Ryssland hyllar G20: "Ett steg i rätt riktning"

”Försök inte segra mot en kärnvapenmakt”. Det varnade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i sitt tal i FN på lördagen, bara dagar efter att landet sänkt sin tröskel för att använda kärnvapen. – Huruvida de ger Ukraina tillstånd att använda långdistansvapen eller inte visar om de förstått innebörden av vad de hört, sade Lavrov på en presskonferens efteråt.

Arktis, det stora området i norr, är spritt över åtta länder: Norge, Sverige, Finland, Danmark, Kanada, USA, Island och Ryssland. Sju av de åtta länderna är medlemmar i Nato. I somras släppte den amerikanska militären en rapport där man pekade på att Ryssland utökat sitt samarbete med Kina i regionen, vilket skulle kunna påverka stabiliteten i Arktis. Ryssland ska bland annat ha öppnat upp ett stort antal militära baser från Sovjettiden, rapporterar Reuters. Lavrov: Redo att försvara våra intressen Rysslands utrikesminister, Sergej Lavrov, hävdar att man sett en ökad aktivitet från Nato i området och att de är redo att försvara sina intressen i Arktis. – Norge var med när Nato bildades, så de måste hålla ett öga på vad som händer där, sade Lavrov i samband med en filminspelning. Samtidigt påpekade han att Arktis ”inte är Natos territorium”, och att man även är redo att försvara området militärt. – Från en militär, politisk och teknisk utgångspunkt är Ryssland helt redo att försvara sina intressen i den arktiska regionen, säger Lavrov. Sverige bojkottade Arktiska rådet efter invasionen Sedan 1996 sammanträder det Arktiska rådet. Det består av de åtta länderna och olika organisationer för ursprungsfolk. Ordförandeskapet i rådet roterar mellan de olika länderna vartannat år. När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022, var man även ordförande i rådet. Som ett svar på invasionen valde de andra länderna att pausa sin aktivitet i rådet. ”Med anledning av Rysslands flagranta brott mot dessa principer kommer våra företrädare inte att resa till Ryssland för möten i Arktiska rådet. Dessutom ställer våra stater tillfälligt in allt deltagande vid möten i rådet”, skrev regeringen i ett pressmeddelande. Genomförde övning med Natoländerna i våras I våras meddelade Ryssland att man slutat betala till rådet – så länge inget riktigt arbete pågick som inkluderade alla arktiska länder. Det ryska utrikesdepartementet hävdade också att man var redo att lämna rådet om det utvecklades till en ”ovänlig institution” gentemot Ryssland. I maj deltog Ryssland dock i en övning där man simulerade ett oljeutsläpp, rapporterar Reuters.

Ett politiskt inbördeskrig i militära stormakten Frankrike riskerar att få omedelbara effekter för Ukrainakriget. Särskilt om nästa franska utrikesminister blir Putinvänlig – och måste möta Rysslands Sergej Lavrov.

Ryssland har siktet inställt på att erövra Ukrainas näst största stad Charkiv. Staden är tänkt att ingå i Vladimir Putins planerade ”sanitära zon”. – Den spelar en nyckelroll, säger utrikesminister Sergej Lavrov i rysk statlig radio.

Under söndagen kommenterade Rysslands utrikesministerium nattens attacker mot Israel. Där uttryckte man en ”extrem oro” över den senaste tidens upptrappningen i Mellanöstern. – Vi räknar med att de regionala staterna löser de befintliga problemen med politiska och diplomatiska medel, säger de i uttalandet. Stärkta band mellan Iran och Ryssland De säger sig vid flera tillfällen ha varnat för ökad instabilitet om konflikten inte löser sig – och betonar vikten av att alla parter ligger lågt efter lördagens attacker. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ska ha samtalat med sin iranske motsvarighet Hossein Amir-Abdollahian på telefon under lördagen. Där uppges han ha fördömt den attack mot Irans konsulat i Damaskus tidigare i april – något Iran beskyller Israel för. Moskva har traditionellt försökt upprätthålla relationer med alla stormakter i Mellanöstern, men Gazakonflikten har försvagat förbindelserna med Israel. I stället har Moskva stärkt sina militära och politiska band med Iran. Medvedev: Förvärrar Bidens utsikter Även Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev har uttalat sig under söndagen. Enligt honom skulle ett omfattande krig i Mellanöstern drabba även USA. ”Amerika vill inte ha ett stort krig i Mellanöstern”, skriver han på Telegram. Han nämner även den nuvarande presidentens chanser att bli omvald i höstens val om konflikten eskalerar. ”Döden i Gaza förvärrar Bidens utsikter i valet, och krig mellan Israel och Iran skulle skapa ytterligare osäkerhet”.

