisens rapport om att kriminella driver HVB-hem. – Det är skarpt läge, säger utskottets vice ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S).

Platsbristen på Sis-hemmen beskrivs som akut. Bara i Stockholm står 13 ungdomar i kö, enligt SVT:s ”Agenda”. Socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall lovar att det kommer att skapas fler platser. – Vi kommer inte att släppa den här frågan från regeringens sida, säger hon i programmet.

Förslaget om informationsplikt handlar om att offentliganställda ska bli skyldiga att anmäla om de kommer i kontakt med personer som vistas olagligt i Sverige. Frågan utreds nu och är tänkt att gälla anställda inom bland annat skola, socialtjänst och sjukvård. Men lagförslaget möter hårt motstånd – inte minst från socialsekreterare. Enligt en undersökning från Akademikerförbundet SSR är två tredjedelar av socialsekreterarna helt emot informationsplikt. Många skulle inte anmäla – trots risk för fängelse Än så länge finns inte något förslag om påföljd om den offentliganställde väljer att inte anmäla. Men redan nu säger 6 av 10 socialsekreterare att de inte kommer ange en papperslös oavsett om det är fängelse de skulle riskera. – Det visar ett starkt stöd för att den här lagen ska inte på plats. Att den kommer bli en katastrof för svensk socialtjänst. Och att våra medlemmar står upp för den yrkesetik som professionen vilar på och kommer också ta de konsekvenser som behövs, säger Akademikerförbundets ordförande Heike Erkers. ”Ett nej måste vara ett nej” I regeringen är det socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) som ansvarar för frågan om informationsplikt. Så här kommenterar hon akademikernas motstånd mot lagförslaget: –Jag har full förståelse för att det väcker starka känslor. Samtidigt är det ju så att det här handlar om att det offentliga måste agera gemensamt runt den reglerade invandringen. Ett ja ska vara ett ja, men ett nej måste också vara ett nej.

I dag finns 282 skyddade boenden i Sverige som fungerar som en fristad för kvinnor som utsätts för våld. Över hälften av alla skyddade boenden drivs av ideella organisationer, exempelvis kvinnojourer. 37 procent drivs av privata aktörer och 9 procent av kommunerna.

Den 1 april i år trädde flera lagändringar i kraft i syfte att stärka skyddet för kvinnor och barn i skyddade boenden. Bland annat måste den som driver skyddat boende ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

– Det är ju viktigt att vi har en tillståndsplikt för innan har det ju varit möjligt för praktiskt tagit precis vem som helst att starta ett skyddat boende. Det har inneburit att kvinnor de facto har befunnit sig i farliga situationer när tanken är precis tvärtom, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Volontärer räknas inte som bemanning För att beviljas tillstånd ställs bland annat krav på tillräcklig bemanning, att verksamheten drivs av en föreståndare med högskoleutbildning inom socialtjänstlagen och att det finns tillräckliga skyddsanordningar, som skyddsdörrar.

Volontärer räknas enligt IVO inte som bemanning i lagens mening, vilket påverkar många kvinnojourer som till största delen jobbar ideellt.

Enligt Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer saknar många kvinnojourer idag resurser för att möta dom nya kraven. Det handlar bland annat om ökade kostnader för att bygga om nuvarande boenden enligt kraven på skalskydd och att heltidsanställa utbildad personal. De välkomnar ökade säkerhetskrav, men pekar på att kvinnojourernas arbete inte bör jämföras med privata aktörer som endast tillgodoseren bostad.

– Vi tänker att det finns behov av olika typer av skyddat boende. Pratar vi i gängkriminalitet så kanske vi behöver den här höga säkerhetsklassningen, men vår verksamhet är en lågtröskelverksamhet som går ut på att kvinnan ska få inre säkerhet, emotionellt stöd och hjälp att ta kontakt med olika instanser i samhället säger Josephine Diffner som är Ordförande för Motala Kvinnojour.
Bara 95 av 282 har ansökt om tillstånd Hittills har bara 95 ansökningar kommit in till IVO av 282 skyddande boenden. Enligt myndigheten kommer de aktörer som inte ansökt senast den 1 augusti att föreläggas eller förbjudas.

– Jag har kontinuerligt kontakt med flera av Sveriges kvinnojourer och jag kommer att kalla till en första uppföljning i september eller oktober för att se hur implementeringen har fungerat, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Platsbristen på Sis-hemmen är ett faktum och leder till att ungdomar har lättare för att begå nya brott, menar områdespolisen Rissa Seidou. – Det är ytterst allvarligt. Så ska det inte gå till, myndigheten borde ha någon framförhållning. Många rekryteras in i gängkriminalitet. Många behöver vård. Då ska de se till att det finns platser. I dag väntar ett femtiotal kriminella ungdomar på en plats på Sis. Polisen Seidou har pratat med många föräldrar som vill se sina barn inspärrade för deras och andras skull.

