Riksåklagaren överklagar dom i Jeanettefallet

Jeanette Bergström, 61, dog efter att ha utsatts för en svårt misshandel i juli förra året. Mannen som utförde misshandeln dömdes först till livstids fängelse för mord, ett straff som sänktes i hovrätten till synnerligen grov misshandel. Nu har riksåklagaren valt att överklaga domen till Högsta domstolen och yrkar på att mannen ska dömas för mord. – Jag vill att Högsta domstolen ska ge vägledning i hur begreppet orsakar ska bedömas, säger Petra Lundh, riksåklagare. I början på april kom domen i Jeanettefallet, där hovrätten sänkte straffet till synnerligen grov misshandel. Hovrättens bedömningar var att det inte kunde uteslutas bortom rimligt tvivel att Jeanette Bergström dog av en läkemedelsförgiftning av antidepressiva. Efter hovrättens beslut att ändra domen hölls en stora manifestation arrangerad av flera kvinnojourer, som efter domen kontaktats av flera oroliga kvinnor.

– Jag kände förtvivlan när jag läste domen, säger Betty Sporrong, en av arrangörerna. Betty Sporrong säger att hon träffar otroligt många kvinnor som lever i våldsamma relationer, och att de uppmanar kvinnor att anmäla brotten och lämna relationen. – En sådan här dom ger en signal att rättssystemet inte skyddar dem, säger hon. Vill att HD ger vägledning Under onsdagen meddelade riksåklagaren att hovrättsdomen överklagas och yrkar att en man ska dömas för mord i stället för synnerligen grov misshandel. Bland annat efterfrågas förtydligande kring hur begreppet “orsakar“ ska bedömas inom straffrätt. – Jag vill att Högsta domstolen ska ge vägledning i hur begreppet orsakar ska bedömas inom straffrättens område. Enligt min uppfattning kan begreppet tolkas vidare än vad hovrätten gör i den här domen och vad domstolar i allmänhet gör. Vad jag vet har någon sådan diskussion inte förts inom straffrätten, i vart fall inte i någon större utsträckning, säger riksåklagare Petra Lundh. I överklagar beskrivs problematiken mer utförligt: “Det är [- - -] inte ovanligt att det i mål om mord, dråp eller vållande till annans död förekommer fall där det finns eller kan finnas konkurrerande (eller samverkande) dödsorsaker. Detta ger i sin tur upphov till frågan om vilken bedömningsmodell domstolen bör använda sig av för att avgöra om det är den tilltalade, något annat eller det som den tilltalade gjort i kombination med andra orsaker som orsakat döden och vad detta i så fall ska få för konsekvenser i fråga om den tilltalades ansvar.“, skriver Petra Lund i överklagan.

Säpo till utskottet – efter Åkessons bröllop

Säpo till utskottet – efter Åkessons bröllop

Säpochefen Charlotte von Essen och Rikspolischefen Petra Lundh har kallats till justitieutskottet för att ge sin syn på gängkriminellas infiltration i politiken efter en begäran från Socialdemokraterna, rapporterar Ekot. Detta med anledning av att en av gästerna på SD-ledaren Jimmie Åkessons bröllop pekats ut som ledare för ett kriminellt mc-gäng. ”När man kan konstatera att gängtoppar rör sig i samma miljö som vice statsministern, partiledare och riksdagsledamöter, så bör vi i justitieutskottet informera oss. Hur görs de här bedömningarna kring den centrala statsledningen?”, säger Annika Strandhäll (S) till radiokanalen. Justitieutskottets ordförande, Rickard Jomshof (SD), tycker att frågan är viktig. Jag tror att det finns en stor naivitet i den här frågan, rent allmänt, och en stor okunskap, säger han till Ekot. Texten uppdateras

Kritik mot polisens förslag om ansiktsigenkänning: "Rasistiskt"

Kritik mot polisens förslag om ansiktsigenkänning: "Rasistiskt"

