Regeringskansliet i krismöte på grund av förhöjd hotbild

PODD | Landshövding Anna Kinberg Batra tvingades till slut bort från sitt uppdrag, bland annat efter diskussioner om hur hon rekryterat en personlig vän till länsstyrelsen i Stockholm. Men Ulf Kristerssons barndomskompis Henrik Landerholm då?

Varför avgår Billström nu? Det framgår inte i hans text på sociala medier varför han avgår. Men han har familj, och jobbet som utrikesminister innebär enormt mycket resor som naturligtvis påverkar familjelivet. Han lämnar politiken helt säger han. I statsministerns kommentar till avgången skrev Kristersson bland annat ”jag tror mycket på att gå mellan politik och näringsliv” så möjligen har Billström ett jobb inom näringslivet som väntar på honom. Enligt uppgifter till Expressen skall det vara en konflikt mellan Billström och Kristersson som ligger bakom. Men det dementeras av Billströms pressavdelning. Hur kommer han bli ihågkommen? Han har varit aktiv i politiken i 25 år och varit minister i tio. Många minns honom säkert som migrationsminister i regeringen Reinfeldt. Bland annat konflikten med dåvarande statsministern Reinfeldt när Billström 2013 hävdade att volymen av invandrare borde minskas. Men det stora eftermälet för Tobias Billström blir att han var utrikesministern som tog Sverige in i Nato. Det är också Nato han själv fokuserar på i sin text på sociala medier. Internt i Moderaterna uppfattar jag honom som oerhört respekterad. Vem blir hans efterträdare? Statsministern kommer att presentera den nya regeringen i sin regeringsförklaring på tisdag. Kristersson måste naturligtvis ha känt till Billströms avgång ett tag och har hunnit förbereda sig. Många spekulerar naturligtvis om Carl Bildt (75) gör comeback som utrikesminister, men det tror inte jag. Möjligen väljer Kristersson någon ur redan sittande regering, och då ligger försvarsminister Pål Jonsson bra till. Ett annat namn är Henrik Landerholm, som statsministern utsett som säkerhetsrådgivare. Landerholm är nära vän med Kristersson och i uppdraget är frågor om utrikes och säkerhetspolitik centrala.

I hjärtat av regeringskansliet ska ett nytt projekt starta. Där ska en ny kriscentral byggas. Detta med anledning av en ökad hotbild, Natointrädet samt den snabba teknikutvecklingen, rapporterar Svenska Dagbladet. Syftet med centralen är att ge regeringen stöd och underlag för ”beslutsfattande vid allvarliga lägen över hela hotskalan”, enligt ett internt dokument som SvD tagit del av. Forskare och experter från flera myndigheter som Försvarsmakten, Polismyndigheten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har bjudits in till ett möte på regeringskansliet för att diskutera projektet. ”En ny nivå” Det finns redan ett särskilt kansli för krishantering som arbetar dygnet runt med omvärldsbevakning. Men regeringens nationella säkerhetsrådgivare, Henrik Landerholm, berättar för tidningen att den nya centralen blir att ”ta det till en ny nivå”. – Omvärldsläget är ett annat. Det är en rejäl teknisk utveckling som gör att vi behöver stärka och modernisera vår förmåga till omvärldsbevakning. Inte minst för att tidigare upptäcka olika typer av hot, säger Landerholm till tidningen. Han berättar också att han nyligen besökt två internationella förebilder. – Det är Vita husets ”situation room” och brittiska ”Cabinet Office Briefing Rooms”. De är organisationer av en annan dignitet och storlek som vi har anledning att kika på, säger han till SvD.

Det är fortfarande oklart när centralen blir klar.

Med på konferensen var statsminister Ulf Kristersson (M), försvarsminister Pål Jonson (M) och Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivare. – I torsdags fattade vi beslut om Sveriges nya säkerhetsstrategi, säger Ulf Kristersson. Och han poängterade att det är bråttom. – Vi har en ny säkerhetspolitisk verklighet att förhålla oss till. Ryssland det största hotet I säkerhetsstrategin slår man fast att Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot Sverige fram till 2030. – Att säga att Ryssland är det mest formativa hotet mot Sverige tycker jag är uppenbart. Och under de år som vi kan överblicka nu kommer det förbli på det sättet, säger Ulf Kristersson. De problem som säkerhetsstrategin främst ska jobba med är de tre K:na enligt försvarsminister Pål Jonson (M). – Det är kriget, kriminaliteten och hotet mot svensk konkurrenskraft, säger han. Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivare, pratade också om hur omvärldsläget påverkar Sveriges säkerhet. – Det handlar om att så fort som möjligt åstadkomma en fullständig integration av Sverige i Nato, det handlar om att bidra till ett säkerhetsmässigt mer kapabelt EU och det handlar om att upprätthålla stödet till Ukraina så länge det krävs och det handlar inte minst om att motverka Rysslands maktexpansion, säger han. Kommenterade fångutväxlingen med Iran Statsministern kommenterade också fångutväxlingen med Iran. – Att inte fatta ett beslut som kan vara kontroversiellt är också att fatta ett beslut, säger Ulf Kristersson. Presskonferensen avslutades med löftet om att agera. – En strategi gör inte jobbet, men utan en strategi vet man inte vilket jobb man ska göra, säger Ulf Kristersson.

Försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S) riktar stark kritik mot regeringens nationella säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm. I en intervju med DN tonar denne ner det ryska hotet mot Nato. – Det är svagt och tillbakalutat att sitta och prata på det sättet, säger Hultqvist.

Mediebilden av Ukrainas framtid har varit ”väldigt mörk”. Men Henrik Landerholm, Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare, vill ge en ljusare bild. ”Jag tycker att det finns skäl till en dämpad optimism i den här frågan.”

På måndagseftermiddagen håller regeringens krisgrupp ett internt möte med anledning av det försämrade säkerhetsläget.  Mötet leds av Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivare. – Man ska följa upp den plan som finns i regeringskansliet och diskutera vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas, säger en presstalesperson.

Regeringens krisgrupp GSS blixtkallas till ett möte av nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm. Det uppger en källa för Aftonbladet. Anledningen beskrivs vara det ”kraftigt försämrade” säkerhetsläget. Gruppen har redan träffats tre gånger på en månad, men det är enligt tidningens uppgifter som kallelsen kommer från Landerholm. – Det är efter höjningen från en trea till en fyra på skalan av terrorhotsnivån, säger källan.

Det kan inte uteslutas att skjutningen på det svenska honorärkonsulatet i turkiska Izmir hade politiska motiv. Det säger Sveriges nationella säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm till SVT Nyheter. Tidigare har det rapporterats att upprinnelsen var en konflikt om en visumprocess. – Det är den mediebild som har förmedlats. Det är inte en bild som jag har spridit tidigare, säger Landerholm. Det var den 1 augusti som en man med pistol gick till attack på konsulatet. En kvinnlig anställd sköts i bröstet och benet, och skadades allvarligt.