Skånska soldater redo: "Vi ska skrämma ryssen"

Vid årsskiftet skickas runt 500 svenska armésoldater till Lettland. Uppgiften är tydlig: bidra till avskräckning mot Ryssland. – Det är positivt för Sverige, säger Henrik Rosdahl, bataljonschef som ansvarar för den svenska FLF-styrkan.

Vid årsskiftet skickar Sverige närmare 600 soldater till Lettland inom ramen för Natos plan för att verka avskräckande för Ryssland. Henrik Rosdahl, bataljonschef vid Försvarsmakten, är på plats i Revingehed tillsammans med soldaterna och beskriver stämningen som god inför avfärden strax efter nyår. – Vi har under veckan genomfört en bataljonsövning där vi tränar förbandet och sätter ihop systemet och kontrollerar att vi lever upp till de kraven som vi har på oss, säger han i Nyhetsmorgon. Ska kunna försvara mot Ryssland Bataljonen har bland annat med sig Stridsfordon 90, motoriserade delar, stridsvagnar och granatkastare. Den kommer att ingå i en multinationell brigad, som leds av Kanada. Henrik Rosdahl säger att flera insatser kan komma att bli verklighet. – Närvaron är en del av insatsen, att finnas på plats. Vi ska kunna tillsammans med våra allierade försvara Baltikum om det skulle krävas. Det kan bli en hög ambition, säger han. Hur unikt är det här? – Det är första gången vi löser den här typen av insats som allierad i Nato. Men vi har engagerat oss mycket i internationella insatser tidigare. Stämningen är god Just nu är det mycket förberedelser där kompanierna håller på att bygga upp sin förmåga. Intresset för att anmäla sig har varit stort och som det ser ut just nu kommer bataljonen att stanna i sex månader. – Det är en väldigt god stämning i förbandet. Det finns en god anda, många är spända på uppgiften, säger Henrik Rosdahl.

Nästa år kommer den nya Natomedlemmen Sverige att skicka 600 armésoldater, åtta Jas Gripenplan och ett av marinens fartyg till Natos insatser. – Det här är ett historiskt beslut. Vi ska för första gången bidra med väpnad styrka till Nato, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

På en presskonferens som utrikesminister Maria Malmer Stenergard håller tillsammans med försvarsminister Pål Jonson, infrastruktur-och bostadsminister Andreas Carlson samt utrikespolitisk talesperson för Liberalerna Joar Forssell meddelar man att en svensk bataljon på 600 personer ska bistå Nato. – Sveriges inträde i Nato är en av de största geopolitiska förändringarna sedan Berlinmurens fall, säger Maria Malmer Stenergard på pressträffen. Hon säger att Sveriges bidrag till Natos avskräckning och försvar är pådrivande för att öka stödet till Ukraina och att man för första gången ska bidra med väpnad styrka. – Det här är ett historiskt beslut. Vi ska nu för första gången som allierad bidra med en väpnad styrka till Natos kollektiva försvar, säger Maria Malmer Stenergard. Bidrar med markförband, örlogsfartyg och stridflygplan Regeringen söker nu ett ettårigt mandat för propositionen ”Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025”. Försvarsminister Pål Jonson berättar att Sverige kommer att bidra med ett markförband till Natos framskjutna närvaro i Lettland. Det handlar om en reducerad bataljon som kommer vara på plats i tidigt 2025. – Förbandet utbildas just nu på P7 på Revingehed och det består av officerare och kontinuerligt tjänstgörande soldater, så det handlar då inte om värnpliktiga, säger Jonson. Sverige ska också bidra med örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor. Där förväntas man bidra med minröjnings- och sjöövervakningsförmåga. Pål Jonson säger att Sveriges bidrag är ”relativt substatiell” i jämförelse med andra länders. Svenska stridsflygplan ska också bistå Natos luftövervakning, säger infrastruktur-och bostadsminister Andreas Carlson.

Varför är Sverige så passivt inför Israels ockupation av Palestina? Våra grannar Finland, Lettland och Estland kräver i FN att den måste upphöra. De vet av historiska skäl hur det känns att förlora sitt nationella oberoende, skriver Johan Schaar.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) och hans finske kollega Antti Häkkänen höll på måndagen en gemensam pressträff vid försvarsdepartementet i Stockholm, där man presenterade planerna. Högkvarteret är tänkt att underlätta för Nato att snabbt kunna skicka förstärkningar till Finlands försvar i händelse av krig. – Det kan innebära att vi tar ett ansvar för planering för försvaret av Finland. Det handlar framför allt om att vi behöver sekondera stabsofficerare och öka övningsverksamheten tillsammans med Finland, säger Jonson till TV4 Nyheterna. Liknande högkvarter med multinationella styrkor finns redan i åtta av Natos ”frontstater” nära Ryssland. Natos så kallade framskjutna landstyrkor är viktig del i att avskräcka från en attack mot Natos medlemsländer. Förband till Finland Till skillnad från de andra högkvarteren, så är det i Finland inte tänkt att ha permanent multinationell styrka på plats i fredstid. I till exempel Lettland där Kanada är ansvarigt land, bidrar nio Natoländer med roterande trupp. Däremot kommer Natoländer att skicka förband till det finska högkvarteret för övningar, så att en multinationell styrka snabbt ska kunna sättas in vid ett eventuellt krig i finska Lappland. Ännu inget beslut Något beslut har ännu inte fattats men högkvarteret i norra Finland skulle kunna vara igång under 2026. Vilka Natoländer som ska bidra med trupp för att hjälpa till att försvara Finland är inte heller klart, men Sverige kan räkna med att utgöra stommen i en sådan multinationell styrka. I det svensk-finska försvarssamarbetet planeras sedan tidigare för att en svensk brigad ska kunna undsätta Finland i norr. Förutom Natohögkvarteret som Sverige kan komma att ansvara för, så kan det bli aktuellt att placera en Natostab för markoperationer i Finland. – Det är klart att det här är ett uttryck för det starka samarbetet på försvarsområdet som finns mellan Sverige och Finland, som har vuxit starkt under många år och som också förstärks av det djupa nordiska försvarssamarbetet, säger Jonson.