Rikspolischefen Petra Lundh ger stöd till det förslag om ansiktsigenkänning i realtid som regeringen just nu arbetar med. Där ska metoden kunna användas i de fall där brottet kan ge mer än fyra års fängelse. Lundh menar att förslaget kan hjälpa polisen att stoppa grova brott. – Ibland har vi en väldigt god bild av vem det är. Hade vi kunnat använda ansiktsigenkänning tror jag att vi hade kunnat avvärja eller inte hamnat i den situationen att man kan begå många dåd, säger hon i Ekots lördagsintervju. Kan uppfattas som rasistisk Nu kritiserar advokaten Kristofer Stahre förslaget. Han hänvisar till en brittisk rapport från 2019, där 81 procent av personerna blev felidentifierade av AI. – Jag blir orolig för vilka konsekvenser det kan få för svenska folket. Stahre lyfter att ansiktsigenkänning genom AI har förbjudits i delar av USA på grund av att fel personer pekas ut. – Den största kritiken är att de felaktiga utpekandena sker framför allt på personer med mörk hy, vilket gör att man kan uppfatta AI som rasistisk i det avseendet. Han förklarar varför AI:n reagerar så. – Där har AI svårare att identifiera unika beröringspunkter, vilket gör att man av den anledningen blir felaktigt utpekad. Gravid kvinna satt häktad i en månad Stahre lyfter ett exempel i USA där en gravid kvinna satt häktad i en månad efter att ha blivit utpekad av en AI-kamera, innan det stod klart att hon var oskyldig. – Självklart ska vi lita på myndigheterna, samtidigt får vi komma ihåg att i det här fallet består myndigheterna av en AI som inte har något konsekvenstänk och när personer ska kvalitetssäkra det här begås det också misstag.

Danmark och Sverige stärker samarbetet: "Gängens våld vet inga gränser"

Danmark och Sverige stärker samarbetet: "Gängens våld vet inga gränser"

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) reste under onsdagen till Köpenhamn för att träffa sin danska motsvarighet. Där diskuterades ländernas samarbete kring gängkriminaliteten och klockan 11.45 kallade de till en gemensam pressträff, där även rikspolischeferna Petra Lundh och Thorkild Fogde deltog. Samtliga parter är överens om att vidta flera åtgärder, bland annat vill de intensifiera insatserna mot missbruk av digitala kanaler för organiserad brottslighet, där unga har rekryterats. – De kriminella gängen i Sverige har på kort tid byggt upp en digital infrastruktur för att rekrytera minderåriga, säger Gunnar Strömmer. ”Vet inga gränser” Mötet hölls med anledning av den senaste våldsvågen i Danmark, där flera svenska tonåringar häktats misstänkta för grova brott. – Gängens våld vet inga gränser, säger Peter Hummelgaard. – Nu är vi överens om att Sverige och Danmark ska öka trycket och intensifiera vårt samarbete, säger Gunnar Strömmer. Samarbetet ska även syfta till att komma åt personer i ledande roller. – De som sitter på bekväma adresser, ofta under soliga förhållanden, och beställer de grova brotten, säger Gunnar Strömmer.

Efter senaste skjutningarna – risk för fler våldsbrott under sommaren

Efter senaste skjutningarna – risk för fler våldsbrott under sommaren

De senaste veckorna har det inträffat flera uppmärksammade skjutningar runtom i landet. Det kommer inte som en överraskning, säger Erik Lindblad, nationell operationsledare för Frigg som är en nationell särskild händelse inom vilken polisen förhindrat flera grova brott. – Vi befarar alltid en upptrappning under sommarmånaderna. Det finns rent statistiskt en säsongsvariation där det sker fler grova våldsbrott under sommarmånaderna, säger Erik Lindblad. Likt många andra branscher är polisen också mindre bemannad under sommarmånaderna, vilket gör en redan hög arbetsbelastning högre. Lägsta siffran på flera år Samtidigt har antalet dödade och skadade i skjutningar varit färre än på flera år under det första halvåret 2024. Enligt polisens siffror dödades 19 personer i skjutningar till och med juni, och 22 skadades. Det är den lägsta siffran sedan 2018. Exakt vad nedgången beror på är svårt att säga, men förklaringen ligger delvis i att polisen ändrat arbetssätt och att man fått ett antal nya verktyg av politikerna. Rikspolischef Petra Lundh har tidigare lyft betydelsen av att avlyssna gängkriminella i förebyggande syfte. – Vi förebygger och förhindrar en hel del grova våldsbrott som vi känner till, säger Erik Lindblad, nationell operationsledare för Frigg som är en nationell särskild händelse inom vilken polisen förhindrat flera grova brott. Sommarlovslediga barn orosmoln Samtidigt har polisen ett återkommande huvudbry varje sommar. Det handlar om sommarlovslediga barn som i vissa sammanhang blir lätta byten för de kriminella gängen att rekrytera. Enligt Erik Lindblad är det viktigt att föräldrarna är närvarande och har koll på sina barn. – Man måste som förälder luta sig in i sitt barn sociala liv, dels i den fysiska världen men framför allt i den digitala världen där mycket av rekryteringen sker.

