Så blev Irak en ny knutpunkt för kriminella nätverk – från Sverige
I ett slitet kvarter i centrala Bagdad sker mycket av den lokala droghandeln i Irak. Här är det lätt att köpa såväl hasch, som kristall och captagon. Sedan förra året har irakisk polis slagit till flera gånger mot området, ibland har de stängt av hela kvarteret för att göra räder i flera lägenheter. Men kvarteret är på bara toppen på knarkberget i Irak. Det splittrade landet har blivit en genomfartsled för narkotika. Drogrutterna går framför allt från Afghanistan, via Iran, samt från Syrien och ner till den irakiska hamnstaden Basra och ut i världen. – På grund av Iraks geografiska position, mellan länder som producerar och andra som konsumerar narkotika och även det lokala användandet har lett till att Irak blivit centralt för droghandel de senaste åren. Men på grund situationen har Irak tagit initiativet att få kontroll på detta med hjälp av framför allt underrättelse, säger Ahmed Al Zarkani. 750 dömda sedan 2023 Han är ansvarig för Iraks relativt nya drogbekämpningsfokus och syns på affischer och reklamkampanjer på flera håll. Ofta är det ackompanjerat med dramatisk musik och bilder på gripna droganvändare i gula overaller. – Om vi tittar på gripanden från år 2023, 2022, 2021, 2020, 2019 och 2018 var det mindre än 230 straffade. Från 2023 till nu är det redan över 750 dömda, säger han när TV4 besöker honom på hans kontor i Bagdad, säger Ahmed Al Zarkani. Han är medveten om att svenska kriminella dragits till Irak på grund av droghandeln, men när det gäller gängledaren Mostafa Aljiburi, även kallad Benzema, hann aldrig hans planer att starta drogproduktion sättas igång och utredningen kring honom handlar om mordet. Erkände under tortyr Men ytterligare en svensk medborgare samt två som haft svenskt uppehållstillstånd, har gripits i den irakiska polisens drogräder. De greps med 350 gram marijuana och dömdes under sommaren till döden för att ha handlat internationellt med droger. Deras advokat Wissam Al Jiburi som TV4 möter i Bagdad säger att de erkände under tortyr. – De hade blåmärken, skrapsår och lederna vid axlarna var ur led. De hade tydliga skador. Vi fick inte vara med vid förhören men vi har kunnat dokumentera det. Vi bad om att de skulle få komma till ett hälsocenter vilket de också nekades, säger Wissam Al Jiburi. Straffet för de tre männen sänktes under augusti till tidsbegränsat. – Jag kunde se hur livet återkom till deras ansikten. Det har varit oerhört svårt psykiskt för dem, säger Wissam Al Jiburi. Droghandlare infiltrerar politiska systemet Det finns kritik om att det framför allt är småkriminella som fastar i den irakiska polisens räder. Kritiker hävdar att mäktiga droghandlare har infiltrerat miliser och det politiska systemet och går fria. Men drogpolischefen Ahmed Al Zarkani hävdar att de är hjärnorna på spåren, tack vare ett bättre samarbete med grannländerna. – Förhoppningsvis kommer vi också ha mer relationer med Interpol och få lättare att stoppa detta från två håll, säger han.
I ett slitet kvarter i centrala Bagdad sker mycket av den lokala droghandeln i Irak. Här är det lätt att köpa såväl hasch, som kristall och captagon. Sedan förra året har irakisk polis slagit till flera gånger mot området, ibland har de stängt av hela kvarteret för att göra räder i flera lägenheter. Men kvarteret är på bara toppen på knarkberget i Irak. Det splittrade landet har blivit en genomfartsled för narkotika. Drogrutterna går framför allt från Afghanistan, via Iran, samt från Syrien och ner till den irakiska hamnstaden Basra och ut i världen. – På grund av Iraks geografiska position, mellan länder som producerar och andra som konsumerar narkotika och även det lokala användandet har lett till att Irak blivit centralt för droghandel de senaste åren. Men på grund situationen har Irak tagit initiativet att få kontroll på detta med hjälp av framför allt underrättelse, säger Ahmed Al Zarkani. 750 dömda sedan 2023 Han är ansvarig för Iraks relativt nya drogbekämpningsfokus och syns på affischer och reklamkampanjer på flera håll. Ofta är det ackompanjerat med dramatisk musik och bilder på gripna droganvändare i gula overaller. – Om vi tittar på gripanden från år 2023, 2022, 2021, 2020, 2019 och 2018 var det mindre än 230 straffade. Från 2023 till nu är det redan över 750 dömda, säger han när TV4 besöker honom på hans kontor i Bagdad, säger Ahmed Al Zarkani. Han är medveten om att svenska kriminella dragits till Irak på grund av droghandeln, men när det gäller gängledaren Mostafa Aljiburi, även kallad Benzema, hann aldrig hans planer att starta drogproduktion sättas igång och utredningen kring honom handlar om mordet. Erkände under tortyr Men ytterligare en svensk medborgare samt två som haft svenskt uppehållstillstånd, har gripits i den irakiska polisens drogräder. De greps med 350 gram marijuana och dömdes under sommaren till döden för att ha handlat internationellt med droger. Deras advokat Wissam Al Jiburi som TV4 möter i Bagdad säger att de erkände under tortyr. – De hade blåmärken, skrapsår och lederna vid axlarna var ur led. De hade tydliga skador. Vi fick inte vara med vid förhören men vi har kunnat dokumentera det. Vi bad om att de skulle få komma till ett hälsocenter vilket de också nekades, säger Wissam Al Jiburi. Straffet för de tre männen sänktes under augusti till tidsbegränsat. – Jag kunde se hur livet återkom till deras ansikten. Det har varit oerhört svårt psykiskt för dem, säger Wissam Al Jiburi. Droghandlare infiltrerar politiska systemet Det finns kritik om att det framför allt är småkriminella som fastar i den irakiska polisens räder. Kritiker hävdar att mäktiga droghandlare har infiltrerat miliser och det politiska systemet och går fria. Men drogpolischefen Ahmed Al Zarkani hävdar att de är hjärnorna på spåren, tack vare ett bättre samarbete med grannländerna. – Förhoppningsvis kommer vi också ha mer relationer med Interpol och få lättare att stoppa detta från två håll, säger han.