Så blåser vi den ryska björnen

Michael Claesson tillträder som överbefälhavare efter Micael Bydén den 1 oktober. Det sker i vad som brukar beskrivas som det för Sverige allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Försvaret måste nu rusta upp, och det snabbt. Jag känner ett väldigt stort ansvar och tydligt krav på leverans, säger Michael Claesson. Min absolut viktigaste uppgift blir att både upprätthålla en operativ aktivitetsnivå, men parallellt också leverera på att konsolidera krigsorganisationen med det vi har här och nu. Attacker med robotar Ryssland utgör det hot som Sverige måste dimensionera sitt försvar för. Det ryska anfallskriget mot Ukraina ramar in allt vi gör, konstaterar Claesson. När Ryssland kan vara redo att kriga på andra ställen än Ukraina råder det delade meningar om. Claesson tycker att diskussionen om antal år är "ganska ointressant". Det vi lärt oss är att Ryssland är strategiskt oberäkneligt och oerhört riskbenäget. För Sveriges del tonar han ner hotet om en stor markinvasion, och pekar i stället på krigföring med hybrida metoder, som cyberangrepp och mot informationsmiljön. Men han varnar också för något som blivit tydligt inte minst i Ukraina: attacker med långräckviddiga robotar mot civila mål. Det är ren terrorbekämpning, och den delen är vi definitivt exponerade för. Kan Ryssland rikta den typen av vapen mot Sverige? Absolut. I ett läge med en tillspetsad eller eskalerad konflikt, både mellan Nato och Ryssland, men också mellan enskilda länder eller regionalt. Vill inte skrämmas Claesson betonar att han inte vill skrämmas eller "måla upp ett skräckscenario". Min företrädare har varit väldigt tydlig med att krig eller en krigsliknande situation kan uppstå även i Sverige. Det jag säger är snarare en slags interpretation av hur det skulle kunna se ut. Han säger att Försvarsmakten har beredskap att hantera den typen av hot. Har vi luftvärn så det räcker? Tittar man på det i någon slags matematisk täckningsmodell är svaret nej. Det handlar hela tiden om riskhantering. Men det kanske viktigaste är att vi inte är ensamma, säger han och syftar på Nato. "Ska ha järnkoll" Regeringen vill att nye ÖB stärker krigsförbandens operativa förmåga. Vårt uppdrag är att försvara landet och allierade mot väpnat angrepp. Det finns inget tempus i detta annat än pågående form, det vill säga nu. Men ibland har vi, givet logiken med försvarsbeslut och långa inriktningar på 5, 10, 12 år, haft en förmåga att förflytta problemen behagligt långt in i framtiden. Det vill jag undvika. Claesson vill "bygga handlingsfrihet här och nu". Vi ska ha järnkoll på all personal, materiel, infrastruktur, vilket övnings- och träningsläge våra krigsförband har, och till syvende och sist, vilken krigsduglighet våra förband har.

DCA-avtalet med USA gör Sverige tryggare, säger Sveriges ÖB Micael Bydén. Han tonar ned risken att kärnvapen skulle föras in i Sverige eller i svenskt luftrum. – Vi bestämmer själva vilka som kommer hit med vad.

Michael Claesson har bred erfarenhet och rätt kunskap enligt både regeringen och oppositionen. Dessutom har han länge haft tillgång till samma information som ÖB har, vilket bör ge honom en kort startsträcka, säger Jessica Josefsson, försvarsreporter på TV4 Nyheterna. Var det ett väntat val? – Ja, Claesson var ett väntat val även om han i det här sammanhanget är äldre än vad de flesta har varit när de har blivit överbefälhavare i Sverige. Men han är en mycket erkänd och uppskattad person inom Försvarsmakten och även i övriga försvarssverige. Han ses som kompetent och kunnig och kan hela byråkratin, säger Jessica Josefsson, försvarsreporter på TV4 Nyheterna. Varför blev det inte marinchefen Ewa Skoog Haslum? – Ewa Skoog Haslum har varit favorittippad och uppskattad i de egna leden. Det var också lite marinens tur om man får säga så. ÖB brukar så att säga ambulera mellan vapengrenarna armén, flyget och marinen. Micael Bydén tillhörde flyget och den innan honom, Sverker Göransson, var från armén. Men Ewa Skoog Haslum har själv uttryckligen sagt att hon inte är tillgänglig för det jobbet och att hon vill fortsätta sitt arbete som marinchef. Vad kommer förändras med Claesson som ÖB? – Jag skulle inte säga att skillnaden kommer bli så stor mot Micael Bydén. Det är mer att fortsätta på den inslagna vägen. Däremot präglat av att Försvarsmakten kommer stöpas om efter Nato-medlemskapet och kanske även i viss mån av DCA-avtalet med USA. De stora utmaningarna blir att köpa saker i rätt tid och avgöra vad man kan skänka till Ukraina i de här upprustningstiderna.

