S-toppen Teresa Carvalho stöttar Brandberg – har också bananfobi

Paulina Brandberg som ingår i Sveriges regering lider av bananfobi. I fredagens Nyhetsmorgon gjorde Steffo Törnquist flera uttalanden om nyheten. Nu kritiseras TV4-profilen av flera tittare efter orden i sändning. Lyssna på Rickard Olssons nya ... Artikeln Steffo Törnquist kritiseras efter uttalande om ministerns bananfobi är skriven och publicerad av Nöjeslivet.

Jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg (L) har fobi för bananer. Det är en nyhet som under torsdagen fått stor uppmärksamhet, även internationellt. ”Inga spår av bananer får finnas i rummet”, stod det i ett mejl som skickades ut när talman Andrea Norlén bjöd in till en pratstund. Det är inte bara Brandberg som har bananfobi. – Allt med banan tycker jag är obehagligt. Jag tycker verkligen inte om det. Jag har någon form av fobi, säger Teresa Carvalho (S), riksdagsledamot, som fortsätter berätta att hon haft sådana känslor så länge hon kan minnas. ”Kan faktiskt få dödsrädsla” Ungefär tio procent av kvinnorna och fem procent av männen har någon form av fobi. Högst upp på listan hittar man råttor, spindlar och ormar. Men vissa tycker även ballonger och såpbubblor ger ett starkt obehag. – Vanliga symtom på en fobi är en panikattack, bultande hjärta, rädsla, andnöd och man kan faktiskt få dödsrädsla, säger professor Per Carlbring på klinisk psykologi vid Stockholms universitet. Professorn: Så kan du behandla din fobi Det finns terapi mot fobier. Om det handlar om just bananer kan man börja med att vara i samma rum som en banan. Det kan medföra höga ångestnivåer, men efter ett tag minskar den känslan. Då kan man testa att ta några steg till och så håller man på så. – Den här behandlingen är väldigt effektiv. Det spelar ingen roll om det är banan, hundar eller ormar, man når otroligt god behandlingseffektivitet, upp mot 95 procent. Och det här håller i sig även när man gör uppföljningar många år senare, säger Carlbring.

Mot dumheten kämpar även gudarna förgäves, brukade min gamla farmor säga. Fördumningen av medierapporteringen kring bananerna är möjligen ett bevis för att hon hade rätt. Jag är journalist – jag inser fnissvärdet i storyn. Det är knasigt, det är skojigt och det är en snackis. Något man pratar om i fikarummet. För varje toppolitiker som uttalar sig i frågan växer dessutom historien. Vissa av dem pratar naturligtvis hellre om bananer – än om riktiga problem. Jämställdhetsministern lider likt tiotusentals andra svenskar av en fobi. Paulina Brandbergs fobi är bananer. Hon är rädd för dem. Vill inte se dem, än mindre äta dem. Hon har en sjuklig rädsla för bananer helt enkelt. Naturligtvis bara trams Det mindre mediadrevet om bananerna började med att SVT:s humorprogram Svenska Nyheter uppmärksammade jämställdhetsminister Paulina Brandbergs fobi mot bananer. Efter det snappade Expressen upp storyn, och grävde vidare. Efter att ha begärt ut dokument från regeringskansliet kunde tidningen avslöja hur personal tvingas ”banansäkra” lokaler som jämställdhetsministern skall besöka. Vid en resa till New York tvingades assistenten till en funktionshindrad åka 46 trappor för att banansäkra ett rum. Riktig fart tog det när Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho uttalade stöd för sin politiska motståndare, och erkände att också hon led av bananfobi. En stund senare rapporterades det om att finansminister Svantesson rasade mot medierapporteringen, och även Liberalernas partiledare Johan Pehrson uttalade stöd för sin partikamrat. Rapporteringen har pågått i några dygn och har eskalerat under torsdagen. Men allt är naturligtvis bara trams. Brandberg kan vinna Det finns ingen politisk konflikt. Ingen från oppositionen har riktat saklig kritik mot ministern. Tvärtom verkar de ense om att fobi mot bananer är jobbigt. Det finns ingen redaktion som publicerat några belägg för att fobin påverkat ministerns förmåga att utföra sitt yrke. Det finns heller inga belägg för att det är Paulina Brandberg som personligen instruerat någon att banansäkra rum. Det är mer troligt en ambitiös medarbetare. Under dagen har Paulina Brandberg lagt locket på och svarar inte på frågor om bananer från media. Hon vill gissningsvis hellre prata om vad hon vill göra åt hedersförtrycket, och hur hon tänker bekämpa mäns våld mot kvinnor. Mot politiken finns naturligtvis relevant kritik att rikta och frågor att ställa – i stället handlar allt i dag om bananer. Men möjligen kan Brandberg i längden vinna på skriverierna. Förre vänsterledaren Gudrun Schyman gick efter ett antal skriverier på 90-talet tillslut ut och berättade om sin alkoholism. Schyman blev folklig. Fobier och annan psykisk ohälsa är likt alkoholism sannerligen inget att leka med för de som drabbas. Många vet hur jobbigt det är. Genom att berätta om personliga svagheter som många kan relatera till kan politiker uppfattas som mänskliga. Möjligen kan Paulina Brandberg vinna förtroende genom att berätta om sin svaghet.

