Ryska raffinaderier träffade i ukrainsk attack

23 juni 2023 fick den paramilitära Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin nog. Efter flera månader av blodigt krig på fronten i Ukraina med ytterst små framryckningar som resultat tog tålamodet gentemot den ryska militära ledningen, och i synnerhet den tidigare försvarsministern Sergej Sjojgu, slut. På fjolårets ljusaste dag vände Wagnergruppen håll och började marschera mot Moskva. Tidigt på morgonen 24 juni gick man över gränsen och in och tog kontrollen över den ryska staden Rostov-na-Donu. Största hotet mot Putin Marschen fortsatte senare mot Rysslands huvudstad Moskva, men avbröts abrupt efter en överenskommelse med Belarus president Aleksandr Lukasjenko. Händelsen beskrivs som det största hotet mot Vladimir Putin under hans tid vid makten. Trots det uttryckte Prigozjin flera gånger att gruppen inte hade för avsikt att störta makten i Kreml. Dagarna efter marschen hördes inte ett ord från den ryske presidenten, tills han framträdde i ett tv-sänt tal och gav Wagnersoldaterna ett ultimatum: anslut er till ryska armen eller bege er till Belarus. Dog i flygkrasch Under en period var det relativt okänt vad som hänt med Wagnerledaren. På dagen två månader efter upprorets start kom nyheten – ett flygplan med tio personer ombord hade störtat utanför Moskva. Ombord på planet fanns Prigozjin och flera personer som framstående personer inom Wagnergruppen. Gruppen har hävdat att planet sköts ner av rysk militär, något som militären konsekvent avvisat. Misstankar om att Kreml låg bakom Jevgenij Prigozjins död har också avfärdats. Putin har hyllat Prigozjin efter hans död och kallat honom en "begåvad affärsman" som gjorde "allvarliga misstag".

Azov ligger ungefär åtta mil från gränsen till Ukraina, vid Azovsjön strax sydväst om den större staden Rostov-na-Donu. Bilder som publiceras av ryska blåljusmyndigheter visar hur flammor slår ut från en oljeanläggning och hur tjock rök stiger därifrån. Enligt ett första besked från regionen Rostovs guvernör Vasilij Golubev har inga människor dödats i attacken. Det framgår inte hur många drönare som användes. Ukraina har inte tagit på sig ansvaret för anfallet, men har genomfört många liknande attacker mot mål i Ryssland, inte sällan mot oljeanläggningar.