Men nu när det finns platsbrist är hon orolig för att det minskar förtroendet till föräldrarna. – Vi jobbar i uppförsbacke. Nästa gång kommer de inte vilja samarbeta med oss. Eller hjälpa oss att få deras ungdomar inlåsta. ”Helt oacceptabelt” Efter larmen från SKR om den akuta platsbristen på Sis höll regeringen under torsdagen ett krismöte med berörda myndigheter.
– Det är helt oacceptabelt att barn och unga som har behov av stöd och vård tvingas vänta på att få den samhällsvård de har rätt till, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Drygt 270 miljoner avsattes i vårbudgeten för att få bukt på problemen, som har uppstått till följd av de senaste årens kraftiga ökning av antalet LSU-dömda. Men socialministern anser inte att det är tillräckligt. – Hittills har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att stötta SiS i detta arbete, men det är inte nog och därför är jag glad att vi nu kan bjuda in till samtal för att diskutera detta närmare, säger socialministern. Bara ”farligaste” får plats För att få bukt med den akuta platsbristen tittar nu Sis på olika lösningar – både på kort och lång sikt. – Det snabbaste sättet för att få upp platser i vår verksamhet är att ställa om platser från vår missbruksvård till ungdomsvård, för där har vi redan lokaler och medarbetare, säger Birgitta Dahlberg, ungdomsvårdsdirektör på Sis. På längre sikt krävs det nya lokaler. Närmast till hands är så kallade modulhus, som man planerar att upprätta på befintliga institutioner. Det skulle innebära ett hundratal nya platser. Men som läget ser ut nu tvingas Sis göra en bedömning av de ungdomar som står i kö, bland annat utifrån hur våldsbenägna de är. – Vi jobbar varje dag för att anvisa plats till de ungdomar som står i kö. Där gör vi en bedömning utifrån prioriteringen av ärendet, beroende på vilken problematik och bakgrund som finns hos ungdomen, säger Birgitta Dahlberg.

Det finns ingen snabb lösning på Sis-krisen. Det medgav socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall efter ett krismöte med storstadskommunerna och Statens institutionsstyrelse på torsdagen. – Det kommer att ta tid att vända situationen, säger ministern till SvD.

Branschorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) slår larm i en hemställan till regeringen. Bristen på slutna vårdplatser är akut och oacceptabel. Unga som kan vara involverade i kriminalitet står på kö för en plats och polisen bedömer att flera av dem har en mycket hög risk att genomföra skjutningar eller att själv bli skjutna. Enligt den senaste statistiken från Statens institutionsstyrelse (Sis) står 58 barn och unga i kö som är i akut behov av slutenvård (LVU). "Mycket hög risk" "Situationen har allvarlig påverkan på socialtjänstens och polisens förmåga att utföra sina uppdrag, att skydda barn och unga och att skydda allmänheten", skriver SKR i hemställan från den 24 juni och riktar sig till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). "Regeringen måste beakta den realitet där barn begår och drabbas av fruktansvärda brott i form av skjutningar och sprängningar." Dessa personer behöver plockas bort från gatan, fortsätter SKR. "Under tiden begås mord, av barn." Platsbristen finns över hela landet men är som mest akut i storstäderna. Väntetiderna bedöms till fem eller sex veckor. I Järva i Stockholm, med flera särskilt utsatta områden, är läget så allvarligt att stadsdels­förvaltningen planerar att lex Sarah-anmäla sig själv för att få hjälp med situationen. Polisen har samtidigt varnat föräldrar och allmänhet för att rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng riskerar att öka under sommaren. Bristen på Sis-platser och ungdomar som avviker från andra placeringar beskrivs som en stor utmaning. Krismöte med ministern I dag hålls därför ett digitalt krismöte på socialdepartementet med socialtjänstministern, SKR:s storstadsnätverk och Sis myndighetsledning. Enligt SKR behöver regeringen och Sis agera omedelbart för att underlätta situationen. I dagsläget bör behovet av antalet platser på låsta avdelningar gå före vårdbehovet, det är alltså viktigare att barn får en Sis-plats än att vårdkvaliteten blir den optimala, enligt organisationen. Nybyggnation av lokaler krävs, däribland modulhus och andra byggnader, och utskrivningen av unga behöver bli mer flexibel, fortsätter man. SKR tycker inte heller att LVU-platser (Lagen om vård av unga, som de flesta placeras efter) ska omvandlas till LSU-platser (Lagen om sluten ungdomsvård), som tilldöms ungdomar för bland annat mord, dråp, misshandel, sexualbrott, rån och narkotikabrott.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare lanserat den nya socialtjänstlagen som den största reformen av svensk socialpolitik på 40 år. I dag presenterar regeringen lagförslaget, en lagrådsremiss. Ett huvuddrag i den är att kommunernas socialtjänst måste arbeta mer förebyggande innan små problem vuxit sig stora. Till exempel när ett barn riskerar att dras in i kriminalitet. Det innebär bland annat ökade krav på uppsökande verksamhet. – Dagens socialtjänst lag är över 40 år gammal. Den kom 1980 och har lappats och lagats många gånger sedan dess. Det fanns problem även då, men det var inte så att föräldrar var oroliga att deras barn skulle rekryteras av kriminella nätverk, säger Camilla Waltersson Grönvall. Även SKR, Sverige kommuner och regioner, är positiva. – Med nya lagen kommer trösklarna till lagen sänkas. Det kommer bli enklare att nå barn och unga och vårdnadshavare med tidiga och förebyggande insatser, säger SKR:s ordförande Anders Henriksson på pressträffen. Snabbare hjälp För att socialtjänsten ska klara av sitt nya uppdrag har regeringen avsatt åtta miljarder kronor fram till 2028. Pengarna, som aviserats tidigare, ska användas till ökad kompetens och bemanning. I den nya lagen ställs också krav på att socialtjänsten ska bli lättare att nå. Dessutom ska man kunna få hjälp snabbare genom att fler insatser undantas från individuell behovsprövning. Det gäller dock inte ekonomiskt stöd, vård i familjehem eller stadigvarande plats i särskilda boendeformer. Orosanmälningar sökbara Den nya lagen innebär även att barns rättigheter stärks genom att socialtjänstlagen anpassas till barnkonventionen. En annan nyhet är att orosanmälningar ska göras digitalt sökbara. Det gör det lättare för socialtjänsten att följa ett ärende när en familj flyttar från en kommun till en annan. Lagförslaget ställer dessutom tydligare krav på att socialtjänstens metoder ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.