Så skulle "Benzemas" knarkfabrik i Irak finansieras
Mordet på ”Benzema”, som egentligen heter Mostafa Aljiburi, chockade många. Mitt i Bagdad, mitt på ljusa dagen skjuts gängledaren till döds. Snabbt grips tre svenska gängmedlemmar som nu är dömda till döden. I den irakiska polisens utredning har det också kommit att ”Benzemas” planerade att starta en ny droghandel i Irak, vilket Kalla Fakta och TV4 Nyheterna kunde avslöja igår. Nya detaljer är också hur gängledaren tänkte finansiera sin droghandel. – De hade redan etablerat flera falska företag i Sverige som skulle lura bankerna att ge dem lån. Sen skulle de åka med pengarna till Irak så att de kunde starta sin verksamhet, säger säkerhetsanalytiker Abu Raghif, som har insyn i den irakiska polisens utredningar. Ett av tillvägagångssätten Att den våldskriminella gängen använder sig av bedrägerier för att få inkomster är känt sedan flera år av svensk polis. Lotta Mauritzon som är nationell samordnare vid Nationellt bedrägericentrum, säger: – Vi känner till att det är ett av deras tillvägagångsätt. Det kan vara telefonbedrägerier men det kan också vara kort eller bankbedrägerier, säger hon. Såväl polisen som bankerna försöker att stoppa bedrägerierna genom att avslöja falska uppgifter om inkomster, sysselsättning och liknande men det är svårt. Ett av problem är att förstå omfattningen av bedrägerierna. – Vi vet inte hur mycket det handlar om, eftersom bankerna inte vill ge oss de uppgifterna. De försöker stoppa detta själva, säger hon. Banksekretess Svårigheterna att samarbeta handlar i första hand om lagen om banksekretess för att skydda kunderna men samtidigt leder det till förluster för bankerna. Lotta Mauritzon hoppas att det kommer bli enklare att samarbeta framöver. För att stoppa multikriminella grupper, krävs samordning mellan samhällets olika instanser menar hon.
Mordet på ”Benzema”, som egentligen heter Mostafa Aljiburi, chockade många. Mitt i Bagdad, mitt på ljusa dagen skjuts gängledaren till döds. Snabbt grips tre svenska gängmedlemmar som nu är dömda till döden. I den irakiska polisens utredning har det också kommit att ”Benzemas” planerade att starta en ny droghandel i Irak, vilket Kalla Fakta och TV4 Nyheterna kunde avslöja igår. Nya detaljer är också hur gängledaren tänkte finansiera sin droghandel. – De hade redan etablerat flera falska företag i Sverige som skulle lura bankerna att ge dem lån. Sen skulle de åka med pengarna till Irak så att de kunde starta sin verksamhet, säger säkerhetsanalytiker Abu Raghif, som har insyn i den irakiska polisens utredningar. Ett av tillvägagångssätten Att den våldskriminella gängen använder sig av bedrägerier för att få inkomster är känt sedan flera år av svensk polis. Lotta Mauritzon som är nationell samordnare vid Nationellt bedrägericentrum, säger: – Vi känner till att det är ett av deras tillvägagångsätt. Det kan vara telefonbedrägerier men det kan också vara kort eller bankbedrägerier, säger hon. Såväl polisen som bankerna försöker att stoppa bedrägerierna genom att avslöja falska uppgifter om inkomster, sysselsättning och liknande men det är svårt. Ett av problem är att förstå omfattningen av bedrägerierna. – Vi vet inte hur mycket det handlar om, eftersom bankerna inte vill ge oss de uppgifterna. De försöker stoppa detta själva, säger hon. Banksekretess Svårigheterna att samarbeta handlar i första hand om lagen om banksekretess för att skydda kunderna men samtidigt leder det till förluster för bankerna. Lotta Mauritzon hoppas att det kommer bli enklare att samarbeta framöver. För att stoppa multikriminella grupper, krävs samordning mellan samhällets olika instanser menar hon.