Ukrainas attack mot flottbasen Sevastopol kan visa sig bli ett hårt slag mot den ryska Svartahavsflottan. Och av det ryska svaret att döma också mot Putins röda linjer kring Krymhalvön. Före gryningen 13 september slog kryssningsrobotar från Ukraina ner på den ryska flottbasen i Sevastopol på Krymhalvön. Typen var brittiska så kallade Storm Shadow, skriver Sky News. Mer exakt skedde attacken mot varvet Sevmorzavod där åtminstone två fartyg låg inne för reparationer. Explosionerna och de efterföljande bränderna var mycket kraftiga och skeppens skador tros vara allvarliga. Träffades gjordes Minsk som är ett större landstigningsfartyg av typen Ropucha men det stora priset var träffen på ubåten Rostov-na-Donu. Ukraina har inga kända förmågor att slå mot ryska ubåtar. Men det påståendet gäller förstås bara när de är till sjöss inte när de ligger i torrdockor på land. Ja, Storm Shadow är kryssningsrobotarna som Storbritannien och Frankrike började skicka till Ukraina före sommaren (det franska namnet är Scalp). De avfyras från stridsflygplan och kan sedan färdas mycket lång väg på egen hand fram till målet. ”När ockupanterna ’stormar’ och återhämtar sig från nattens elduppvisning i Sevastopol så passar jag på att tacka piloterna i Ukrainas flygvapen för ett fantastiskt arbete. Det kommer mer”, skriver den ukrainska flygvapenchefen på Telegram. Den beskrivs som ett av de mest spektakulära slagen mot ryska sjöstridskrafter sedan början av kriget då Svarta havs-flottans flaggskepp Moskva sänktes. Med Moskvas förlisning och tidens gång har Ukraina kunnat trycka bort ryska krigsskepp från sina kuster. Men den ryska flottan har stannat kvar längre ut till havs och det har varit en viktig pusselbit i luftkriget mot Ukrainas civila infrastruktur. Rostov-na-Donu är en ubåt ur den dieseldrivna Kilo-klassen och kan avfyra de kryssningsrobotar av typen Kalibr som ofta skjuts mot Ukraina. Mer intressant är kanske faktiskt om själva torrdockan blev allvarligt skadad. Sevastopol är en extremt viktig flottbas för Ryssland och har attackerats tidigare av Ukraina. Skulle läget bli ohållbart finns däremot djuphavshamnar längre österut på det ryska fastlandet. Men finns där tillräckliga underhålls- och reparationsmöjligheter eller ligger alla de ryska äggen i Sevastopol? Är svaret nej på den frågan och ja på frågan om torrdockan blev allvarligt skadad kan det få stora följder för den ryska Svartahavsflottan. För utan större möjligheter till underhåll och reparationer kommer det att bli mycket svårt för Ryssland att upprätthålla samma närvaro till sjöss. För Ryssland är också trots allt instängda i Svarta havet och nya skepp från landets Östersjöflotta eller Ishavsflotta kan inte enkelt föras in i kriget . Suddigt men tydligt. Satellitbilder från företaget Blacksky visar allvarliga skador på varvet och de två skeppen. Så sent som i juli varnade tidigare presidenten och Putin-underhuggaren Dmitrij Medvedev för att en ukrainsk offensiv skulle bemötas med ”omedelbar domedag”. Det tonläget har inte märkts av efter Sevastopol. Ryssland har medgett att attacken skedde och svaret har varit dämpat. Ryska medier ägnade under torsdagen begränsad uppmärksamhet åt attacken och fokuserade i stället på Vladimir Putins möte med nordkoreanska diktatorn Kim Jung Un, skriver WSJ. Rysk kontroll över Krym bygger i princip på två saker: Den nämnda flottbasen och hamnen i Sevastopol samt Kertj-bron från det ryska fastlandet, skriver strategiprofessorn Phillips O’Brien. Utan de båda tvingas Ryssland försörja Krym landvägen genom ockuperade ukrainska områden. Och det kan bli nog så svårt då det är just där som motoffensiven pressar framåt. Över frågan hänger också en tredje faktor: Rysslands mycket täta luftförsvar över Krymhalvön. Fungerar det kan inte ukrainska kryssningsrobotar eller för den delen drönare slinka igenom och attackera mål på Krym. Men luftförsvaret tycks under de senaste veckorna ha varit ett mål för ukrainska attacker och Ryssland har just nu uppenbara problem, skriver O’Brien. Det återstår att se. Ukraina har trots allt begränsat med kryssningsrobotar av typen Storm Shadow. Men det finns andra medel. Nu, dagen efter attacken mot Sevastopol, rapporteras om ett nytt anfall. Enligt den ukrainska underrättelsetjänsten SBU har ett S-400-system, Rysslands mest sofistikerade luftvärn, träffats på Krym. Enligt vad som uppges ska självmordsdrönare först ha slagit ut radarn och sedan ska systemen ha beskjutits med robotar av typen Neptune. USA närmar sig också ett beslut om att skicka robotssystemet ATACMS, rapporterade tv-kanalen ABC nyligen. Det är ett långskjutande system som Ukraina har efterfrågat länge. Vill du läsa mer?

Rykten om en utrensning i de ryska militära leden sprids bland ryska militärbloggare efter Wagnerrevolten, skriver Tim Lister och Katharina Krebs i en analys för CNN. ”Medan den militära ledningens lös med sin frånvaro under revolten var det tjetjenska enheter som förberedde sig för att konfrontera Wagnersoldaterna som valsade fram på gatorna i Rostov-na-Donu”, skriver de. Den populäre bloggaren Rybar påstår att en utrensning redan pågår bland lägre befälhavare, och många spekulerar kring vad toppskiktet egentligen hade för sig under helgens händelser, noterar skribenterna. Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko är vanligtvis den som lismar för Vladimir Putin och ber honom om tjänster. Nu är det ombytta roller, skriver Andrew Osborn för Reuters. ”Enligt hans eget och Putins narrativ var det Lukasjenko som spelade en nyckelroll i att kväsa ett myteri som hotade att destabilisera världens största kärnvapenmakt.” Oavsett utfallet har Lukasjenko köpt sig politisk goodwill som han kan växla in vid framtida behov, skriver Osborn.