Kina kommer att hållas ansvarigt om Ryssland vinner mark i Ukraina, varnar Washington efter att den ryske utrikesministern Sergej Lavrov besökt Peking för ett möte med sin kinesiska kollega Wang Yi. Varningen kommer från USA:s biträdande utrikesminister Kurt Campbell i en tid där Moskva uppges planera för en ny offensiv. Enligt Campbell skulle ryska landvinningar kunna "ändra styrkebalansen i Europa på ett oacceptabelt sätt". – Vi har framfört direkt till Kina att om detta fortsätter kommer det att påverka relationen mellan Kina och USA. Vi kommer inte att sitta still och låtsas att allting är som det ska, sade Campbell vid ett evenemang i Washington på tisdagen. – Vårt viktigaste är att upprätthålla fred och stabilitet i Europa uppdrag historiskt sett, fortsatte han. Enligt Campbell skulle de eventuella landvinningarna inte betraktas som unikt ryska utan som resultatet av en "gemensam" uppsättning aktiviteter med stöd från både Kina och Nordkorea. USA har upprepade gånger hotat med sanktioner mot Kina om landet vidtar mer omfattande åtgärder för att stödja Ryssland. Amerikanska tjänstemän uppger att Ryssland i allt större utsträckning har använt sig av vapen från Nordkorea och Iran, båda under tuffa sanktioner, för att underblåsa sitt krig i Ukraina.

Den proryska utbrytarstaten Transnistrien förklarade sig självständigt från den moldaviska Sovjetrepubliken 1990. Sedan 1992 har området kontrollerats av Ryssland – som förser Transnistrien med både ekonomiskt och militärt bistånd. Men nu växer oron för att den ryska presidenten planerar en annektering, enligt oppositionen. Det rapporterar Radio Moldova. Putin håller tal Den 28 februari hålls ett möte i kongressen. Oppositionspolitikern Gennady Chorba tror att Transnistrien kommer att utfärda en officiell begäran om annektering. Dagen därpå håller Vladimir Putin ett tal där han kan meddela ett eventuellt beslut. Något Gennady Chorba uppmanar beslutsfattarna att stoppa. – Det skulle ge Putin en laglig förevändning att attackera Moldavien, inklusive Transnistrien, under vilka omständigheter som helst, säger han enligt radiokanalen. ”Kiev kommer att reagera” Den ideella forskargruppen Institute for the study of war, ISW, bedömer sannolikheten som liten och den moldaviska regeringen anser inte att hotet mot Moldavien har ökat. Samtidigt har oron från ukrainskt håll vuxit. Den 15 februari uppgav Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att han var ”orolig” för de ryska medborgarna i Transnistrien. Uttalandet beskrevs som ett försök att destabilisera situationen i Moldavien. För Ukraina kan ett beslut om annektering få stora konsekvenser i kriget mot Ryssland. Nu förbereder man sig för attacker från väst. – Kiev kommer att reagera beslutsamt på alla provokationer som syftar till att dra in Transnistrien-regionen i Rysslands krig mot Ukraina och att destabilisera situationen i Moldavien i allmänhet, säger det ukrainska utrikesministeriet i ett uttalande.