Efter Paulina Brandbergs bananfobi – i Expressens fobichatt dök prinskorvar, skägg och glasspinnar upp. Och ”Idol”-juryns Anders Bagge har äppelfobi. – Om man tuggar ett äpple bredvid mig kliar det i hela kroppen, säger han.

Jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg (L) lider av fobi – mot bananer.  Nyheten har fått stor uppmärksamhet, även internationellt. – Jag blir störd när ett hårt arbetande statsråd nästan reduceras till en fobi, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Johan Pehrsson yttrar sig nu om Paulina Brandberg, efter att hennes bananobi blivit känd  ”Att Paulina Brandberg, Sveriges jämställdhetsminister, nu reduceras till en fobi är befängt, skriver han på X.

Jessica Smaaland, ordförande för en feministisk förening för funktionshindrade, drabbades av jämställdhetsminister Paulina Brandbergs bananfobi. Under ett FN-möte i New York möttes hon av skyltar med överkryssade bananer. Smaaland berättar att hennes assistent fick åka 46 våningar för att leta upp en papperskorg.

Jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) har ”världens knäppaste fobi” för bananer. Dokument visar att hennes medarbetare måste ”säkra” utrymmen hon ska vistas i. ”Inga spår av bananer får finnas”, framgår i krav på talman Andreas Norlén. – Det är som en sorts allergi, säger hon själv.

Dagens skönhetsideal får omfattande konsekvenser för flickors välmående, det fastlår Sveriges största stödorganisation för unga tjejer, Tjejzonen, i en ny rapport. Hela 83 procent uppger att de har kroppskomplex som begränsar dem i deras vardag och 92 procent uppger att de i olika grad känner negativ press på grund av dagens skönhetsideal.  Under tisdagen presenterade jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) ett nytt förslag som Liberalerna kommer att driva inom regeringssamarbetet – något TV4 Nyheterna är först att rapportera om. Om partiet får sin vilja igenom kommer all reklam, som innehåller retuscherade kroppar att märkas så att konsumenter tydligt ser när modeller i reklam har förskönats.  – Vi ser det som ett jättestort problem att mer än varannan ung tonårstjej sitter och hittar fel på sin kropp efter att ha följt influencers på sociala medier. Vi vill att det ska bli tydligare att många av bilderna som unga flickor tittar på är retuscherade, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg till TV4 Nyheterna.  Böter som påföljd  I länder som Frankrike och Norge finns redan lagstiftning som kräver att influencers eller företag märker reklam som är retuscherad. I Norge kan man få böter om man bryter mot lagen och det föreslår Liberalerna att påföljden blir även i Sverige.  – Om man inte följer detta så ska man kunna rikta sanktioner, till exempel böter för någon som inte följer detta, lägger ut en bild och inte berättar att den är retuscherad, säger Paulina Brandberg (L).  “Strukturellt problem”  Socionomen och influencern Daniel Paris välkomnar Liberalernas nya förslag men understryker att det inte är en lösning på hela problemet. Däremot menar han att det finns ett starkt symbolvärde i att samhället gemensamt tar avstånd från skönhetsideal som leder till kropphets.  – Det här är ett strukturellt problem. Photoshop, som är mer en regel än ett undantag, har funnits sen 1988. Det här är ett problem som funnits länge och kommer inte lösas över en natt, säger Daniel Paris till TV4 Nyheterna. Daniel Paris uppger dock att det kan komma att bli svårt att se till att en sådan lag efterlevs eftersom det är svårt att hålla koll på de ständigt uppdaterade flödena på sociala medier.  – Det finns en korrelation mellan reklamen och psykisk ohälsa, ätstörningar och kroppsdysmorfi. Därför finns ett starkt symbolvärde med initiativet. Det är människors hälsa som står på spel. Men vi får se hur implementeringen skulle gå till, säger Daniel Paris.