Vad var det egentligen som hände? Under ett kaotiskt dygn satte Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin skräck i världen – och säkert i Putin själv. Han gjorde uppror mot den ryska militären och startade en frammarsch mot Moskva. Men den hotfulla situationen tog en tvär vändning – Wagnertrupperna drog sig plötsligt tillbaka. Faran för det som såg ut att kunna bli ett blodigt, ryskt inbördeskrig blåste över. Wagnerledaren Prigozjin släpper ett raspigt ljudklipp på Telegram. Han anklagar militärledningen i Ryssland för att “mörda tiotusentals ryska soldater”. Prigozjin låter arg och säger att hans trupper kommer att börja tåga mot Moskva i protest. 25 000 soldater påstår han ha bakom sig. “Det här är ingen kupp, det är en marsch för rättvisa”, säger han, och hotar den som försöker stoppa honom. Ryska försvarsdepartementet avfärdar Prigozjins anklagelser som falska och som en provokation. Senare på kvällen svarar Rysslands säkerhetsstyrka FSB Prigozjin genom att anklaga den 62-årige Wagnerledaren för myteri. FSB startar en brottsutredning. Sergei Surovokin, en av Rysslands toppgeneraler, uppmanar Wagnersoldaterna att lägga ner sina vapen. Det här anses intressant eftersom Surovokin setts som en möjlig allierad till Prigozjin, och att Prigozjin alltid uttalat sig uppskattande om Surovokin. I en extrasändning i den statskontrollerade kanalen Channel One spelar nyhetsankaret ner Prigozjins uttalanden. I en interjvu i samma nyhetsprogram uppger Kremls talesperson Dmitry Peskov att Vladimir Putin är informerad om händelserna. Under natten trappas säkerheten kring Moskva upp. På sociala medier sprids bilder på militärfordon mitt i staden. Tidig på morgonen hamnar miljonstaden Rostov-na-Donu i södra Ryssland i händelsernas centrum. Wagnerstyrkornas stridsvagnar och beväpnade fordon rullar in i staden, där den ryska arméns södra förband har sitt huvudkvarter. Prigozjins trupper omringar nyckelbyggnader, som militärhögkvarteret och säkerhetsstyrkan FSB:s kontor. Guvernören för Rostov-regionen uppmanar invånarna att behålla lugnet och stanna inomhus. En lokal bloggare - Andrei - går runt på gatorna och filmar vägspärrar som polisen satt upp. ”Alla är rädda”, berättar han, rapporterar Financial Times. Prigozjin filmas när han är inne på militärens lokala högkvarter. Han samtalar med Rysslands vice försvarsminister. Konversationen är spänd. Prigozjin säger också att hans trupper intagit militärens högkvarter utan att avlossa ett enda skott, och hävdar att han har stöd av lokalbefolkningen. Ryska försvarsdepartementet uppmanar Wagnerstoldaterna att vända sig emot sin ledare eftersom Prigozjin har lurat dem och dragit in dem i kriminella aktiviteter, som försvarsministeriet uttrycker det. I Moskva-regionen blir läget allt mer spänt. Myndigheterna annonserar att säkerhetsläget höjs. Det innebär bland annat ökad övervakning och slumpmässiga id-kontroller ute på gatorna. Många flyr redan nu staden. Alla direktflyg från Moskva till Istabul i Turkiet och Tbilisi i Georgien säljer slut. För första gången under den eskalerande konflikten visar sig Putin själv. Han håller ett extrasänt tv-tal som bryter in i dom annars positiva morgonnyheterna om Rysslands framgångar i Ukraina. Putin anklagar Prigozjin för ett “väpnat myteri” och ett “knivhugg i ryggen”. Han förklarar också att den ryska militären fått order om att ”neutralisera” de ansvariga för upproret och kallar Wagnerledarens agerande för ”förräderi”. Samtidigt som Putin talar till folket börjar en Wagner-konvoj röra sig på motorvägen M4, som leder till Moskva. Ryska militären försöker stoppa konvojen och det kommer också rapporter om en nedskjuten rysk helikopter. Mitt på dagen publicerar ögonvittnen bilder och filmer som visar Wagner-gruppens stridsfordon i Voronesj-regionen. En helikopter flyger över en oljedepå i utkanten av Voronesj, invånarna hör en kraftig explosion och svart rök väller mot himlen. Flera nyhetsmedier rapporterar att Wagnertrupperna tagit kontrollen över staden. Samtidigt är stämningen god i Rostov-na-Donu, staden som är i Wagner-gruppens grepp. Invånare tar glada selfies med Wagner-soldater och klättrar upp på stridsvagnarna. Wagnerstyrkorna fotas när de äter take-out lunch och zippar kaffe i solskenet. Under dagen kommer rapporter om att presidentplanet har lyft från Vnukovo-flygplatsen i Moskva i riktning mot Sankt Petersburg. Det är oklart om Putin själv är ombord. Kremls talesperson Dmitrij Peskov hävdar att Putin jobbar på som vanligt på hemmaplan. Wagnerkonvojen når Lipetsk-regionen, 40 mil från Moskva. Ryssarna försöker stoppa konvojens framfart genom att blockera vägarna med bussar och stridsvagnar. Man börjar också gräva hål i vägbanorna. Plötsligt - sent på kvällen – tar den hotfulla situationen en tvär vändning. Belarus diktator Aleksandr Lukasjenkos stab uppger att man träffat en överenskommelse med Prigozjin. Lukasjenko har klivit in som en slags medlare i konflikten och har pratat med Wagnerledaren i telefon. Han har Putins stöd att uppmana Prigozjin att lägga ner vapnen för att få fri lejd till Belarus, uppger han. Wagnergruppens snabba framryckning tar stopp. Prigozjins skickar ut ett meddelande på Telegram: ”De senaste 24 timmarna har vi tagit oss så nära som 20 mil från Moskva. För att undvika blodspillan så vänder vi om”. Mindre än ett dygn efter att man rullade in i staden lämnar Prigozjin och hans trupper Rostov-na-Donu. Videoklipp som sprids på nätet visar hur civila hyllar legosoldaterna som hjältar när de lämnar staden. Enligt en uppgörelse med den ryska regeringen går Prigozjin och trupper som deltagit i det väpnade myteriet fria från åtal. Uppgörelsen innebär också att Wagnergruppen ska återvända till slagfältet i Ukraina. Prigozjin kommer att gå i exil i Belarus. Vad han ska göra där är inte känt. Den abrupta vändningen skapar frågetecken. Världens Rysslands-experter spekulerar i varför Prigozjin valde att vända om. Möjligtvis förstod han att han tagit sig vatten över huvudet, kanske fick han inte det stödet som han förväntat sig? USA:s utrikesminister Blinken uttalar sig om utvecklingen i Ryssland och säger att han är övertygad om att kaoset inte är över. “Det är som en film och sista akten har ännu inte visats”, säger han till CNN. Han säger också att Ryssland är distraherat och att detta kan gynna Ukraina. På måndagen uttalar sig kinesiska myndigheter för första gången om helgens dramatik i Ryssland. Det är ett försiktigt uttalande som klassar turena kring Wagner-gruppen som “Rysslands interna angelägenhet” Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu visar upp sig för första gången sedan Wagnergruppen startade sin framryckning. I filmklippet är han på besök hos ryska trupper i Ukraina. Ryska nyhetsbyrån Ria citerar en rapport från försvarsdepartementet, som klargör att Sjojgu fortfarande leder armén. Försvarsministern har varit Prigozjins huvudsakliga måltavla, han har anklagats av Wanger-ledaren för att vara inkompetent och inte levererat ammunition. Klippet på Sjojgu kan vara producerat redan under helgen, men visar att försvarsministern fortfarande har Putins stöd, menar bedömare. På måndagen släpps också ett videotal med Putin – det första uttalandet sedan tv-talet på midsommardagen. Wagnerupproret nämns dock inte av presidenten, som istället ägnade talet åt att gratulera deltagarna i en industrikonferens. Irans president Ebrahim Raisi pratar i telefon med Putin. ”Den iranske presidenten uttryckte sitt fulla stöd för det ryska ledarskapet med anledning av händelserna den 24 juni”, skriver Kreml i ett uttalande. Qatars emir Tamim bin Hamad har också uttryckt sitt stöd telefonledes, enligt Kreml. Efter att han hade lämnat Rostov-an-Donu var det tyst från Wagner-ledaren Prigozjin. Spekulationerna om vart han tagit vägen tog fart. Men på måndag eftermiddag dök han upp, och gjorde ett elva minuter långt uttalande. Han uttryckte att målet med marschen var att skydda Wagnergruppen, som ansett sig attackerad av ryska helikoptrar. ”Vi marscherade inte för att störta Rysslands ledning”, säger han.