Petra Lundh på YouTube

Maria Petra Brandal | Lonely (Maria Petra Brandal) |Blind audition | The Voice Norge | S06

TheVoice #Norway » Abonner på The Voice – Norges bästa stemme: https://bit.ly/2JmvnR9 » Hör alle sangene fra The Voice ...

The Voice Norway på YouTube

Petra Lundh är Sveriges första kvinnliga rikspolischef

Petra Lundh blir ny rikspolischef efter Anders Thornberg. Hon blir där med historisk som den första kvinnan på posten. Petra ...

Aftonbladet på YouTube

Maria Petra Brandal | Some Die Young (Laleh) | LIVE | The Voice Norge

TheVoice #Norway » Abonner på The Voice – Norges bästa stemme: https://bit.ly/2JmvnR9 » Hör alle sangene fra The Voice ...

The Voice Norway på YouTube

Hennes ORIGINAL Blind Audition-låt toppade Spotify-listorna

Det är otroligt modigt att sjunga en originallåt under Blind Auditions. Du kommer inte bara att bedömas på din sång, men nu är din ...

Best of The Voice på YouTube

"Polisen klarar uppgiften" - Rikspolischef Petra Lundh

Rikskonferensen 2024 Block 5: Sverige inför höjd beredskap Petra Lundh, rikspolischef Polismyndigheten om polisens arbete ...

Folk och Försvar på YouTube

Petra Lundh – Sveriges första kvinnliga rikspolischef

Petra Lundh, i dag hovrättspresident i Svea hovrätt, blir den nya rikspolischefen. Hon tar över efter Anders Thornberg. Petra ...

Svenska Epoch Times på YouTube

Trygghetsskapande myndigheter Polisen Trygghetspodden 179 Trailer 1

Hör rikspolischef Petra Lundh om brottssituationen i Sverige kontra övriga nordiska länder. Hennes tankar om varför vi har den ...

Trygghetspodden på YouTube

Trygghetsskapande myndigheter Polisen Trygghetspodden 179 Trailer 2

Hur väl lyckas polisen bekämpa den grova brottsligheten? Hör rikspolischef Petra Lundh om det m.m: https://trygghetspodden.se.

Trygghetspodden på YouTube

Petra Lundh i poddar

Petra Lundh – Sveriges riksåklagare

Antalet grova brott ökar i Sverige och bara en femtedel av alla gängmord klaras upp. En person som gärna vill vända den här utvecklingen är riksåklagare Petra Lundh, som är chef för landets åklagare. Så vad vill hon göra för att vässa den svenska rättsapparaten, och vilka verktyg saknar hon? Journalisterna Pontus Fall och Petter Svensson har träffat henne. 

Fredagsintervjun: Petra Lundh

Petra Lundh är den första riksåklagaren som är kvinna. Hon har tillträtt i en tid där ropen på hårdare tag överröstar idéer om brottslighetens orsaker och sociala insatser. Vad tycker hon om det och vilka blir konsekvenserna?

Fredagsintervjun, Podd: Fredagsintervjun – Petra Lundh

Petra Lundh är den första riksåklagaren som är kvinna. Hon har tillträtt i en tid där ropen på hårdare tag överröstar idéer om brottslighetens orsaker och sociala insatser. Vad tycker hon om det och vilka blir konsekvenserna?

Fredagsintervjun: Petra Lundh

Petra Lundh är den första riksåklagaren som är kvinna. Hon har tillträtt i en tid där ropen på hårdare tag överröstar idéer om brottslighetens orsaker och sociala insatser. Vad tycker hon om det och vilka blir konsekvenserna?

Fredagsintervjun, Podd: Fredagsintervjun – Petra Lundh

Petra Lundh är den första riksåklagaren som är kvinna. Hon har tillträtt i en tid där ropen på hårdare tag överröstar idéer om brottslighetens orsaker och sociala insatser. Vad tycker hon om det och vilka blir konsekvenserna?