Överflygningen med en attackdrönare fördömdes i de starkaste ordalag från Bukarest, som kallade händelsen som en del av Moskvas "illegala attacker". Flygvapnet beordrades att patrullera gränsen. Händelsen inträffade i samband med en attack mot "civila mål och infrastruktur vid hamnen" på andra sidan Donaufloden i grannlandet Ukraina, enligt Rumäniens försvarsdepartement. Rumänien sade att ryskt kränkande av luftrum är ett återkommande problem. Invånare i regionerna Tulcea och Constanta nära gränsen till Ukraina informerades på telefon om överflygningen. Rester av ryska drönare har tidigare återfunnits i Natolandet, sedan rysk militär har genomfört omfattande attacker mot ukrainska hamnstäder utefter Svarta havskusten. Enligt medieuppgifter har en rysk drönare slagit ned i Rezekneregionen i Lettland, också det ett Natoland, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till lettiska LSM. Militäralliansen Nato har fått information om de båda händelserna.

Det har gått ett halvår sedan Sverige blev fullvärdig medlem i Nato. Efter en lång och snårig process godkände Turkiet och Ungern till sist medlemskapet. Jonas Haggren är viceamiral och Sveriges militära representant i Nato. I Nyhetsmorgon berättar han hur de första sex månaderna varit samt vilka förändringar man kan se. – Den omedelbara förändringen för Sverige är att vi omfattas av artikel 5, säkerhetsgarantin som innebär att ett anfall på alliansen är ett anfall på alla och att Sverige får garanterad hjälp inom ramen för alliansen. Så det är den omedelbara effekten för landet, säger han. Ska skicka soldater till Lettland I början av nästa år ska Sverige skicka flera hundra soldater till Lettland i den första Natoinsatsen som allierad. Jonas Haggren menar att den långa och svåra processen in i alliansen har inneburit att Sverige kunnat förbereda sig väl. Och den svenska förmågan är efterlängtad. – Soldaterna kommer att få en oerhörd viktig uppgift att bidra till avskräckningen av Natos territorium, säger han. Som gemene man kommer man inte märka av någon större skillnad av att Sverige numera är fullvärdig medlem. – Vi kommer allteftersom det här rullar på och att vi integreras in i Natos planer se en större närvaro av utländska förband än vad vi har gjort tidigare, säger Jonas Haggren. Men Sverige kommer att vara en viktig logistisk hub i form av det civila så som vägar, hamnar och flygplatser. – Det handlar inte bara om att få ekonomi utan också att få produktion och infrastruktur att leverera, säger han. Kan Sverige bli måltavla? Finns det en inbyggd större risk att Sverige blir en måltavla för anfall? – Om man tittar på det läget som vi har så finns det så klart en risk att man vill bekämpa den här typen av mål som innebär logistik och ledning. Det blir en del av vår förmåga att kunna skydda detta. I februari fick ett uttalande av Frankrikes president Emmanuel Macron stor uppmärksamhet när han sa att ingenting är uteslutet när det gäller att skicka soldater till Ukraina. Jonas Haggren menar att uttalandet är politisk men håller med i sak. – Att ingenting är uteslutet när det gäller stödet till Ukraina kan jag hålla med om. Militärt måste vi titta på alla optioner, säger han. Hur stor är risken att svenska soldater inom tio år behöver strida för Nato? – Vi kan inte utesluta att det kan bli en konflikt med Ryssland eller komma ett krig i nära framtid. Med det sagt är Sverige säkrare som Natomedlem, det ger en avskräckningseffekt och vi har än så länge inte sett någon vilja från Ryssland att vilja utmana Nato. Det brinner på många fler platser på samma gång. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi fortsätter vår tillväxt och att vi förbereder oss för det som inte kan uteslutas.

PARIS. Det kallas världens största urbana lagsport. Basketens 3x3-spel växte fram på gatorna och sponsorer kan trycka sina logotyper på spelarnas kroppar. Nu hjälper den till att modernisera OS-programmet. – Publiken gillar det. Det är 10 minuter och stor energi, säger Lettlands regerande olympiska mästare Nauris Miezis.