Den ryska utrikesministern Sergej Lavrov säger att vapen som skickats till Ukraina har hamnat i fel händer – en del har till och med hamnat i Sverige. Uttalandena gjordes till den ryska statligt kontrollerade nyhetsbyrån Tass. Lavrov påstår att ”en del illegala leveranser av vapen har rapporteras in från Finland, Sverige och Danmark”, vapen som var ämnade för att användas i kriget mot Ryssland. Att vapen avsedda för Ukraina skulle kunna hamna i svenska gängkriminellas händer har varit en fråga på hög politisk nivå i Sverige. Men det verkar inte finnas någon sanning i Lavrovs uttalande. I Sverige känner ingen till att något sådant skulle ha skett. – Jag har pratat med våra operationsledare och vi har ingen uppgift om något beslag som kan kopplas till Ukraina, säger Kristian Ljungberg på polismyndigheten. Inga vapen som kan härledas till Ukraina Tullverket väl inte heller kännas vid Lavrovs bild. Man har inte heller gjort några beslag av ukrainska vapen i Sverige. ”Det har diskuterats som en framtida risk att postkonfliktvapen från Ukraina kan dyka upp på samma sätt som det kommer vapen från Balkan efter konflikten där, men som sagt inga beslag av vapen som kan härledas till Ukraina i dagsläget.”, skriver Tullverkets presschef Mattias Ragert till TV4 Nyheterna. De vapen Tullverket ser i Sverige i dag kommer från flera håll. Man nämner Balkan som ett problem men även konverterade gasvapen som kan köptas fritt på flera håll i EU. ”Även 3d-printade vapen är ett nytt fenomen vi ser.”, skriver Mattias Ragert. Har diskuteras i Sverige tidigare Även i fall Sergej Lavrovs uttalanden inte verkar vara sanna har frågan om ukrainska vapen i svenska gängkriminellas händer tagits upp i riksdagen. Sverigedemokraten Tobias Andersson, idag ordförande i näringsutskottet lyfte frågan till Morgan Johansson kort efter Ryssland fullskaliga invasion. Han menade att det var viktigt att förse Ukraina med militärt material, men att det fanns risker. ”Dessvärre återfinns dock risken att en del av dessa vapen och denna utrustning förr eller senare hamnar i händerna på fel personer. När så sker kan vapnen transporteras ut ur Ukraina för illegal försäljning i andra länder.”, skrev Tobias Andersson. Han ställde sig frågande till vilka åtgärder regeringen tagit för att illegala vapen från Ukraina inte skulle komma in till Sverige. Morgon Johansson och den dåvarande regeringen menade att man borde fokusera på att minska nyrekryteringen till gängen, då skulle efterfrågan på vapen gå ner. Johansson lyfte även fram att man samarbetade internationellt inom EU för att möta kriminella hot till följd av kriget och att han hade fullt förtroende för Tullverket och polisen.

Ryssland påstår att 65 ukrainska krigsfångar som skulle utväxlas fanns ombord på planet, samt sex besättningsmedlemmar och ytterligare tre medföljande. Samtliga omkom, enligt Ryssland, vars påstående om krigsfångar ombord inte gått att verifiera. Ukraina har bekräftat att en fångutväxling skulle ske under onsdagen, men enligt ett uttalande från landets säkerhetstjänst finns det inte några tillförlitliga uppgifter om några fångar befunnit sig på planet. – Det är uppenbart att ryssarna leker med ukrainska fångars liv, med känslorna hos deras anhöriga och med vårt samhälles känsloliv, säger Zelenskyj och framhåller att ukrainsk säkerhetstjänst undersöker omständigheterna runt kraschen. Ryssland anklagar Ukraina Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov hävdade på en presskonferens i FN i New York att Ukraina skjutit ned planet, vilket inte bekräftats av Ukraina. Medieuppgifter gjorde initialt gällande att planet skjutits ned av ukrainskt luftvärn, men de uppgifterna drogs senare tillbaka och dementerades. Möte i FN:s säkerhetsråd Lavrov har med anledning av kraschen krävt ett extrainkallat möte i FN:s säkerhetsråd, som nu ska träffas på torsdagskvällen. ”Hektisk rysk propaganda riktar ett falskt informationsflöde till en extern publik, i ett försök att misskreditera Ukraina i världssamfundets ögon”, skriver det ukrainska flygvapnets befälhavare Mykola Olesjtjuk på sociala medier. ”Målet är uppenbart, de vill minska det internationella stödet till vår stat”, fortsätter han.

Vilka var egentligen ombord på det ryska militärplanet som dödskraschade i Belgorodregionen? Och vems fel var det att planet kraschade? Ryske utrikesministern Sergej Lavrov anklagar Ukraina för att ha dödat sina egna krigsfångar genom att skjuta ner planet – men han får mothugg från ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.