– Michael Claesson är en mycket meriterad blivande ÖB, säger Ulf Kristersson (M). Michael Claesson är generallöjtnant och chef för försvarsstaben samt förbandschef för högkvarteret sedan januari i fjol. Han har varit militär rådgivare på försvarsdepartementet och rådgivare på utrikesdepartementet. Han har också tjänstgjort i Kosovo och Afghanistan och varit rådgivare vid Sveriges delegation i Nato. – Med sin bakgrund inom försvarsmakten, regeringskansliet och i Nato har han inte bara bredden och djupet i erfarenhet och kunskap som behövs, han har också ett mycket stort internationellt och nationellt kontaktnät, säger försvarsminister Pål Jonsson (M). Michael Claesson blir ÖB den 1 oktober när den tidigare, Micael Bydén, går i pension efter nio år på posten. Under pressträffen pratar den blivande överbefälhavaren om att Rysslands krigföring och ”icke-linjär verksamhet”, hybrida hot, är det största hotet mot Sverige just nu.

Generallöjtnant Michael Claesson, i dag chef för försvarsstaben, blir Försvarsmaktens nya överbefälhavare. Han efterträder Micael Bydén den 1 oktober. – Det är en oerhört komplex men inspirerande uppgift, säger Claesson.

Östersjön får inte bli Vladimir Putins lekplats, menar Sveriges överbefälhavare Micael Bydén. I en intervju med tyska RND berättar han om vad han tror är Putins mål. – Jag är säker på att han håller båda ögonen på Gotland, säger överbefälhavaren.

Upprustningen av Sveriges järnvägar måste göras med tydligare hänsyn till Natos krav. Det anser överbefälhavare Micael Bydén och efterlyser handling. – Det kommer att ta tid och kosta mycket pengar. Men vi måste börja och få i gång det, säger han.

Intresset för Hemvärnet har ökat enormt i Sverige, inte minst efter Rysslands invasion av Ukraina och efter överbefälhavare Micael Bydéns uttalande om att svenskarna måste förbereda sig mentalt på att det kan bli krig i Sverige. Fritidsledaren Pernilla Grundström och frisören Liina Lilja är två av dem som nyligen har gått med i Hemvärnet, som berättar i Nyhetsmorgon att det var något som de båda tänkt på under flera år.

– Intresset har väl funnits en längre tid men jag känner kanske i dag att jag har den tiden att lägga. Såklart bidrar också världsläget till att man vill hjälpa till. Sen har jag en son som gör sin värnplikt i Boden. Det har också skapat en större intresse och förståelse för vad det innebär, säger Liina Lilja, hemvärnssoldat och frisör. En stark försvarsvilja i Sverige Under årets första dagar kom det in cirka 1 200 ansökningar, vilket går att jämföra med de cirka 250 ansökningar som kom in under samma period i fjol. Försvarsmakten menar att den stora mängden ansökningar visar på att det finns en stark försvarsvilja i Sverige. – Det handlar ju om såklart vårt världsläge och folk tänker att man vill bidra till samhället. Man vill hjälpa till på ett annat sätt, säger Pernilla Grundström, hemvärnssoldat och fritidsledare. 22 000 människor redo att rycka in vid krig I dag består Hemvärnet av ungefär 22 000 människor som är redo att rycka in vid krig men också i andra katastrofer. Som hemvärnssoldat tecknar man ett avtal med Försvarsmakten som innebär att man ska tjänstgöra ett visst antal dygn per år för att träna och utbilda sig. Pernilla Grundström och Liina Lilja genomförde två veckor långa utbildningen.

– Det är som en lumpen i miniformat. Det var allt från sjukvård till CBRN-krigföring till skjututbildning och värdegrund, säger Liina Lilja.

– 140 timmar på två veckor. Det var tuffa veckor. Vi var där för att lära oss att skjuta, döda en annan människa. Det fick man processa och bearbeta, säger Pernilla Grundström i Nyhetsmorgon.

PODD | ÖB Micael Bydén har sagt att alla svenskar måste förbereda sig för att det kan bli krig. Men trots krigshotet anses två av tre ungdomar för sjuka för att göra lumpen.

• Vi har flaggat för det här och att det kan bli en utmaning i framtiden, säger Christina Malm, generaldirektör för Plikt och prövningsverket i Dagens story.