Wagnerstrykorna lämnade ryska Rostov-na-Donu på lördagskvällen. Sedan dess är det ingen som vet var dess ledare Jevgenij Prigozjin håller hus – men nu har han för första gången uttalat sig visa sin stab, rapportera CNN. ”Han hälsar till alla och kommer svara på frågor när han har möjlighet att kommunicera” Ryssland lyckades undvika ett väpnat uppror i helgen, när Wagnerstyrkor marscherade mot Moskva, samtidigt som Vladimir Putin hotade med motangrepp. Någon typ av avtal slöts och på lördagskvällen rullade Wagnergrupper ut ur de ryska städer de ockuperade. Sedan dess har den vanligtvis så vokale Prigozjin varit tyst. “Rättvisans marsch“ Den mest omedelbara risken för blodspill tycks vara avvärjd, men ett flertal orosmoln hänger kvar över situationen. Enligt experter har vi ännu inte sett kuppförsökets sista konsekvenser. Putin måste nu hantera den största utmanaren till sin makt; Jevgenij Prigozjin, samtidigt tycks ytterst få veta var Prigozjin faktiskt befinner sig. Enligt obekräftade uppgifter befinner han sig i Belarus. – Det är en plats varifrån han skulle kunna utmana Ryssland, men det ligger långt borta. Läser man vad som skrivs om honom så tycks han ha en del stöd bland ryska befolkning, säger Malcolm Dixelius, rysslandskännare. Sjojgu flyger till Ukraina Prigozjin själv menar att helgens oroligheter inte var något kuppförsök, utan refererade till händelsen som “rättvisans marsch“. En rättvisa som bland annat handlar om den ryske försvarsministerns, Sergej Sjojgu, misslyckande att hantera landets armé, enligt Prigozjin. Ett av Wagnergruppens krav var då att försvarsministern lämnade över kontrollen av landets reguljära armé så att “rättvisan återställs“. Under måndagen dök Sergej Sjojgu upp i Ukraina, rapporterar Reuters med hänvisning till den statliga ryska nyhetsbyrån RIA. I ett videoklipp som publicerade på måndagen ses hur Sjojgu färdas ombord ett flygplan, där han tillsammans med sin stab mottar underrättelse från sina trupper på marken. Ett videoklipp som kan tolkas som att Vladimir Putin visar sitt fortsatta stöd för sin försvarsministern.

Inom Ryssland spekuleras det friskt kring Wagnerchefen Prigozjins avtal med Kreml, framförhandlat med hjälp av Belarus diktator Lukasjenko, skriver tankesmedjan ISW. Bland annat frågar sig en känd militärbloggare om huruvida Prigozjin på något sätt kommer hållas ansvarig för 13 ryska soldaters död. Det är också oklart om, och i så fall hur, den ryska försvarsledningen påverkas av avtalet. Källor till exilryska Meduza uppger att Kreml överväger att göra förändringar i ledarskapet. Den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu och överbefälhavaren Valerij Gerasimov har inte setts till under, eller efter, helgens händelser. ISW noterar också att det inte går att bekräfta var Prigozjin hållit hus sedan han lämnade Rostov-na-Donu på lördagskvällen.

Det är fortfarande högst oklart var Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin befinner sig efter att han och hans styrkor lämnat Rostov-na-Donu på lördagskvällen. CNN har kontaktat belarusiska myndigheter, Kreml och Prigozjins presstjänst – men ingen har svar. ”Han hälsar till alla och kommer svara på frågor när han har möjlighet att kommunicera”, skriver hans presstjänst. Varken Belarus eller Kremls talespersoner har någon uppgift om vilken roll Prigozjin kommer få i Belarus, efter att han i enlighet med överenskommelsen förflyttat sig dit. Gällande Wagnersoldaterna uppger Kreml att de kommer att skriva på kontrakt med det ryska försvarsdepartementet.

Roger Djupsjö, major vid Försvarsmakten, är ”helt övertygad” om att högt uppsatta inom den ryska armén var Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin behjälplig under helgens upprorsförsök i Ryssland. – Just nu tror jag att Kreml är ganska oroliga kring vem som står på vilken sida, säger han i SVT:s Aktuellt. Ett bevis på att Wagner fick hjälp är enligt Djupsjö hur enkelt den paramilitära gruppen kunde ta kontroll över staden Rostov-na-Donu. Vad syftet med försöket var är han inte helt säker på, mer än att man ville visa ett missnöje mot militärledningen. – Det är ett högt spel men beslutet kan ha tagits långt in i vodkadimman, säger han.